Sök

Läraren Yvonne: ”Mina öron förstördes”

Yvonne Arstrand är en av många lärare som fått hörselproblem. Foto: Oskar Omne

Trettio år räckte. Hörselproblemen fick ­Yvonne Arstrand att lämna ­förskolan. – Nu har jag en klass på sex barn. Det funkar, säger hon.

Många förskollärare har problem med hörseln. Många utan att det vet om det. Så var det för Yvonne Arstrand, 66, lärare på Kungsholmens grundskola i Stockholm.

– Jag tyckte inte det var så farligt. Jag levde ju i buller hela tiden. Tyckte det var normalt, säger hon.

Men hennes son reagerade.

– Mamma, du hör ju inte vad jag säger och varför är ljudet så högt på tv:n, lät han meddela.

Okej, tänkte Yvonne Arstrand. ”Jag får väl testa hörseln.”

En kontroll senare kunde läkarna konstatera att Yvonne Arstrand hade nedsatt hörsel. Så kraftig att hon fick hörapparat.

Nu kunde hon höra sonen. Och dämpa tv-ljudet. Men arbetet i klassrummet blev både enklare och svårare.

– Hörapparaten gör att jag hör bättre, men den tar också upp alla småljud, säger hon.

Det gör att hon inte kan jobba i förskolan i stora grupper.

I stället har hon en klass på sex elever med bland annat svenska som andraspråk.

– Det går bra. Jag trivs och det är bara att fråga en extra gång om jag inte hör, säger hon.

För eleverna går det bra. Men skolledningen är inte lika förstående. De vill att Yvonne Arstrand ska undervisa i större grupper igen.

– Men det funkar inte. Det blir alldeles för jobbigt med allt buller, säger hon. 

Vad händer om du stänger av hörapparaten, frågade arbetsgivaren.

– Det visar att den inte förstår hur det är att ha en hörselnedsättning. Utan hörapparaten hör jag inte tillräckligt bra. Det känns som att de inte riktigt tar det på allvar.

Yvonne Arstrand menar att bullernivån ökat markant i både förskola och skola sedan hon började i början av 90-talet.

– Barnen är mer högljudda i dag. Jag tror det beror på att föräldrarna också är högljudda. Barnen har mycket på hjärtat som de vill diskutera. Det är trevligt, men inte om alla gör det samtidigt.

Även om bullret i förskoleklassrummet blev för mycket för Yvonne Arstrand slipper hon inte skolans mest bullriga områden – matsalen och korridorerna.

– Alla förflyttningar är värst. Inte minst för oss med hörselnedsättningar. Och med många barn, lärare och fritidspersonal blir det extra problematiskt. På fritids är det väldigt många barn och ljudnivån blir högre när alla ska prata med varandra. De blir störda och skriker åt varandra. Lärarna får prata väldigt högt och nästan skrika för att eleverna ska höra. Och skriker lärarna tar barnen efter, säger Yvonne Arstrand.

– På skolgården är det också hög ljudnivå. Jag undrar hur lärarna och fritidspersonalen orkar hela dagarna.

Yvonne Arstrand säger att hon har flera kollegor som också misstänker att de fått hörselskador efter många års lärartjänst.

– Tyvärr nonchalerar många det. Jo, jag borde gå och kolla, säger de när jag frågar dem. Men det stannar där. Inget händer. Och hade det inte varit för min son hade jag kanske heller aldrig kollat min hörsel.

Vad ger du för råd?

– Du som har misstanke om hörselnedsättning. Gå och testa dig. Nu.