Sök

Förslaget: Utred lärarnas dokumentationsbörda

Statskontoret har sett över hur administrationen påverkar kommunerna. Nu föreslår de en helt ny utredning av lärares och rektorers dokumentationsbörda.

Avgående utbildningsminister Anna Ekström (S) har tidigare sagt att hon sörjer att hon inte minskat lärarnas dokumentation. Men på övergångsregeringens bord ligger ett förslag som kan hjälpa. Nu återstår att se hur den blivande utbildningsministern vill göra.

LÄS ÄVEN: Här får lärarna dammsuga mattor

Lärarna vittnar om en allt tyngre dokumentation och om kringuppgifter som knappast ingår i kärnverksamheten. I en intervju med Läraren.se har Anna Ekström tidigare sagt att hon är ledsen över att hon inte lyckats minska dokumentationsbördan.

LÄS ÄVEN: Så pudlar Anna Ekström om löftet

Nu står en ny regering beredd att ta över. I de tre kandidatpartiernas samarbetsdokument med Sverigedemokraterna, Tidöavtalet – reformförslag för skolan, vill Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna minska pappersarbetet.

LÄS ÄVEN: Kommunen tjänar pengar — lärare får städa

Men hos företrädarna i övergångsregeringen finns redan ett utredningsförslag som väntar på den kommande regeringens avgörande.

Statskontoret har haft uppdraget att se över hur mycket administration som det statliga styret av kommunerna innebär – bland annat via de riktade statsbidragen.

Ny utredningen om lärares dokumentation

Men i utredningsarbetet framträdde lärare och rektorer som två av de yrkesgrupper som lägger ner mycket tid på dokumentation.

Det fick utredarna Jonathan Larkeus och Andrea Hasselrot att föreslå en helt ny utredning, som helt och hållet fokuserar på skolan.

I underlaget ingår lärare, rektorer samt representanter från Lärarförbundet, LR, SKR och Friskolornas riksförbund.

”Då lider undervisningen”

– Någonstans går det en gräns där planeringen och undervisningen riskerar att börja lida. Det finns inga självändamål i de statliga kraven utan de ska skapa rättssäkerhet, insyn och möjliggöra att det går att följa upp barn och ungas rättigheter. Men om det sker på bekostnad av undervisningen måste staten göra en helhetsbedömning av vad som är rimligt, säger Jonathan Larkeus.

De cirka 80 intervjuer som ingår i utredningen visar att huvudmännen adderar egna krav utöver de statliga. Återkommande exempel är dokumentation som rör bland annat individuella utvecklingsplaner.

– Staten har tagit bort vissa krav på individuell utvecklingsplan för elever som får betyg men många huvudmän kräver fortfarande att lärare dokumenterar detta. Då hjälper det inte att staten försöker underlätta, säger Andrea Hasselrot.

Dubbelrapportering

Utredarna ser också exempel på dubbelrapportering till skolmyndigheterna, Skolverket och Skolinspektionen kräver snarlika uppgifter.

Det hjälper heller inte att det tillkommer nya krav.

– Det tillkommer fler nya krav än de man tar bort och här borde man börja bromsa och fundera på vad det leder till. Och börja plocka bort på allvar så att det blir en effekt för den enskilda läraren, säger Jonathan Larkeus.

LÄS ÄVEN: 

Så fortsätter dokumentationshetsen att öka

Så skriver lärarna själva om dokumentationen