Sök

Här suddas gränsen ut mellan mjuk och hård slöjd

Annastina Örn och hennes slöjdkollegor planerar undervisningen tillsammans.
Den här artikeln publicerades ursprungligen på tidningengrundskolan.se

I Torvallaskolan i Östersund har slöjd­lärarna skippat uppdelningen av slöjdämnet. Ämnet heter slöjd kort och gott och lärarna jobbar tillsammans.

AnnaStina Örn och hennes slöjdkollegor planerar undervisningen tillsammans.<br />Foto: Tina Stafrén

Gemensamma teman och gemensam lektionsstart är en del av framgångsreceptet för slöjdlärarna i Torvallaskolan i Östersund, som är en skola för årskurs 6 till 9.

Ämnet heter slöjd, kort och gott, och har gjort så i ganska många år nu. Det har lärarna tagit fasta på.

– Enligt kursplanen ska ju slöjdämnets centrala innehåll redan från början handla om att kombinera olika material, säger AnnaStina Örn, som är en av tre slöjdlärare i skolan.

Då hon kom dit för fem år sedan hade slöjdlärarna redan börjat förändra tänket kring slöjdundervisningen. Sedan dess har det finslipats och består nu av en tydlig struktur. I sexan får eleverna lära känna tekniker och material. I sjuan, åttan och nian jobbar de sedan utifrån givna teman.

Temat börjar med ett antal gemensamma lektioner i helklass då slöjdlärarna berättar om förutsättningarna för projektet. Sedan får eleverna själva söka inspiration, skissa, och så småningom göra en skalenlig ritning, där det framgår hur de vill kombinera olika material och hur de tänker utifrån miljö och natur.

– Sen brukar vi visa en jättebra film från Skolverket om att pröva och ompröva, och så får de bolla sin idé med en kompis på det sätt som beskrivs i filmen.

Efter detta delar lärarna upp eleverna i två grupper, varav en får börja skapa i textilsalen, en i trä- och metallsalen. Sjuornas tema är att tillverka ”något att sitta på, som berättar något om dig”.

– Det är ett superbra tema, tydligt och lätt att variera, samtidigt som man får in flera olika tekniker, säger AnnaStina Örn och påpekar att en viktig del i det hela är att eleverna ska få chans att vara kreativa och ”tänka utanför boxen”.

Foto: Tina Stafrén

I åttan är det belysning som gäller, och minst tre tekniker/material. I övrigt får eleverna tänka fritt.

– Det kan bli allt från en lampa till en tavla med belysning eller nåt.

Niornas uppdrag är att skapa ett föremål med inspiration från ett kulturellt uttryck. AnnaStina Örn berättar om elever med utländsk eller samisk bakgrund som blivit glada och stolta över att få chans att skapa utifrån sin kulturtradition.

Slöjdundervisningen i denna form har också betydelse för svenskinlärningen hos utlandsfödda elever, enligt AnnaStina Örn.

– Lärarna i förberedelseklassen säger att de eleverna tillägnar sig språket snabbare på slöjdtimmarna, eftersom de har nåt handfast att prata om där.

I slutet av terminen utmynnar det hela i muntlig redovisning och en utställning.