Sök
Publishing-priset logga

Debatt: Kan en lärare vara bra nog?

”Lärarkåren i Sverige har länge utsatts för systematiskt misshandel”, skriver debattörerna.

Yrken som saknar ambitiösa begränsningar, måste ha begränsningar i lagar och avtal. Annars kommer människan att jobba ihjäl sig av ren välvilja, skriver Alexander Skytte och Pernilla Wallgren (lärare) och Fredrik Lundin (specialpedagog).

LÄSTIPS: CARINA FICK STROKE AV JOBBET: "TÄNKTE NU DÖR JAG"

En relationsmisshandel börjar ofta psykiskt. Det du gör är aldrig bra nog. Du får inte stanna upp och känna “det här blev bra, det ska jag nog fortsätta med”. Ingenting är perfekt, allt går att förbättra. Systematiskt kvalitetsarbete. Allt ska in i det där utvecklingshjulet. Du kan alltid få eleverna att nå längre. Lite mer, lite till, lite effektivare. Bit för bit plockas dina tankar och handlingar ner och analyseras. Vad kan du ändra? Vad kan du göra? Sällan får läraren beröm för det arbete som lagts ner. Det går alltid att få bättre resultat. Du blir nedmonterad mentalt. Bit för bit ökar den mentala utmattningen. Tröttheten spär på hjulet som nu börjar snurra åt fel håll. Utvecklingshjulet blir ett avvecklingshjul. 

Läraren rör sig i det här ständigt rullande hamsterhjulet som går snabbare och snabbare i takt med varje årlig nedskärning i kommunala utbildningsnämnder. Mer ska hinnas på mindre tid och med färre resurser. Allt ska göras bättre, utvecklingen ska aldrig stanna och läraren blir aldrig fullärd. Men ideologin bakom att en individ aldrig kan bli god nog är en ren utopi. Hur påverkar det ett yrkesutförande att ständigt befinna sig i en miljö där “gott nog” inte existerar?

Bristande resurstillgång och därtill elevers utåtagerande läggs på enskilda lärares axlar. Det blir en skam att inte kunna hantera sin elevgrupp. När lärare ber om hjälp att hantera enskild elev som exempelvis slår andra elever och vuxna, vänder den sig till elevhälsan. Förslagen som kommer tillbaka till läraren kan vara rent löjeväckande, som att använda bildstöd eller att "du behöver lära känna dina elever" och "du behöver arbeta på ditt ledarskap". Förnedringen fullbordas. Förslagen handlar om person, sällan om en förändring på strukturell nivå. Du behöver förändras. Du gör inte ditt jobb tillräckligt väl. Du duger inte. Till slut slutar läraren be om hjälp. 

Den framodlade perfektionismen och årliga kvalitetsgranskningen leder paradoxalt till bakbundna rädda lärare utan förtroende för sin egen professionalism. Mätbarhet, kontroll, kvalitet, utvärdering och granskning är istället lärares vardag. En märklig situation uppstår där läraren förväntas snåla, vara lydiga och effektiva, men sedan riskerar bestraffning den dag ordningsmakten genom skolinspektionen står på tröskeln. Nåde den medarbetare som skvallrar om bristerna och hänger ut sin huvudman!

Att jobba utan tjänstebeskrivning skulle nog komma som en chock inom vilket annat yrkesområde som helst, men inte i skolan. Att vara lärare innebär nämligen mer som regel än undantag att sakna en tjänstebeskrivning. Det innebär att precis allt kan rymmas i en lärartjänst. Det har visat sig att det är allt ifrån att planera och leda en lektion till att städa en toalett och beställa in läromedel. Det enda som sätter gränserna är fantasin och lärarens egen välvilja. Yrken som saknar ambitiösa begränsningar, måste ha begränsningar i lagar och avtal. Annars kommer människan att jobba ihjäl sig av ren välvilja. Något som just nu sker i den svenska skolan. Lärare som arbetar utan raster, utan paus för att gå på toaletten eller lärare som köper material för egna pengar. Läraren som arbetar sig rakt in i väggen, för sina elevers skull. Vilka, om inte vi lärare, ska annars vara där för våra elever?

Lärarkåren i Sverige har länge utsatts för systematisk misshandel och många har redan beslutat att lämna den skadliga miljön. För bevisligen finns det utbildade lärare. Frågan är bara varför de aktivt väljer att inte jobba i skolan? Kanske är det just för att en lärare aldrig kan vara bra nog.

Politiker, riksdagspartier, ni behöver förtydliga hur ni vill driva skolan. Att bygga på en grund präglad av relationsmisshandel till lärarkåren är ohållbart. Ni behöver ta ansvar för ert agerande och värna vår relation.

 

Alexander Skytte, lärare

Pernilla Wallgren, lärare

Fredrik Lundin, specialpedagog


LÄS ÄVEN

Lärarförbundets krav – hela listan inför Hök21

Lärarförbundets krav på kommunerna i Hök-21

Hök-21: Tillsammans ska vi lyckas

Debatt: Den lönsamma tystnadskulturen i skolan

”Är 2021 året för den stora lärarstrejken?”

OM LÄRAREN DEBATT

Det här är en debattartikel. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Vill DU debattera hos oss? Gör så här!

Välkommen att göra din röst hörd i Läraren. Vi efterlyser debattinlägg om såväl skolpolitik som lärarnära professionsfrågor.

Skriv cirka 2-3 000 tecken, underteckna med namn, titel och gärna bostadsort. Mejla till debatt@lararen.se