Sök

Så räddade eleverna sin egen badsjö

Sigge Nyholm och Liam Marchall ”in action”. Man måste få springa av sig lite, konstaterar lärarna skämtsamt. Foto: Oskar Omne

Utan eleverna på Kilbo skola skulle det fortfarande inte gå att bada i Viggsjön utanför Sala. I fyra år har de ­fördjupat sig i vad som krävs för att rena en sjö. Och inte minst: hjälpt till att göra det.

Varför enbart arbeta med miljöproblemen i Östersjön när man har en egen liten sjö som det inte går att bada i längre? Det frågade sig eleverna på Kilbo skola, utanför Sala, under en lektion i naturkunskap för snart fyra år sedan. Sedan inleddes ett målinriktat arbete och två år senare kunde barnen återigen kasta sig i vattnet från bryggan.

5 tips inför ett miljöprojekt

  1. Lyssna in eleverna och välj en plats eller ett projekt som de själva har en relation till.
  2. Sök fakta, sammanställ frågeställningar och avancera steg för steg.
  3. Var inte rädd för att visa din okunskap. Bjud in experter. Kanske vill de fortsätta att bidra, vägleda och stötta.
  4. Låt eleverna berätta om sitt projekt för utom­stående; kommunen, föräldrar eller företag. Det ökar elevernas känsla att det är ”på riktigt” samt möjlig­heten att få hjälp med praktiskt arbete eller ekonomiskt bidrag.
  5. Elever är bra på olika saker. Hitta ett sätt där alla kan bidra.

Klassläraren Helena Hedberg, som brinner lite extra för naturvetenskap, berättar att det här projektet är elevernas initiativ.

Hur står det till med djurlivet i sjön, just nu? Det är vad Alex Lundberg är i färd med att ta reda på. Foto: Oskar Omne

– Här träffas man för att umgås, bada och grilla och jag tror att engage­manget beror mycket på just det, att Viggsjön är traktens mötesplats.

Just i dag är det dags att lägga i halmkassetter – nätsäckar fyllda med kornhalm – i sjön. De bidrar till att bryta ner algblomningen. Eleverna är peppade och börjar ivrigt springa runt på sjöns enda badplats efter att ha ätit upp sin medhavda matsäck.

William Hedberg har redan hunnit få av sig skorna och hoppar glatt omkring med frusna fötter. Snart ropar Helena Hedberg att de ska samlas för att se på när ”Halm-Johan” åker ut med sin båt för att placera ut halmkassetterna.

När det är gjort delas håvar och vattenkikare ut och eleverna börjar undersöka vilka insekter och fiskar som numera lever i sjön – för att kontrollera om djurbeståndet förändrats tack vare den nya levnadsmiljön.

Helena Hedberg förklarar hur projektet ”Rädda Viggsjön” inleddes.

– Vi bjöd in vår kommunekolog som berättade om algblomning och den kraftiga förökningen av växtplankton och andra tänkbara orsaker till obalansen i sjön. Sedan började vi fundera över hur vi kunde lägga upp arbetet för att skapa en ämnesövergripande undervisning.

Algot Ohls håller på att skolas in i projektet. Det här är hans första dag vid Viggsjön. Foto: Oskar Omne

Eleverna fick ta vattenprover som skickades till ett laboratorium för analys, ta fram fakta om insektslivet i sjön, dissekera, väga och mäta olika fisktyper och föra över uppgifterna till diagram.

Under varje besök vid sjön förde de loggbok och beskrev sina intryck av platsen. Och i skolbänken skrev de texter om Viggsjöns historia och deras framtidsvision av sjön. En var att starta en glasskiosk.

För att kunna finansiera vattenproverna och andra åtgärder ansökte lärarna om bidrag från kommunen – som satsade 200 000 kronor på projektet. Därefter började eleverna arbeta med uteslutningsmetoden. Berodde algblomningen på att åkrarna som omgärdar sjön släppte ut gödningsmedel? Nej, visade det sig. Berodde det på den låga vattenomsättningen och på hur syresättningen påverkas av vintern? Ja, troligen. 

Snart upptäckte man att det var en mängd småproblem som ledde till en obalans i sjön.

Wilma Ahlm och Alva Kullinger beskriver hur intressant det är att få arbeta med något som verkligen betyder något för dem.

Viggsjön ligger ett par kilometer från Kilbo skola. Alla elever är involverade i projektet. Foto: Oskar Omne

– Innan tänkte man mer: Alltså algblomning … vad är det då? Men nu har man mer förståelse för vad som händer i sjöar, säger Wilma Ahlm.

Sjön är inte stor, endast 20 000 kvadratmeter, men runt om i vattnet ligger 30 vegetationsöar utplacerade.

Moa Antonsson berättar om när de planterade växter på öarna och hjälpte till att lägga i dem.

– Syftet är att djurplankton ska gömma och föröka sig i växternas rötter, som hänger ner under öarna, eftersom bristen på djurplankton är den främsta orsaken till algblomning.

I takt med att projektet fortskridit har ryktet om skolans insatser spridit sig i trakten. Eleverna har fått göra powerpoints och öva på presentationsteknik och har nu föreläst om sjöns hälsa både för bygdens invånare och på Sala Heby energi.

Alva Kullinger är väldigt stolt över att den fakta de har tagit fram har kommit till användning – på riktigt.

– Det gick ju inte bara att googla fram svaren, det fanns inte så mycket på nätet om det här. Vi är Google.

Att skriva loggbok är en viktig del i arbetet. Från vänster: Erik Bäckström, Eric Crespo, Joe Holm, Benjamin Vilhelmsson och Mikael Haapala. Foto: Oskar Omne

Helena Hedberg menar också att en förutsättning för att genomföra ett projekt av det här slaget är att eleverna inte förlorar intresset.

– Annars hade vi inte fortsatt. Eleverna är otroligt intresserade, så det har verkligen varit värt det här hårda arbetet. Nu hoppas vi att alla ska kunna fortsätta bada i Viggsjön.

Expert: Oroande att undervisningen i naturen minskar

Margaretha Häggström, lektor i ämnesdidaktik vid Göteborgs universitet, har skrivit en av­handling där ”växtblindhet” är ett av nyckelbegreppen.

Vad är det?

– Det är en översättning av ”plant blindness”, myntat av forskare i USA då de upptäckte att många elever inte förstår hur mycket växterna betyder för vårt liv på jorden. Tidigare spelade naturen en stor roll i våra liv men i dag ser man den mer som en kuliss.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om människans upp­levelser av skogsmiljöer. Utomhusundervisningen minskar stadigt och riskerar att leda till ett ökat ointresse för naturen. Jag har bland annat följt två klasser i årskurs två och sex som deltog i utomhusprojekt med träd i fokus, under sex veckors tid. Syftet var att motverka växtblindhet. Eleverna fick i uppdrag att välja ut var sitt träd och skriva reportage, måla, göra research och dramatiseringar.

Vad hände?

– Eleverna blev medvetna om vår påverkan på naturen och upprördes över all nedskräpning. De tillverkade soptunnor och demonstrationsskyltar som de tågade omkring med i skogen.

Din slutsats?

– Att utomhusupplevelser stärkte elevers vilja att engagera sig för biologisk mångfald. Och att direkta möten med naturen väcker större intresse än om man tittar på en film eller läser en bok.

Avhandling: ”Estetiska erfarenheter i naturmöten. En fenomenologisk studie av upplevelser av skog, växtlighet och undervisning”.