Sök
Läraren.se är vinnare av publishingpriset 2020!

Älvdalsmål – språk eller dialekt?

Den här artikeln publicerades ursprungligen på lararnastidning.se

För tusen år sedan talades ungefär samma språk i hela Norden, fast dialekterna var många. Sedan utvecklades dialekterna åt olika håll. Svenskan påverkades mycket av tyskan.

I Älvdalen i Dalarna bevarades mycket av det ursprungliga språket. Invånarna kände stark kärlek både för trakten och för sitt språk. Konservatismen tog sig också uttryck i att den sista som hade ärvt konsten att skriva runor dog i Älvdalen på 1930-talet.  
  Älvdalskan har många egna ord och komplicerade regler. I svenskan finns två accenter, akut och grav. Så är det även i älvdalskan men den grava accenten splittras upp till fem–sex olika typer. Ändelser skiftar beroende på den förra stavelsens längd.  
  Det som mest kännetecknar älvdalskan är att många vokaler är nasala, ett drag som har försvunnit från andra nordiska språk.

Numera talar omkring 3 000 personer älvdalska men de blir färre och färre. Under de senaste hundra åren har svenskan och svensk kultur trängt in i samhället. Under 1950–60-talen gick många över till att tala svenska och de ville inte att barnen skulle lära sig älvdalska. Många barn talar älvdalska, och ännu fler vill lära sig det, men nästan inga har det längre som sitt första språk.  
  Allt detta berättar Yair Sapir, en ung israel och filosofie doktor som är anställd vid Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet. För två år sedan höll han på att avsluta sin avhandling om isländska. Han hyrde en liten stuga i Älvdalen för att få inspiration och fascinerades av älvdalskan.  
  Nu undervisar han i danska på halvtid och den andra halvtiden använder han till att dokumentera det arbete som det älvdalska språkrådet utför. Detta råd bildades i augusti i år och dess uppgift är att anpassa en ortografiför älvdalskan. Det betyder att de ska försöka komma överens om vilka bokstäver och tecken som ska användas och hur orden ska stavas. Vid årsskiftet hoppas de vara klara.  
    – Det blir bara en rekommendation, men det vore trevligt om man ville använda den i skolan, säger Yair Sapir.  
    – Skolan kommer att spela en viktig roll, om man vill bevara älvdalskan. Vi kommer att testa systemet på dem som talar älvdalska. Vi gör det här för talarna, inte för oss själva!  
  Är älvdalska ett språk?
  – Det är en definitionsfråga. Älvdalskan skiljer sig mer från svenskan än vad norska och danska gör. Ett kriterium för språk är att det finns ordböcker och litteratur på språket, vilket älvdalskan har. Men det starkaste kriteriet är ett politiskt beslut, såsom det har skett med meänkieli, tornedalskan, som har fått status som minoritetsspråk i Sverige.  
  Yair Sapir tror att frågan kommer att tas upp på nytt på politisk nivå.  
    – Har ett språk inte en språkstämpel på sig, kan det inte överleva i dag. De genuina dialekterna kommer att försvinna.  
  Tills vidare åtnjuter älvdalskan ett nyväckt intresse. I somras hölls den första konferensen om älvdalska med föredrag av tretton experter. Sommaren 2005 ordnar Institutionen för nordiska språk för första gången en kurs i älvdalska, som till en del äger rum i Älvdalen. Där ordnas också kurser varje sommar för icke-akademiker.

LÄS MER:





4I Älvdalen dalskar man  





4Yair hittade vägen till Älvdalsmålet

AGNETA PETTERSON