Sök

»Lärare måste tala mer om texterna«

Den här artikeln publicerades ursprungligen på lararnastidning.se

Svenska barn knäcker läskoden tidigt men får senare problem med att förstå texten. Läsforskaren Caroline Liberg vill vidareutbilda alla lärare.

Redan när Caroline Libergs son var fyra år och gillade vikingar plockade hon fram »Röde Orm«.

Genom sin egen och andras forskning vet hon hur viktigt det är att börja med högläsning för små barn och göra det till en del av vardagen, gärna ända upp i mellanstadiet. Och man ska utmana barnen, säger hon.

— Det räcker inte med Alfons Åberg och bilderböcker. Texter utan bilder stimulerar barnens egna tankar. Barnen skapar egna inre bilder och föreställningar. Det viktigaste är inte att plöja igenom hundratals sidor med barnen utan att få till ett samtal kring texterna.

Professor Caroline Liberg har normalt fulltecknade dagar. Förutom sitt arbete som läsforskare på Uppsala universitet har hon genomfört en rad uppdrag åt Skolverket. Och hon har utvärderat stora internationella kunskapsmätningar som Pirls för tioåriga elever och deltagit i referensgruppen för Pisa för 15-åringar (se ruta).

Men den här dagen har hon lagt allt arbe­te åt sidan. Hennes dotter, som arbetar för Business Sweden i Indien, är hemma under en vecka. Då passar Caroline Liberg på att åka till Stockholm för att umgås med sitt barnbarn Clara som är 1,5 år och även son­sonen Hugo i samma ålder. Och precis som hon har högläst för sina egna barn så läser hon nu för sina barnbarn.

Hur reagerade du när du fick veta att Sverige dalat ytterligare i den nya Pisa-undersökningen i såväl matematik, naturvetenskap som läsförståelse?

— Det var häpnadsväckande. Jag minns hur vi satt i referensgruppen med hakorna nere vid brösten. Det var helt tyst kring bordet. Alla hade kanske tänkt att resultaten skulle kunna fortsätta gå nedåt men att det skulle vara så här illa hade ingen förutspått.

Vad tror du är orsaken till att vi har tappat så mycket i stora internationella kunskaps­mätningar som Pisa och Pirls?

— Tyst läsning har varit dominerande i svensk skola under hela 2000-talet. Och det är en av delförklaringarna vid sidan om bland annat segregering och mycket eget arbete i skolan.

— Det är väldigt lite fokus på att lära ut lässtrategier och arbeta med läsförståelse i den svenska skolan. Och vi har ingen som helst tradition av att föra textsamtal.

Pojkarna har betydligt sämre resultat än flickorna i Pisa när det gäller läsförståelse. Vad behöver skolan göra för att få pojkarna att läsa mer?

— Man behöver känna eleverna och börja i deras egen vardag. Hitta ämnen som engagerar och kanske börja i Zlatanboken. Men inte stanna där, utan även försöka hitta beröringspunkter i elevernas värld som exempelvis gör att »Röda rummet« blir relevant för en 15-åring.

Men är verkligen svenska barn dåliga på att lära sig läsa?

— Nej, problemen handlar inte om att svenska barn är dåliga på att avkoda ord eller sena att börja läsa. Där är vi ganska duktiga.

— Problemen för många barn börjar sena­re, i tredje—fjärde klass. Där kan de få grava problem. Då blir texterna längre och fakta­termerna ökar i olika ämnen.

­— I senaste omgången av Pirls syns elevernas problem med faktatexterna tydligt medan de klarar de skönlitterära texterna.

Din forskning visar att bristerna i läsförståelse är störst i andra ämnen än svenska. Vad beror det på?

— Där är lärarna mest ovana vid att föra textsamtal. Eleverna får inte de krokar de behöver för att hänga upp begrepp och termer som är centrala i ämnena. Och ska elever förstå komplicerade sammanhang och fakta­termer i exempelvis naturvetenskapliga ämnen så behövs samtal kring texterna.

— Lärarna behöver också arbeta med elevernas förförståelse genom att till exempel visa film om ett förlopp eller läsa skönlitteratur som behandlar det ämne som ska tas upp i exempelvis samhällskunskap.Bild: Dan HanssonCaroline Liberg anser att svenska lärare ofta saknar metoder för att hjälpa barnen vida­re från den ytliga läsningen till den djupare förståelsen av en längre text eller faktatext.

Vad bör regeringen satsa på för att komma till rätta med elevernas brister när det gäller läsförståelse?

— Man måste vidareutbilda lärarna så att de kan arbeta med textsamtal och läsförståelse i alla ämnen och föra in det mer i lärarutbildningen för alla lärare — inte bara för dem som undervisar i svenska.

Hur kan man som lärare mäta ifall elever kan ta till sig svårare texter på ett djupare plan?

— Det finns inga enkla metoder för att mäta det utan det är vid textsamtalen med eleverna som man som lärare får syn på deras kunskapsutveckling.

Hur har forskningen bidragit till att visa på problemen med läsförståelsen?

— Vår forskning här i Uppsala har visat att det just skiljer sig mellan ämnena när det gäller läsförståelsen. Och så finns professor Monica Reichenbergs forskning som bland annat tittat på hur texter kan göras begripliga inom olika ämnen för svaga läsare.

På vilket sätt kan texterna göras begripliga i olika ämnen för just svaga läsare? Kan du ge något exempel?

— Genom att ställa frågor till texterna och inte bara läsa texten rakt av. Se den ur olika perspektiv, exempelvis normkritiskt granska texterna i samtal med eleverna. Det får i gång en diskussion i klassen.

Regeringen presenterade nyligen, som ett led i försöken att bättra på kunskapsresultaten, att de vill förlänga grundskolan med ett år. De vill gradera om förskoleklassen till årskurs 1 för sexåringar.

Vad tycker du om det?

— Vi har en bra förskoleklass med en bra mjukstart för barnen. Jag har väldigt svårt att se att förslaget om tioårig grundskola skulle ge några pedagogiska vinster för eleverna.

Vad tycker du om att internationella forskare ska granska den svenska skolan?

— Jag tycker att det vore bättre att man tog hjälp av de allra bästa forskarna inom de relevanta områdena. Och inte bara de som säger det man vill.

— Jag tror att det finns toppforskare här i Sverige som man hade kunnat anlita och som känt till det kulturella sammanhanget.

Jaara Åstrand: "Det räcker inte med fina ord, vi behöver riktiga regleringar"

Läraren debatt Att politikerna vill se en likvärdig skola, fler lärare och ökade resurser är bra. Men många av förslagen landar mer mätning, kontroll och uppföljning. Istället behöver vi se förslag som på riktigt minskar arbetsbelastningen och skapar bättre förutsättningar för lärarna, menar Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundets ordförande, som läst samtliga debattartiklar från riksdagspartiernas skolpolitiska talespersoner.