Sök

”Lärarna skäms när de ska undervisa”

Den här artikeln publicerades ursprungligen på tidningengrundskolan.se

Lärarna är obekväma, har för lite kunskap om hbtq och svårt att hantera kontroversiella frågor i klassrummet. Det är knepigt att undervisa om sex och samlevnad, visar en granskning.

Lärarna SKÄMS att undervisa i sex och samlevnad, de tycker att det är pinsamt.”

Så säger en gymnasieelev i Skolinspektionens granskning av sex- och samlevnadsundervisningen från 2018. Elever  på 28 skolor intervjuades och det gjordes enkäter  med 300 rektorer och nästan 4 000 lärare.

– Vi såg en del brister.  Till exempel att lärarna skjuter fram sex- och samlevnadsundervisningen till strax innan sommarlovet i årskurs sex och att undervisningen begränsas till enstaka lektioner eller temadagar, säger Stefanie Luthman, projektledare för granskningen.

Vissa är rädda att trampa fel i ett område som känns privat.

Många lärare känner sig obekväma med att undervisa i sex och samlevnad, visar rapporten.

– Vissa är rädda att trampa fel i ett område som känns privat. Det finns också en osäkerhet kring hur deras ämnen berörs av sex och samlevnad, säger Stefanie Luthman.

En annan punkt handlar om att eleverna inte är tillräckligt delaktiga i planeringen. I sex och samlevnad anses det särskilt viktigt att utgå från frågor som eleverna är intresserade av, exempelvis hur man får till en bra relation och hur man gör slut.

Undervisningen har i dag ett bredare syfte än att upplysa om kroppen, hur ett barn blir till och preventivmedel. Eleverna ska få reflektera kring normer, relationer, identitet och jämställdhet. Det är främst här som Skolinspektionen anser att undervisningen behöver utvecklas.

Av elevintervjuerna framkommer att de vill ha mer undervisning och tidigare i deras utbildning. Det visar även Folkhälsomyndighetens enkät från 2015, där ungdomarna uttrycker att de fått goda kunskaper om kroppen, men för lite om genus, relationer och jämställdhet. Ett problem är att få lärare fått kompetensutveckling i hbtq, samtyckeslagen och hiv, säger Stefanie Luthman.

Undervisningen om normer och hbtq begränsas ofta till faktakunskaper, till exempel att vissa färger anses kvinnliga eller manliga.

– Vi har sett att eleverna inte har tillräcklig möjlighet att reflektera kring normerna: hur de påverkar, men även begränsar människor.

Dessa frågor bör tas upp redan i lågstadiet och mellanstadiet, men lärarna anser ofta att eleverna inte är tillräckligt mogna. (I rapporten har enbart årskurs fyra och uppåt granskats.)

– Det roliga är att när man intervjuar eleverna så har de koll på begreppen och kanske gått på Pridefestival. Eleverna känner att de kan prata om det, så det är viktigt att man inte väntar tills det är lite sent, säger Stefanie Luthman.

Det är ganska vanligt att dela in i tjej- och killgrupper, nästan en fjärdedel av lärarna gör det, exempelvis att man bara pratar med tjejerna om mens och bara med killarna om erektion. Skolinspektionen är skeptisk till det, bland annat för att det ena könet då går miste om kunskap, men att det ibland är motiverat om eleverna känner sig tryggare att prata om känsliga frågor.

I läroplanen från 2011 fick sex- och samlevnadsundervisningen ett nytt upplägg, där kunskapsområdet skulle undervisas ämnesintegrerat. Det fungerar bra på de flesta skolor, enligt Skolinspektionen.

Stefanie Luthman

En annan del är det som Skolverket kallar ”att fånga frågan i luften” till exempel när elever vill diskutera existentiella frågor eller när kränkningar sker. Men även här uttrycker lärarna en osäkerhet kring hur de ska hantera samtalen. Det kan vara svårt att bemöta värderingar som står i strid med värdegrunden och samtidigt respektera åsiktsfriheten.

Även när det gäller hedersrelaterade frågor och undervisning av nyanlända efterfrågar lärare kompetensutveckling. På de skolor där sex- och samlevnadsundervisningen fungerar bra har rektorn tagit ansvar för att det finns ett systematiskt utvecklingsarbete.

– Rektorn ska följa upp att lärarna har kompetens och att de kan samverka med varandra och med elevhälsan, säger Stefanie Luthman.

Sedan Skolinspektionens rapport publicerades har Skolverket föreslagit nya formuleringar i läroplanen för att lyfta exempelvis frågor om samtycke, hedersrelaterat förtryck och porr. Området föreslås döpas om till sexualitet och relationer. Lärarutbildningarna ska dessutom få nya examensmål inom sex och samlevnad, enligt ett förslag från regeringen.