Sök

Oljudet i skolan – värre för lärare än för byggarbetare

Nästan varannan lärare utsätts för regelbundet buller. Och hälften av dem får tinnitus eller problem med hörseln. Det visar två undersökningar från Arbetsmiljöverket. Värst drabbas förskollärare.

Skrik, skratt, bänkskrammel och gråt. Det är lärarnas vardag. Oavsett om det är i förskolan eller på högstadiet.

För många är bullret snarare regel än undantag.

Drygt fyra av tio lärare arbetar i sådant buller att de inte kan prata i samtalston – minst en fjärdedel av sin arbetstid. Allt enligt Arbetsmiljöverkets senaste undersökning, som kom 2020.

– Det här är en av de viktigaste arbetsmiljöfrågorna, säger Jeanette Wahlgren, förskollärare i Kalmar och ledamot i Lärarförbundets arbetsmiljöråd.

Värst drabbade av buller är förskollärarna. I Arbetsmiljöverkets undersökning säger 45 procent av förskollärarna att de har en bullrig miljö minst en fjärdedel av sin arbetstid.

Motsvarande siffror för grundskollärare var 38 procent.

Slår man ihop kategorierna grundskollärare, förskollärare och fritidspedagoger är siffran 42 procent. Fritidspedagoger är dock för liten grupp för att särredovisas.

Gymnasielärare är betydligt mindre utsatta för buller. 12 procent svarar att de har en bullrig miljö. Motsvarande siffra för barnskötare/elevassistenter är 43 procent.

*Procent av dem som angett att de fått problem på grund av jobbet det senaste året. 62 procent av förskollärarna och 46 procent av grundskollärarna angav att de haft jobbrelaterade problem. Fritidspedagoger/lärare i fritidshem och gymnasielärare är för små grupper för att ha tillräckligt många svar för att redovisas. Källa: Arbetsmiljöverket, 2021.<br />

En förklaring till att förskollärarna ligger i topp stavas större barngrupper.

– När jag började för drygt 30 år sedan var barngrupperna ofta 12 till 15 barn. I dag ska du ha 18 till 21, kanske 22 barn.

På samma antal förskollärare?

– Njae, det är nog till och med färre, säger Jeanette Wahlgren som sedan flera år lider av tinnitus.

En vanlig läraråkomma, visar en annan undersökning från Arbetsmiljöverket, Arbetsorsakade problem 2020.

Ungefär hälften av lärarna uppger att de haft någon form av arbetsrelaterade problem det senaste året. Även här ligger förskollärarna i topp med 62 procent mot 46 för grundskollärare.

Ett vanligt problem som lärarna anger är nedsatt hörsel, tinnitus och/eller ljudöverkänslighet.

55 procent av de problemdrabbade förskollärarna har det. Motsvarande siffra för grundskollärarna är 44 procent.

Inte så konstigt menar Kjell Holmberg, bullerexpert, på Arbetsmiljöverket:

– Bullermiljön i skolan är komplicerad och påverkas av en rad olika saker, alltifrån lokalernas utformning till arbetssätt.

Men det ska ändå inte hindra arbetsgivaren från att ta sitt ansvar, menar Kjell Holmberg.

– Arbetsgivaren ska undersöka, bedöma och åtgärda bullerexponeringen precis som andra arbetsmiljörisker.

Bullret i skolan kan jämföras med den inom verkstadsindustrin. Det visar Miljörapporten som Socialstyrelsen och Karolinska institutet gjorde 2009.

I rapporten står det att genomsnittliga ljudnivåer på uppemot 70 decibel är vanliga i skolor och förskolor.

”Detta är jämförbart med många verkstadsindustrier”, står det i rapporten.

67% av lärarna säger att ljudmiljön är ett problem varje dag. Källa: Novus/HRF

Arbetsmiljöverket håller i regelverket när det gäller buller i skolorna, men trots att bullret varit ett stort arbetsmiljöproblem i skolorna i decennier utförs det sällan kontroller i skolorna.

– Vi gör andra prioriteringar. Det är många branscher. Just nu har vi fokus på arbetslivskriminalitet. Det finns ett skuggsamhälle där många utnyttjas, säger Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör på Arbetsmiljöverket.

Han var ansvarig för den senaste granskningen som verket gjorde av – skolornas arbetsmiljö, åren 2013–2016, av 2 000 skolor. Ljudmiljön var en av de tio områden som fick mest anmärkningar.

Så här sammanfattades granskningen:

”Buller. Åtgärder för särskilt bullerkänsliga elever och arbetstagare har inte vidtagits. Vi har också sett brister när det gäller förebyggande åtgärder, undersökningar och riskbedömningar samt erbjudande av hörselundersökningar till särskilda grupper av arbetstagare, till exempel idrotts-, musik- samt trä- och metallslöjdslärare.”

Vad hände efter det?

– Vi gjorde uppföljningar på alla skolor som hade saker att åtgärda. Några hotades med vite, men det delades aldrig ut eftersom skolorna följde våra krav. I dag är alla ärenden klara, säger Adam Jansson.

Är det en ny skolgranskning på gång?

– Nej, vi inspekterar bara efter olycksfall eller anmälningar från skyddsombud, säger Adam Jansson.

Att införa OAK, Obligatorisk akustikkontroll, är inte en fråga för Arbetsmiljöverket, menar Adam Jansson.

– Ventilationskontrollerna, OVK, regleras av Boverket. Så vill man införa ett kontrollsystem för buller är det nog en fråga för Boverket.

Förutom Boverket kan även kommunerna göra bullerkontroller på skolorna.

Men det görs sällan. I drygt två av tre kommuner görs det aldrig eller sällan visar en undersökning som Novus gjort med miljö- och hälsoskyddsinspektörer i hela Sverige 2009.

Att lärare är klart överrepresenterade när det gäller hörselproblem har slagits fast vetenskapligt av Sofie Fredriksson, legitimerad audionom och forskare vid avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa vid Göteborgs universitet.

I en studie jämförde hon nästan 5 000 förskollärare med en lika stor grupp som inte var förskollärare.

– Förskollärarna hade en fördubblad risk att uppleva ljudkänslighet och ljudtrötthet. Och risken för hörselskador är stor eftersom det är en så pass hörselkrävande miljö där det inte går att stänga ute ljudet. Man måste ju höra om barnen är ledsna eller om leken är okej, säger Sofie Fredriksson.

Hans Flygare, ombudsman på Lärarförbundet, säger att det krävs en rad åtgärder för att minska bullret. Det handlar både om att förbättra den fysiska arbetsmiljön och undervisningsmiljön.

– Eftersom de flesta lärare jobbar i redan befintliga lokaler handlar det om att fixa den fysiska miljön med allt från ljudabsorbenter till mjuka mattor. Men det handlar lika mycket om lärmiljön. Hur man organiserar undervisningen och hur man jobbar med ordning och reda och ledarskapet i klassrummet, säger Hans Flygare.

Enligt Hans Flygare är det vanligt att lärare vänjer sig vid höga ljudnivåer. De biter ihop och kämpar. I stället borde de agera.

Hur?

– Prata med chefen och ditt skyddsombud. Skyddsombudet kan begära att en undersökning av ljudmiljön genomförs och utifrån den görs en riskbedömning som ska leda till åtgärder. Ta också upp frågan på en arbetsplatsträff för att diskutera om ni tillsammans kan hitta åtgärder som gör att det blir en bättre ljudmiljö.