Sök

Här stängde skolan – även för de yngsta

Alexandra Edholm har fått på sig rätt utstyrsel när det är dags för ­lektion på stranden i Los Cristianos på Teneriffa. Foto: Malin Palm

När coronapandemin slog till i våras påverkades vissa skolor mer än andra. Vi besökte Svenska skolan på Teneriffa där en lågstadie­lärare tvingades distansundervisa alla sina elever hela våren – och där sjuåringar nu måste bära munskydd så fort de lämnar hemmet.

I vattenbrynet på en strand på Teneriffa står ett tiotal lågstadieelever i en cirkel och leker en matematiklek. Deras fötter sköljs då och då av vågorna. Ansiktena täcks till hälften av munskydd i olika färger och material. Eleverna i Svenska skolans åldersblandade lågstadieklass är vana vid annorlunda former av undervisning. Inte bara på grund av det varmare klimatet på den spanska ön utanför Afrikas västkust, utan också för att det är en skola med endast ett 50-tal elever från förskola till gymnasium.

– Vi har en speciell gemenskap där elever i olika åldrar är vana att umgås med varandra, säger lågstadielärare Jenny-Anne Kårebrand.

Vi fick ingen chans att säga hejdå eller prata om det som skulle komma.

Men sedan i våras är ingenting sig likt. När pandemin slog till med ovisshet och nya förhållningsregler på skolor hemma i Sverige, så vände den upp och ned på hela tillvaron för Jenny-Anne Kårebrand och hennes elever. Den 12 mars kom beskedet om en stängning av alla skolor i Spanien.

– Det hade pratats om åtgärder ett tag men det var ändå en chock. Vi fick reda på det torsdag eftermiddag när eleverna hade gått hem och på fredagen skulle de inte få komma tillbaka. Vi fick ingen chans att säga hejdå eller prata om det som skulle komma, säger hon.

Fredagen blev en ledig dag för eleverna, medan Jenny-Anne Kårebrand och kollegorna använde helgen till att förbereda sig för vad de trodde skulle bli två veckors distansundervisning. Hon startade mötessystemet i Google Meet och testundervisade sina egna barn där.

Agnes Kårebrand och Orion Barth Fiane-Strand har fått en uppgift under matematik­lektionen på stranden – spannen ska fyllas till en fjärdedel med sand. Jenny-Anne Kårebrand utvärderar resultatet. Foto: Malin Palm

Det blev måndag morgon och en del teknikstrul innan alla hade lyckats logga in och få igång sina kameror. Sedan satt hon där med elva fyrkantiga rutor framför sig på datorskärmen. Var och en rymde en elev på mellan sju och åtta år som på något sätt skulle få sin undervisning tillgodosedd.

– Jag började med att prata om det som hänt och alla i klassen fick berätta hur de kände inför det. Sedan var det bara att hitta ett sätt att undervisa, säger hon.

En del saker visade sig vara lättare än väntat: eleverna lärde sig snabbt att räcka upp handen när de ville säga något och att ha mikrofonen avstängd resten av tiden.

– De första dagarna kändes allt lite nytt. Det var spännande att få testa att se varandra genom datorn, säger Jenny-Anne Kårebrand.

Men smekmånaden tog slut ganska fort. Nedstängningen av det spanska samhället innebar att i stort sett hela befolkningen tvingades stanna inomhus hela dygnet, med undantag för korta besök i matvarubutiken eller apoteket. Den förlängdes var fjortonde dag och efter ett tag förstod Jenny-Anne Kårebrand att det inte skulle bli någon mer på plats-undervisning under vårterminen.

Svenska skolan på Teneriffa

En F–6-skola som även tar emot förskolegrupper samt högstadie- och gymnasielever som studerar på distans genom Sofia Distans respektive Hermods distansutbildning.
Ett normalt år utgör korttidselever som stannar två till tre månader cirka en tredjedel av elevskaran.
Skolan, som startades 2002, följer svensk läroplan och är godkänd av Skolverket. Den drevs först som en stiftelse, men ägs sedan några år av skolans rektor som även är lärare på skolan.
Finansieras främst genom terminsavgifter som betalas av föräldrarna. Ett fåtal kommuner betalar skolpeng.   

– Då kände jag att vissa barn tappade sugen. Det gällde att hela tiden lägga upp undervisningen så att den var rolig och engagerande och att lägga in överraskningsmoment som fångade barnens uppmärksamhet.

Skolans idrottslärare gav små utmaningar som eleverna kunde göra hemma och skicka in som videoklipp. Jenny-Anne Kårebrand såg till att ha med praktiska moment i undervisningen, som blindprovning av kryddor när kroppens sinnen skulle läras ut.

