Sök

Undervisning på engelska hotar svenska språket

Den här artikeln publicerades ursprungligen på lararnastidning.se

Engelskspråkig undervisning kan inte rekommenderas i svenska skolor. Däremot måste invandraroch minoritetsspråken användas mer, tycker Språkkommittén.

"Mål i mun" heter en offentlig utredning, som nyligen presenterades av Kommittén för svenska språket. Enligt regeringens uppdrag skulle den handla om hur svenska språkets ställning kan stärkas, och många av kommitténs förslag rör utbildningen.
Bara en del av dem handlar dock om att stärka svenskämnet. Många förslag handlar om att inte låta engelskan ta över.
Språkkommittén vill bland annat att de skolor som har ämnesundervisning på engelska ska följas noga och utvärderas. Bakgrunden är att det har blivit allt vanligare med så kallad Sprint – språkoch innehållsintegrerad inlärning och undervisning. År 1999 förekom det i fyra procent av grundskolorna och 23 procent av gymnasieskolorna, oftast på engelska.

Enligt en rapport från Skolverket (Sprint – hot eller möjlighet, 2001) finns bara begränsade undersökningar av effekterna av engelskspråkig undervisning. Och frågetecknen är flera:
Får eleverna lika goda ämneskunskaper som om de undervisas på sitt modersmål?
Utvecklas deras svenska sämre?
Är det här verkligen det bästa sättet att lära sig engelska? Håller ämneslärarnas engelska tillräckligt hög kvalitet?
Blir undervisning på engelska mer lärarstyrd och mindre interaktiv?

Språkkommittén är också oroad av att engelskan dominerar allt mer i den högre utbildningen och forskningen. Inom till exempel medicin, naturvetenskap och tekniska ämnen är mycket av undervisningen, litteraturen och så gott som alla doktorsavhandlingar på engelska.
På sikt kan det leda till att man inte utvecklar nya svenska ord inom dessa områden, utan bara är hänvisad till engelska. Dessutom blir det svårare att sprida kunskaperna ut i samhället, och allmänhetens möjlighet till insyn och diskussion försämras drastiskt, menar kommittén.
Därför föreslår den att svenska C ska bli obligatorisk på gymnasiets nv-program, att C-kursen också bör vara ett förkunskapskrav på de flesta högskoleutbildningarna, att universitet och högskolor ska ha som mål att studenterna kan utbyta kunskap både på svenska och engelska och att åtminstone sammanfattningen av avhandlingar ska skrivas på svenska.

Språkkommittén betonar också att det är viktigt att blivande lärare får lära sig ett fullgott svenskt fackspråk inom de ämnen de ska undervisa i och att de därför måste ha tillgång till läromedel på svenska.
Men allt handlar inte om utbildning, trots allt. Språkkommittén föreslår också att en språklag slår fast att svenska språket är huvudspråket i Sverige, att en språkmyndighet inrättas, att vikten av dialekter, brytningar och ungdomsspråk ska betonas, med mera.
Utredningen ska nu ut på remiss. Förutom de tillfrågade kan vem som helst skicka in sina synpunkter på förslagen.

LÄS MER: "Förklaringar på två språk gör det lätt att komma ihåg"
LÄS MER: Fler vuxna ska stärka modersmålet

Läs hela utredningen på Statens offentliga utredningars hemsida

EVA JACOBSSON