Sök

Sagoskatten väcker läsintresset

Flickan med svavel­stickorna skrevs 1845, men trots att den har 175 år på nacken används den fortfarande i undervisningssyfte. Fredrik Sandström anser att sagan kan läsas på flera sätt.
Den här artikeln publicerades ursprungligen på tidningengrundskolan.se

Väck stora känslor om utsatthet, fattigdom och hopp via sagoskatter. Fredrik Sandström använder H.C. Andersen när han undervisar i svenska och sokratiska samtal för att få i gång engagemanget.

Minns du Flickan med svavelstickorna? Känner du kylan under fotsulorna, ser hur mörkt det är?

”Det var så rysligt kallt, det snöade och började bli mörka kvällen, det var också den sista kvällen på året, nyårsafton. I den kylan och det mörkret gick på gatan en fattig flicka med bart huvud och bara fötter.”

H.C. Andersens sagoskatt väcker känslor än i dag och de känslorna tar Fredrik Sandström tillvara när han undervisar sina elever i svenska.

– Bra texter är tidlösa till både form och innehåll. Tematiken, språket och berättelsen i sig berör och kan läsas på många olika sätt. Vissa tycker att sagan är sorglig, andra finner ett hopp i den och symboliken med ljus och värme är väldigt tydlig. Det är en tacksam saga att jobba med, eleverna blir engagerade och det går att sätta sagans sensmoral i en samtida kontext, säger Fredrik Sandström.

Han brukar börja med att sätta sagan i ett sammanhang, antingen historiskt eller geografiskt. Flickan med svavelstickorna skrevs i Danmark för 175 år sedan. Hur såg vardagen ut, hur levde människorna då? Som stöd i undervisningen visar han bilder eller illustrationer.

– Sedan använder jag ett knep från föreläsaren och författaren Anne-Marie Körling, som är lika enkelt som genialt för att leda eleverna in i texten. Jag väljer tre ord från texten, som ger eleverna en smak av sagan. Det kan vara köld, snöflingor och nyårsafton, till exempel. Jag väljer orden med omsorg, orden får inte leda eleverna för mycket men ska samtidigt locka dem in i texten.

Sedan läser han sagan högt för sina elever och därefter låter han eleverna läsa sagan i par. För att verkligen förstå texten låter han eleverna använda sig av tankestopp.

– Vi stannar till i texten och diskuterar vad som händer. Jag ställer frågor som: Hur var det att vara barn på den tiden? Hur kommer det sig att hon måste arbeta? Jag strävar inte efter att moralisera, men texten berör och vi hamnar ofta i samtal om utsatthet, fattigdom eller klassperspektiv. Vi använder oss av så kallade sokratiska samtal som gör att alla elever får komma till tals (se faktaruta). Det är spännande, men också en balansgång där man som lärare har ett stort ansvar.

Foto: Emelie Otterbäck

De stora känslorna som sagan väcker tas inte i helklass utan sparas till tankeboken. Där får eleverna skriva ner egna personliga funderingar om pengar och utsatthet, till exempel.

– I tankeboken kan eleverna ta ut svängarna och vara säkra på att ingen annan än jag får läsa vad de skrivit.

Hur märker du att just den här lektionen når fram till eleverna?

– De är engagerade, det är ett surr i klassrummet, de är villiga att samtala och har åsikter. Jag ser också på texterna som eleverna skriver att sagan väcker tankar. Trots att sagan har 175 år på nacken så berör den oss fortfarande, säger Fredrik Sandström.