Sök

Kläder, smycken och tatueringar – vad gäller för lärare?

Elevernas klädkod har debatterats häftigt senaste tiden. Men lärarna då? Är det okej att bära tatueringar? T-shirts med skarpa budskap eller kläder med lagsympatier? Vi frågade några som vet.

Kläder, smycken och tatueringar är starka symboliska uttryck. De kan signalera grupptillhörighet, makt och status, som påverkar relationen mellan människor. I din yrkesroll står du inför en hel klass av både nyfikna och kritiska blickar och du vill förmedla kunskap och föra en dialog – inte bli en snackis på grund av vad du tog på dig i morse.

Hur är det då okej att se ut som lärare och skolledare? Ärmlöst, tatueringar, kort kjol eller barfota i sandalerna?

– För mig är det en fråga om sunt förnuft. Jag vill att mina elever ska lyssna på vad jag säger och inte störas av min klädsel. säger Jessica Zetterström, lågstadieärare vid Skanskvarnsskolan i Stockholm.

Vara rörlig och aktiv

Detta är en utbredd hållning bland lärare vi talat med. Jessica Zetterström avfärdar frågan om enskilda plagg eller uttryck med att hon och hennes kollegor följer en slags outtalad regel om att visa respekt gentemot eleverna genom att ha en klädsel som inte stör. En annan aspekt är att plaggen ska vara bekväma så att läraren själv inte störs av obekväma kläder. Ytterligare en dimension kan vara att läraren ska kunna vara rörlig och aktiv för att möta upp eleverna i olika situationer.

– Men barfota i sandaler på sommaren, tatueringar och en tröja med en symbol för ett fotbollslag är det ingen som höjer på ögonbrynen över längre – även om jag själv inte har det, säger Jessica Zetterström.

Får bestämma själva

Studier visar att elever påverkas av sina lärares klädval, men de flesta är överens om att en uttalad klädkod inte behövs. Skolverket menar att lärare såväl som elever själv ska få bestämma hur de vill vara klädda i skolan.

Av och till blossar diskussioner om klädkoder för lärare upp, och det har också uppstått situationer där arbetsgivare försökt utfärda förbud. Våren 2019 förbjöd Göteborgs kommun sin personal att bära Förskoleupprorets orangea tröja och knappar med texten ”Pressat läge” med argumentet att politiska budskap inte hör hemma i verksamheten. Detta JO-anmäldes vilket till ledde till ett utlåtande från JO som fastställde att ”Kommunens agerande har därmed utgjort en kränkning av personalens grundlagsfästa yttrandefrihet.”

Trots det finns ett antal skolor som har uttalad klädkod, som Internationella Engelska Skolan och Jensen.

– Vi har en formell professionell dresscode, vilket förenklat innebär kostym för män och kostym, dräkt eller kavaj med udda byxa eller klänning för kvinnor. Mörka täckta skor ingår också, dock inte gymnastikskor, berättar Anna Wiger Jensen, verksamhetschef på Jensen gymnasium, och fortsätter:

– Klädkoden förstärker att vi är professionella och signalerar till våra elever, föräldrar, leverantörer, och även oss själva, att vi är i vår yrkesroll och inte privata. Den skapar också en lagkänsla eftersom alla oavsett roll har samma klädkod.

Poäng med lärarklädsel

När det kommer till färgval så uppmuntras diskreta färger, men färgglad detalj går bra, och kring att använda symboler eller visa tatueringar finns inget uttalat.

Läraren och forskaren Charlotte Arkenback-Sundström har erfarenhet av att undervisa i en gymnasieskola med uttalad klädkod.

– Jag tyckte det fanns en poäng med att ha en ”lärarklädsel”. Det gjorde att jag gick in i min professionella roll och lämnade privatpersonen utanför klassrummet, säger hon.

Tappar sammanhanget

Nu forskar Charlotte Arkenback-Sundström kring digital undervisning och menar att skolvärlden år 2020 fått en ny utmaning. I och med pandemin har distansundervisningen ersatt klassrumsmiljön i hög utsträckning. Att undervisa via skärm är en utmaning, inte utifrån den visuella upplevelsen.

– Du tappar kontexten, som att det i klassrummet kan kännas naturligt med kjol och ärmlös blus när det är högsommarvärme ute. I datorskärmen är det plötsligt bara dina kläder som syns och du sitter ofta ganska nära skärmen. Ett urringat linne upplevs som naket, säger hon.

Andra svårigheter för koncentrationen vid digital undervisning är klädernas färger och mönster som kan störa på ett helt annat sätt än när man ses i verkligheten, menar Charlotte Arkenback-Sundström.

Läs också: 4 rektorer: Därför är vi tatuerade

Läs också: ”Jag är galet impulsiv med mina tatueringar”

Lyssna på Hamid & Maria som debatterar om skoluniformer!