Hedersutsatta kritiska mot skolans sexualundervisning

Sonja Ghaderi är projektledaren på RFSU som har undersökt hur barn och unga som lever med hedersnormer uppfattar sexualundervisningen i skolan.

Hur upplever ungdomar som lever med hedersnormer sexualundervisningen i skolan? I RFSU:s unika intervjustudie vittnar flera av ungdomarna om ett glapp mellan deras egen verklighet och vad som sägs i klassrummet.

Inom hederskulturen står tjejers och kvinnors sexualitet i centrum. Familjens och släktens rykte hänger på deras kyskhet. Därför kontrolleras deras liv i varierande grad, från vardagliga begräsningar till hot eller fysiskt våld.

RFSU-anställda har genom åren fått höra från personer med egna erfarenheter av hedersnormer att ”sexualundervisningen i skolan inte kändes bra” eller ”inte var till för mig”. Mot den bakgrunden bestämde de sig för att undersöka närmare vilka problem hedersutsatta haft med undervisningen och vilka förändringar de skulle vilja se.

”Haram, haram, haram!”

RFSU valde intervjupersoner som hunnit fylla 16 år, eftersom man därmed inte behöver målsmans godkännande för att delta. I slutändan ställde 12 personer upp i åldrarna 16 till 28 år, varav åtta är kvinnor. I gruppen finns också HBTQ-personer – som är extremt utsatta inom hederskulturen. Och tre av de intervjuade kvinnorna bor på skyddade boenden på grund av sin utsatthet.

Vissa av de intervjuade hade upplevt ett relativt fritt samtalsklimat hemma under uppväxten, för andra hade det varit tvärtom. Det var ”väldigt tabu hemma att prata om såna saker, att prata om sin sexualitet”, beskriver en av dem. En annan berättar hur det var i det gamla hemlandet: ”Man kunde aldrig prata om såna här grejer – alltså ALDRIG, liksom. Det är haram, haram, haram!”.

Motstridiga känslor

Projektledaren på RFSU, Sonja Ghaderi, påverkades starkt att rösterna som kom fram:

– Vi fann en stor kunskapstörst. Flera hade velat veta mer under skoltiden, tyckte inte att skolan förstod dem eller gav svar på frågorna som de hade. 

Hur hade de velat att undervisningen skulle gå till?

– Flera av dem hade önskat att lärarna kommit in på frågor som ligger nära deras verklighet, till exempel oskuldsnormer och myter om mödomshinnan.

Några av dem tycker att undervisningen väl snabbt kom in ”direkt på sexet”. En intervjuad kille svarar att han saknade diskussioner om ”förälskelser och relationer”.

I någon mån har han blivit hörsammad när ämnet nu har bytt namn från ”sex och samlevnad” till ”sexualitet, samtycke och relationer”.

– För ungdomar som aldrig fått tala om sexualitet är det viktigt att gå varsamt fram, de kan ha motstridiga känslor inför ämnet. Då bör man som lärare fundera på hur man kan skapa en trygghet i gruppen för alla, säger Sonja Ghaderi.

På vissa skolor vet man att många elever på högstadiet lever med hedersnormer, på andra skolor är det ytterst få eller inga alls. Hur ska lärare hantera det?

– Alla lärare måste ta hänsyn till förändringarna i läroplanen från och med i år, att hedersrelaterat våld och förtryck ska ”behandlas återkommande i utbildningen”.

Men om du som lärare gör bedömningen att ingen i klassen är utsatt för hedersförtryck, ska det påverka ditt sätt att lägga upp undervisningen? 

– Man kan aldrig utgå från att man vet med säkerhet vem som är utsatt, om man inte har kännedom om varje individs unika situation. 

Saknas nationell statistik

Ändringen i läroplanen gör att all skolpersonal, inte bara lärarna, måste skaffa sig mer kunskaper inom området. Därmed blir de inte bara bättre rustade att sprida kunskaperna till eleverna, de kan också bli bättre på att upptäcka fler elever som är utsatta för förtrycket.

Elever som lever i en hederskultur kan ha svårt att öppet tala om sina erfarenheter på lektionerna. Sonja Ghaderi slår gärna ett slag för anonyma frågor, något som hon vet används på en del håll. 

– Om alla elever får lämna in lappar med frågor kan läraren sedan sätta igång en diskussion kring svaren utan att avslöja vem som frågade vad.

Det är inte klarlagt hur många ungdomar som lever med kontrollerande hedersnormer, nationell statistik saknas. Beräkningar från olika kommuner visar att var sjätte ungdom kan vara drabbad.

LÄS ÄVEN

Förvirrat kring skolans nya porruppdrag

Problem med hederskultur i Malmös förskolor

Förskolan får hjälp mot hedersförtryck

Ser de tidiga tecknen på hedersförtryck

Undervisning i sex- och samlevnad svår utmaning för lärare