Sök

Rektorer och lärare kräver att utökat skolår slopas

I Eskilstuna kommun vill politikerna öka antalet dagar för att ge eleverna mer undervisning – mot lärarnas vilja. Foto: Getty

Rektorer och lärare i Eskilstuna protesterar kraftfullt mot de styrande skolpolitikernas beslut att utöka skolåret med totalt fyra dagar. De anser att beslutet hotar måluppfyllelsen för eleverna och vill att beslutet rivs upp.

I de flesta kommuner i Sverige består skolåret av 178 skoldagar med lovdagar utspridda däremellan. Skolhuvudmän har, enligt lag, möjligheter att öka antalet skoldagar till 190, men få skolhuvudmän har hitintills valt att förlänga skolåret.

Det börjar dock komma politiska förslag om att dela upp terminer och dagar på annat sätt. Malmö kommun vill exempelvis införa treterminssystem och Eskilstuna kommun vill politikerna öka antalet dagar för att ge eleverna mer undervisning.

Högljudda protester

I Eskilstuna kommun har både lärare och rektorer skickat skrivelser till de styrande skolpolitikerna i grundskolenämnden där de protesterar högljutt mot att politikerna nu för andra gången drivit igenom ett beslut att öka antalet skoldagar – mot professionens vilja.

I rektorernas skrivelse till grundskolenämnden i Eskilstuna poängterar de samfällt att de vill ”sätta ned foten” emot politikernas beslut som de menar riskerar måluppfyllelsen för Eskilstunas elever.

De konstaterar att politikerna varit medvetna om vilka följder beslutet att utöka skolåret kan få då det funnits tydligt beskrivet i det förslag till beslut som tjänstemännen upprättade inför nämndens beslut i april.

Sammanlagt innebär besluten att skolåret utökas med fyra dagar från 178 till 182, två av dem är redan införda.

Möte med politiker

Lärare träffade för någon vecka sedan skolpolitikern Mona Kanaan, ordförande i grundskolenämnden och Anton Berglund (SD), andra vice ordförande, och nu på fredag ska en grupp rektorer ha ett möte med dem. Ambitionen är att politikerna ska backar helt och riva upp både det gamla och det nya beslutet. 

– Beslutet innebär att vi tappar fyra dagar av planering, fortbildning och förberedelse av vårt arbete med bland annat kollegor som inte har behörighet och legitimation. Vi har många obehöriga lärare i kommunen. Vi har fört fram varför de här dagarna är så viktiga för oss. Politikerna förklarade sina ambitioner och agendor och att de hade lovat föräldrar och vårdnadshavare de här extra dagarna, säger Jacob Axdorfh, lärare Tegelvikens F-9 skola i Eskilstuna.

Striden blossade upp redan för två år sedan då politikerna beslöt att infria sitt vallöfte med att öka skolåret i Eskilstuna med två dagar till att börja med. Redan då kördes beslutet igenom trots starka protester från lärare och Lärarförbundet lokalt. I april, mitt under Coronapandemin, var det dags igen. Då beslöt politikerna att skolåret skulle öka med ytterligare två skoldagar som ska införas etappvis under 2021 och 2022.

– De här två extra dagarna är en fortsättning på vår intension och vision om att ge barnen extra skoldagar. Jag förstår att konsekvensen kan bli mindre planeringstid och utvecklingstid för lärarna. Vi får titta på hur man kan lindra detta eller se till att det inte tas från lärarnas tid, säger Mona Kanaan.

Hon är öppen för dialog men vill inte gå händelserna i förväg utan säger att hon kommer att lyfta lärarnas och rektorernas skrivelser och de argument som förts fram mot besluten i grundskolenämnden den 15 juni.

Men det är inte bara dessa fyra dagar som irriterade lärarna och rektorerna. De lyfter även fram att det vore bättre om politikerna istället för att införa nya dagar såg till att lärarna fick möjlighet att använda de skoldagar som redan finns på ett vettigt sätt.

Förändra betygsinlämningen

I dag måste betygssättande lärare i kommunen lämna in sina satta betyg ett par veckor innan terminerna slutar av rent byråkratiska skäl vilket delvis beror på ett samarbete med Västerås kommun om gymnasieantagningen.  Och när betygen är satta är det svårt att få eleverna att jobba på effektivt sätt med vanliga skoluppgifter.

– Vi drabbas av två olika saker som sammanflätas och försvårar våra möjligheter att bedriva kvalitativ undervisning med eleverna. Hade man sett till så vi kan sätta betygen senare så hade vi haft mer tid för undervisning. Som det ser ut nu är det svårt överlag att motivera eleverna, och i synnerhet eleverna i 6:an och 9:an, så de inte lägger ned skolarbetet i förtid, säger Jacob Axdorfh.

Rektorerna skriver att om nämnden istället såg till att förändra betygsinlämningen så skulle den ordinarie undervisningen kunna bedrivas ytterligare 8 dagar per läsår.

Mona Kanaan säger att hon är bekymrad över de dagarna som nu ”nästan går till spillo” efter att betygsättningen är gjord.

– Vi kan inte få sådan information och tycka att det kan fortsätta. Det måste vi titta på och göra något åt, säger hon.

Lyssna på professionen

Rektorerna anser att det är anmärkningsvärt att grundskolenämnden hitintills inte har lyssnat utan har gått över huvudet på alla skolans aktörer för att driva igenom besluten om extra skoldagar då det inte finns några tydliga forskningsbelägg för att utökad undervisningstid är en åtgärd som leder till bättre resultat för eleverna. Eskilstuna kommun har socioekonomiskt utsatta bostadsområden som innebär stora utmaningar för skolorna i kommunen.

 ”I den kontext Eskilstunas grundskolor verkar menar vi att beslutet kan bidra till det motsatta genom att vi förlorar helt avgörande tid tillsammans med våra medarbetare, tid för att planera insatser som bidrar till att säkerställa att vi håller en hög kvalité på undervisningen i våra klassrum. Vi vill därför att den samlade rektorsgruppens beprövade erfarenhet tas i största beaktande när vi enhälligt menar att en utökning av antalet skoldagar inte kommer att leda till ökad måluppfyllelse i Eskilstuna kommuns grundskolor”.

Rektorerna skickar med en diger lista på prioriterade behov som de anställda på skolorna behöver använda sin tid till för att kunna skapa god undervisning och en väl fungerande skolorganisation. Det handlar bland annat om att arbeta med framgångsrika metoder för att skapa trygghet och studiero, samarbeten med socialtjänst och polis, fortbilda för att kompensera för akut lärarbrist, stärka ledarskapet i klassrummet och mycket annat.

De påpekar också att Skolkommisionen lyft fram att det krävs god tillgång till behöriga lärare, som säkerställer hög kvalité i undervisningen, för att det ska vara någon poäng att lägga till extra skoldagar. ”I många av Eskilstunas grundskolor råder akut brist på behöriga lärare”, skriver rektorerna.