Sök

Hur väljer du läromedel?

Den här artikeln publicerades ursprungligen på lararnastidning.se

När anslagen för läromedel är knappa är det extra viktigt att välja rätt. Lärarnas tidning frågade åtta lärare hur det tänker.

Namn: Margareth Hedström, Odenslundsskolan i Östersund.

Ämnen: Alla. Men med inriktning mot svenska och SO.

Årskurs: 4-5.

År i yrket: 13.

– Jag tänker alltid på hur väl läromedlen stämmer överens med kursplanens mål. Genom att beställa ett gratisexemplar kan man se om böckerna håller måttet. Det är lite av ett undersökande arbete, och det måste göras grundligt eftersom det är dyrt att byta. Men generellt känns det som att läromedlen blir bättre.

– Hur länge man kan använda en lärobok varierar efter ämne, böcker i matte och svenska till exempel kan man ha i ganska långa cykler. SO-böcker behöver bytas ut oftare. Inför ett inköp har jag också ibland kommunikation med andra skolor, vad de har för läromedel, och vad de tycker om dessa.

Namn: Catarina Johansson, Körfältsskolan i Östersund.

Ämnen: Alla utom bild och idrott.

Årskurs: 1-2.

År i yrket: 11.

– Jag börjar med att fundera över vad syftet är och hur målen ser ut. Sedan lyssnar jag på och diskuterar med mina kollegor, och tittar i olika provexemplar. Då är inte bara innehållet det viktiga, utan även att materialet är snyggt och tilltalande.

– Det är få läroböcker som håller måttet egentligen, jag kompletterar nästan alltid med annat material. Jag anser att det är farligt att bli för styrd av läroböckerna, de är bra att ha som en grundstruktur, men man måste hela tiden ha olika alternativ. Här är inte minst pratandet viktigt, att hela tiden samtala om litteratur och film i svenskan till exempel.

– Det är naturligtvis väldigt olika hur länge en lärobok håller, men vi har kvar en bok om kartor från när skolan byggdes på 70-talet, och den håller än. 

Namn: Yvonne Johansson, Fjällängsskolan i Östersund.

Ämnen: Alla utom idrott.

Årskurs: Förskoleklass och årskurs 1.

År i yrket: 39.

– Det viktigaste är att läromedlen tränar eleverna till att nå de nationella målen. Sedan får böckerna gärna vara variationsrika, erbjuda utmaningar och få barnen att tänka till. Jag uppskattar också om det finns en bra handledning.

– Man får inte heller glömma bort bilderna, de är mycket viktiga, inte minst i förskoleklassen. Ett bra bildspråk kan ge väldigt mycket.

– Vi har 900 kronor per elev och år att köpa läromedel för. Men det ska även täcka kostnader för fritidverksamheten, bussbiljetter och kulturupplevelser. Det blir inte många hundralappar kvar till böcker.  

Namn: Lena Söderström, Lugnviksskolan i Östersund.

Ämnen: Engelska.

Årskurs: 6-9.

År i yrket: 16.

– För mig är kvaliteten på texterna avgörande. Böckerna måste vara intresseväckande och kännas aktuella, även med några år på nacken. Vissa hävdar att en lärobok håller i tre år, men ett sådant synsätt har vi inte råd med. Vi är försiktiga, plastar in alla böcker, och låter eleverna själva vara ansvariga för dem. Då kan de hålla upp till tio år.

– En bra lärobok ger en viss trygghet, men man kan inte förlita sig helt på den. I engelska fokuserar böckerna generellt för lite på kursplanens kriterier för momenten tala och lyssna. 

– Jag har 166 kronor per elev och år att köpa läromedel för. Eftersom vi inte använder övningsböcker räcker pengarna till annat, som tidningar och AV-media. Framför allt UR och BBC har många bra och användbara program.

Namn: Maj-Lis Strömgren, Bagartorpsskolan i Solna.

Ämnen: Speciallärare

Årskurs: 6-9

År i yrket: 34.

– Läromedel kommer lite i andra hand för mig. I min roll som speciallärare är det viktigaste att först få igång relationen med eleverna. Men jag resonerar alltid kring ifall innehållet och svårighetsgraden passar gruppens nivå. Layouten är också mycket viktig när man undervisar elever med särskilda behov, i synnerhet dyslektiker kan ha svårt att orientera sig om sidorna är för röriga.

– Även priset spelar in naturligtvis. Jag får en klumpsumma som ska räcka till det mesta. Mycket kan jag spara in genom att göra eget material med hjälp av datorn. Det finns också användbara interaktiva läromedel som Lexia, och träningsprogram för matte.

– Internet är en viktig källa, inte minst YouTube. Om en elev gillar en särskild artist till exempel, så lyssnar vi på låtar och arbetar med texterna.

Namn: Thania Guanoluisa, Bagartorpsskolan i Solna.

Ämnen: Spanska

Årskurs: 6-9

År i yrket: 12.

– Jag går på så många läromedelsutställningar jag kan. De brukar vara trevliga. Författarna talar om sina böcker, och det bjuds på mat, dryck och uppträdanden. Där kan man också träffa kollegor i samma ämne, jag är ju ensam spansklärare på skolan så det är viktigt för mig. På eget initiativ träffas vi också i en grupp språklärare i kommunen och diskuterar bland annat läromedel.

– I övrigt använder jag filmer, internet, e-läromedel, och skriver en del material själv. Vi har ju fått nya gemensamma språkregler inom EU, där det är tänkt att alla ska utgå ifrån en språkportfolio, så de flesta språkläromedlen har snabbt blivit ganska föråldrade.

Namn: Ronnie Widekärr, Bagartorpsskolan i Solna.

Ämnen: Svenska som andraspråk, svenska och historia.

Årskurs: 6-9

År i yrket: Snart två år som behörig lärare.

– Som relativt ny har jag inte hunnit köpa in så mycket eget material. Så jag utgår från vad som redan finns. I svenskböckerna saknas det en del i förhållande till kursplanen, det borde vara större fokus på språk- och litteraturhistoria.

– När det gäller läromedel i svenska som andraspråk, är det mycket som inte är särskilt bra. Nivån är ofta alldeles för låg, och formen för barnslig, där eleverna förväntas sitta och rita ända upp i högstadiet.  

– Däremot använder jag mycket interaktiva läromedel, särskilt i introduktionsklassen. Eftersom eleverna är på så olika nivåer, så är det bra att kunna individanpassa, vilket underlättas med exempelvis en ”ActivBoard”, genom att man lätt kan ta fram bilder, uppgifter och texter från nätet. Dessutom använder jag den interaktiva tavlan till att visa Lilla Aktuellt, det brukar vara uppskattat. 

Namn: Andreas Psarras, Kunskapsgymnasiet i Kista.

Ämnen: Religion, historia och samhällskunskap.

Årskurs: Gymnasiet.

År i yrket: 6.

– Jag använder inte så mycket läroböcker, och de som finns har köpts in av andra lärare. På vår skola har vi något som kallas Kunskapsporten, som är en portal för lärare och elever inom Kunskapsskolan, med texter, bilder, länksamlingar och hemuppgifter. Tanken är att allt ska samlas där så småningom, så lite tillspetsat kan man säga att vi är på väg att skapa våra egna läromedel.

– Det mesta som är utlagt är skrivet av lärarna själva, så det fungerar även som ett kunskapsutbyte mellan oss pedagoger. Ofta formulerar vi uppgifterna först och väljer sedan läromedel som passar utifrån dessa. Och bara uppgifterna utgår från målen, så kommer läromedlen automatiskt att göra det också.

Niklas Arevik