Sök

Skolchefen: Lägg ner BEO

Grundskolechefen i Norrtälje, Johan Kant, vill precis som Liberalerna att BEO läggs ner.

BEO kan ha gjort sitt. Regeringen utreder Barn- och elevombudets framtid.
– Lägg ner BEO. De driver ärenden på ett sätt som är helt absurt och skapar en rädsla hos lärarna, säger Johan Kant, grundskolechef i Norrtälje kommun.

Elevens bäste vän. Så lanserades Barn- och elevombudet när det inrättades 2006.

Och succén lät inte vänta på sig. I alla fall om man räknar i antalet anmälningar.

De har ökat med 350 procent sedan starten, 389 anmälningar 2006 mot 1 774 i fjol.

Men kritiken mot BEO har växt. Både bland politiker och lärare.

BEO har drivit flera uppmärksammade fall med ersättningskrav till elever som enligt kritikerna inte borde fått några pengar. En av kritikerna är Johan Kant, tidigare lärare som i dag är grundskolechef i Norrtälje kommun:

– BEO har missuppfattat vad skolan är till för. Deras syfte verkar vara att trycka till lärarna. Du får inte ens ta i ungarna. Det skapar dåliga förutsättningar för lärarnas arbete. BEO har gått över gränsen flera gånger, säger Johan Kant.

Maria Karlsson, vikarierande barn- och elevombud, i väntan på att nya BEO Mårten Petersson tillträder, menar att fallet med Sören Claesson drevs till -Högsta domstolen för att rättsläget var oklart:

– Då behövs ett prejudikat i HD, eftersom en dom i underrätterna inte ger samma effekt. Det var positivt för oss att få vägledning och det hjälper också lärarna som får ett stöd vid oklara bedömningar, säger hon.

Maria Karlsson kan förstå att kritikerna tycker att systemet haltar när elever som brutit mot regler kan få skadestånd, samtidigt som läraren frias i en annan instans:

– Jag förstår att det kan tyckas krångligt. Men det är olika regleringar. Kränkande behandling handlar om elevernas rätt till en trygg skolmiljö. Där ligger ansvaret alltid hos huvudmannen, även om det är en lärare som agerat. Sedan finns det en reglering kring lärarlegitimationen. Den rör läraren personligen och där bedömer Lärarnas ansvarsnämnd, säger hon.

LÄS MER: Nya BEO vill skapa dialog

Liberalerna är det parti som drivit kravet på att BEO läggs ned hårdast. Partiets skolpolitiske talesman Roger -Haddad vill ändra Skolinspektionens uppdrag:

”Vi måste återupprätta respekten för Sveriges lärare och det viktigaste just nu är att ändra skollagen, ändra Skolinspektionens uppdrag samt avveckla Barn- och elevombudet”, skrev Haddad i ett debattinlägg i våras.

Den kraftiga kritiken mot BEO ledde till att regeringen har dragit igång en utredning om förändrad klagomålshantering inom skolan. Den kan betyda slutet för BEO.

Utredningen ska vara klar senast den 30 november.

Skolinspektionen och BEO – så funkar instanserna

Mer än hälften av anmälningarna till Skolinspektionen skrivs av eller skickas över till andra institutioner.

Många anmälningar till Skolinspektionen har inte där att göra. Mer än varannan anmälan skrivs av eller skickas till någon annan. Det vanligaste är att den i så fall lämnas till huvudmannen för skolan, oftast kommunen.

För även om det är en lärare som är huvudperson i anmälan är det aldrig läraren som anmäls till Skolinspektionen, utan huvudmannen.

Kränkningar är den absolut vanligaste anledningen till en anmälan, 38 procent. Runt sex av tio kränkningsanmälningar avser elever som kränkts av andra elever. Resten avser personal, främst lärare.

Kränkningsanmälningarna utreds ofta av två instanser, både Skolinspektionen och Barn- och elevombudet som är en fristående avdelning inom Skolinspektionen.

De kan komma till helt olika beslut. Medan BEO kan ge en elev skadestånd för att en lärare ansetts ha kränkt eleven går Skolinspektionen inte alltid vidare med en anmälan till Lärarnas ansvarsnämnd, för samma händelse som BEO fattat beslut om skadestånd om. För att Skolinspektionen ska kunna gå in med en anmälan till Lärarnas ansvarsnämnd, krävs att händelsen klassas som "allvarlig art". För skadeståndsansvar krävs att "kränkningen inte är ringa". Det rör sig alltså om två olika lagstiftningar.