Samtidigt blev det viktigt att göra tydliga scheman och skriva dem på ett sätt så att både elever och föräldrar lätt kunde ta till sig informationen. Även föräldrarna var instängda i sina hem, men eftersom en del var helt lediga och andra arbetade heltid hemifrån skiljde det sig åt när – och hur mycket – de kunde hjälpa sina barn.

Därför blev det viktigt att en stor del av skolarbetet kunde skötas på flexibla tider. I slutändan blev det cirka 20 procent lärarledda lektioner och resten eget arbete där Jenny-Anne Kårebrand fanns tillgänglig om elever och föräldrar ville ha enskilda samtal.

– Att ha digital undervisning hela dagarna hade inte fungerat i de här åldrarna. Det märktes direkt när passen blev för långa. Det blev elever som försvann ut ur bild och någon som gick och hämtade ett husdjur som den ville visa för klassen, säger hon och skrattar.

Det är en liten skola och Jenny–Anne Kårebrand har även sin egen dotter Agnes Kårebrand i klassen. Här hjälper hon till med engelskglosorna med halloween-tema. Foto: Malin Palm

Därför blev det också viktigt med tydliga regler: inte äta glass under lektionen, inte sitta i sin säng och så vidare.

– Det skulle vara som att gå till skolan fast man gick till sitt skrivbord, säger Jenny-Anne Kårebrand.

Mattelektionen på stranden är slut och klassen stannar till vid en utomhusdusch för att spola av sandiga fötter. Nioåriga Maya Farhoud är glad att få gå till skolan på riktigt igen.

– Det var jättetråkigt att vara hemma hela dagarna och inte få träffa kompisarna, säger hon och tillägger att det var svårare att få hjälp, både av läraren och av kompisar så som hon annars brukar. 

När skolorna i Spanien åter öppnade till höstterminen var det med nya hårda regler. Varje morgon måste Jenny-Anne Kårebrand kontrollera elevernas temperatur, händerna ska tvättas minst fem gånger, fönster måste stå öppna för ventilationens skull och eleverna måste sitta minst 1,5 meter ifrån varandra.

Rundpingis är en ­favorit under rasterna. Varje skoldag har eleverna rast och lunch i sin så kallade "bubbla" för att undvika att eventuell smitta sprids över hela skolan. Foto: Malin Palm

Precis som i resten av samhället måste alla över sex år bära munskydd så fort de lämnar hemmet. Något som barnen accepterat snabbare än väntat, även om nioåriga Jonathan Jensen helst hade sluppit.

– Det kliar och blir svettigt. I början var det väldigt jobbigt, det är det fortfarande. Men ja, det är bara att stå ut, säger han. 

Även lärare och skolledning måste stå ut ett tag till. Tommy Isaksson, lärare, rektor och ägare till skolan, är van vid att organisera en verksamhet där en betydande del av elevskaran byts ut varje läsår. Ändå är pandemin en utmaning utöver det vanliga.

– Det har varit en lärorik period och på något sätt är jag glad att ha fått uppleva den. Men nu räcker det faktiskt, säger han och suckar.

Även Jenny-Anne Kåreband värdesätter vissa av de nya erfarenheter som den påtvingade digitala undervisningen gav.

– Som att vissa elever trivdes bättre och tog för sig mer när de fick vara i trygg hemmiljö. Och att jag som lärare tvingades att vara kreativ och tänka nytt när det kommer till hur man redovisar kunskap. Det funkar exempelvis utmärkt för elever att filma redovisningar och skicka in. Det är något man kan ta med sig, säger hon.

Jenny-Anne Kårebrands tips …

… för hur man undervisar de yngsta på distans

  1. Skriv ett lättförståeligt schema för varje dag som både barn och föräldrar förstår. Lägg in både lektioner och raster så att barnen får en tydlig struktur för varje dag.
  2. Skapa relation med föräldrarna, prata med dem digitalt och ge feedback på hur de hjälper sina barn.
  3. Identifiera vilka barn som får mindre hjälp hemma. Se till att de får extra mycket hjälp och enskilda samtal med läraren.
  4. Ha minst en videolektion varje dag. Inga svarta rutor utan alla ska synas i bild. Det är viktigt att se hur alla mår.
  5. Ha stora digitala samlingar för hela skolan emellanåt för att skapa känsla av gemenskap.
  6. Det är viktigt att elever räcker upp handen och stänger av mikrofonerna när de inte pratar. Extra viktigt att som lärare fördela ordet. Pratar man i mun blir digital undervisning svår.

LÄS ÄVEN

Regeringen stänger gymnasiet fram till jul

Här stängde skolan även för de yngsta

Efter Lärarförbundets krav: Covid-sjukas barn ska stanna hemma