Sök
Publishing-priset logga

Skönlitteratur från andra länder ger eleverna mer än torra fakta

Den här artikeln publicerades ursprungligen på lararnastidning.se

Tänker ni på att läsa böcker med annat perspektiv än det västerländska? Vi ställde frågan till lärare och andra på några skolor.

Kristina Höök ,ansvarig för språkoch utvecklingsfrågor på Treklöverns förskolor, Rinkeby, Stockholm:
  – Vi försöker så gott det går att hitta böcker som inte bara har bilder på blonda barn. Men det finns inte så mycket.
  – Det behöver inte vara böcker från andra länder, men böcker som speglar våra barns vardag. Jag tror att det är viktigt för deras identitet. Många av dem har svart hår men är födda i Sverige och har föräldrar som också är födda här.
  – Förlaget Hjulet har bra böcker, bland annat från Sydafrika. En bok jag kan rekommendera är "Trolleritäcket" av Niki Daly. Andra böcker som kommit långt när det gäller att spegla det mångkulturella är Kivi-serien med småböcker och storböcker från Nya Zeeland. Camilla Kvibro, svenska/so-lärare
  7–9 på Särlaskolan, Borås:
  – På vår skola har 35 procent av eleverna invandrarbakgrund. Jag försöker ta in böcker från elevernas hemländer i undervisningen. När vi läste Mellanöstern så arbetade vi till exempel med skönlitteratur från det området. Jag tror att många lärare tycker att det är svårt att undervisa om Mellanöstern, men att läsa böcker är ett sätt.
  – En del böcker kan vara lite svåra, men samtidigt ska eleverna få lite att bita i för att komma vidare i sin läsning. Man kan hjälpa dem komma i gång genom att läsa högt till exempel.

Zahra Safaie, bibliotekarie på Särlaskolan, Borås:
  – Vi försöker i den mån det finns. Tre år i rad har vi läst "En blomma i Afrikas öken" av Waris Dirie i nian när de har haft tema Afrika. De får veta mer om kvinnans situation i Somalia. Det är så lätt att eleverna bara läser fakta om till exempel Somalia och sedan glömmer det. Om de läser en bok så glömmer de inte. De får veta hur det är att vara barn, kvinna, flicka i andra länder.
  – Fakta om antal invånare och vem som styr landet kan man ta fram genom datorn hur lätt som helst. Men hur människor lever och tänker får man inte fram.
  – I so läser de om konflikter. Mellanöstern är alltid aktuellt till exempel. Vi försöker hitta böcker som ger lite mer: Hur är det att leva under krig, hur påverkas man, vad innebär det?

Lena Schönberg, Munkebäcksgymnasiet, Göteborg:
  – Jag brukar läsa utomeuropeisk litteratur med treorna. Det passar rätt bra i slutet, när man läser om 1900-talet. En väldigt viktig del av nutiden är det mångkulturella, tycker jag. Eleverna brukar bli mest förvånade över hur lika människor tänker. Även om en del skiljer så är det ändå mer de känner igen sig i.
  – Jag brukar börja översiktligt med att prata kort om litteratur från olika världsdelar och väcka intresset. Kanske läser jag ur en roman och de får gissa vilket land den kommer från. Eleverna får arbeta i grupper och välja var sin roman inom samma kulturområde. De börjar med att formulera frågor som de vill ha svar på, till exempel vilka kända författare som finns, om det finns censur, hur alfabetet och språket ser ut. Sedan får de berätta för resten av klassen om romanerna och litteraturen. Det finns de som tycker att det är kämpigt och kanske bara läser en halv roman. Men de har ändå fått prova på.
  – Jag brukar använda invandrareleverna som resurser. I nästan alla grupper jag har finns någon elev som har annan kulturell bakgrund än den svenska. De får fylla på med vad de vet om litteraturen, berätta vad de läste som barn och kanske intervjua föräldrarna.

LÄS MER:





4"Varma böcker" saknas i svenska klassrum 

MARIA LANNVIK DUREGÅRD