Hon vill ha mycket spring i klassrummet

”Två minuter kvar, sedan får ni gå in i matsalen.” Katariina ­Uurasjärvi använder både ­siffror och rörelse i sin undervisning på Stålhamraskolan i Södertälje. Foto: Oskar Omne

Uppgifterna kan vara spridda i klassrummet. Eller sitta uppklistrade på väggen i korridoren.
– Eleverna får mer arbetsro och lär sig bättre om de rör på sig under lektionen, säger Katariina Uurasjärvi, som infört funktionellt lärande på Stålhamraskolan i Södertälje.

Mattekorten och lapparna med klubbmärken från europeiska fotbollsligor är populära i klass 3B.

– När man har klarat talet får man klippa ut märket och klistra fast i mattehäftet, berättar Leon Koponen.

Han har hämtat både kort och märken vid ett litet långsmalt bord mitt i klassrummet. Några steg dit, tre varv runt bordet och sedan några steg tillbaka till bänken.

– Jag tycker de här är bäst, säger bänkkompisen José Cándido och håller fram Bayern Münchens märke med blåvitt i mitten och rött runtomkring.

Funktionellt lärande bygger på fysisk aktivitet och aktivt tankearbete. Katariina Uurasjärvi använder gärna spel och lekar i sin undervisning. Är eleverna glada och tycker att lektionen är rolig blir de motiverade att lära sig, förklarar hon.

– Jag försöker ha någon funktionell uppgift och hitta på något lustfyllt i klassrummet varje dag. Ibland kan det vara en hel lektion, ibland bara någon del av lektionen.

José Cándido och Leon Koponen hämtar mattekort – klarar de sina uppgifter får de klistra in märken från Bayern München och andra storklubbar i mattehäftet.

Katariina Uurasjärvi tog med sig kunskaper och erfarenhet av funktionellt lärande när hon flyttade till Sverige från Finland för sju år sedan.

– Jag har fått min utbildning i Finland och där använder man mycket funktionella metoder i undervisningen i grundskolan. På min första arbetsplats i Finland var det några lärare som jobbade med funktionellt lärande, som också finns med i den finska läroplanen sedan 2016.

Mer etablerat i Finland

Hon försöker följa vad kollegorna i Finland gör på området, bland annat via Facebook, men i takt med att hon blivit mer rotad i Södertälje är det skolutvecklingen i Sverige som får det mesta av hennes uppmärksamhet.

– När jag kom hit blev jag överraskad av att lärarna inte visste något om funktionellt lärande. Arbetssättet har ju inte funnits här på samma sätt. Nu märker jag att många kollegor börjar få upp ögonen för metoden, även om en del är rädda att den kan leda till mycket spring i klassrummet.

För att lyckas är det viktigt att våga lätta på tyglarna, framhåller hon.

– Idén är att fånga elevernas intresse. Många barn orkar inte sitta stilla en hel lektion och behöver röra på sig. Ofta gör vi vanliga uppgifter, men med en lite ny twist. Man får känna in vad det är som funkar och det kan vara bra att ha en plan B.

Dagens lektion inledde Katariina Uurasjärvi med att skriva en räkneuppgift på tavlan och fråga eleverna hur man ska tänka när man adderar talen 106 och 86.

– Kommer ni ihåg? Vad är jätteviktigt när vi räknar med uppställning?

Cristiano Hermiz viftar från sin plats längst bak i klassrummet:

– Att dra streck med linjal!

Fler händer viftar, ivriga fötter springer fram till tavlan och visar Katariina Uurasjärvi hur hon ska göra: Först måste siffrorna längst ut till höger läggas samman.

– Bra, vi skriver entalet här och minnessiffran där, säger hon. Vad ska vi göra nu? Hur ska vi fortsätta? 

Tiotal och hundratal adderas, fler minnessiffror kommer upp på tavlan. Uppgiften närmar sig fullbordan.

– Det blir 192, säger José Cándido. 

Tavlan finns alltid på nära håll när 3B har matematik. Både läraren och eleverna tycker om att ställa upp talen så att de syns.

Började som finskspråkig lärare

Katariina Uurasjärvi bestämde sig för att flytta till Sverige när hon såg en annons i en finsk tidning. Södertälje kommun sökte lärare i matematik och NO till en klass med finskspråkiga barn. Hon kommer från en finsktalande ort i trakterna av Björneborg, men läste svenska från årskurs sju och växte upp med en mamma som gick i svensk skola, trots att svenska inte var hennes modersmål.

– När jag var 18 jobbade jag på ett tvätteri i Sverige. Jag tänkte att någon gång ska jag testa att bo här lite längre.

I dag är hon mentor för 3B och undervisar även i 3A. Stålhamraskolan har inte längre någon finskspråkig profil, så nu är all undervisning på svenska.

Skapat Facebookgrupp

Katariina Uurasjärvi har skapat Facebookgruppen ”Funktionellt lärande” med 5 600 medlemmar. I sin beskrivning av gruppen skriver hon att funktionellt lärande utgår från många olika pedagogiska arbetssätt, med fokus på upplevelsepedagogik och inlärningsmetoder som främjar delaktighet.

– Jag lägger ut mina övningar. I gruppen delar vi med oss av tips och erfarenheter som kan vara ett stöd i arbetet med funktionellt lärande. 

Arbetsmetoden passar för de flesta ämnen, menar hon.

– När jag undervisade i finska språket fick eleverna gå runt till bilder som jag satte upp på väggarna. Barnen memorerade vad de såg och gick sedan tillbaka till sin plats och skrev ner det. 

Med tio minuter kvar till lunchrasten börjar några av eleverna i klass 3B bli lite okoncentrerade. Andra, som till exempel Mikaela Petersson, har fortsatt fokus på uppgiften. Hon tar ännu en sväng förbi mattekorten och vänder och vrider på dem ett tag innan hon väljer ett med många siffror.

Varför valde du det kortet?

– Jag vill ha ett som det tar lite tid att räkna ut, så jag får jobba lite mer, säger hon.

Funktionellt lärande enligt Katariina Uurasjärvi

  • Funktionella metoder baserar sig på referensramen för ABL (activity based learning), där eleven ses som en aktiv deltagare i inlärningsprocessen.
  • I funktionella metoder används många olika pedagogiska arbetssätt där teorier gällande upplevelsepedagogik och inlärningsmetoder som främjar delaktighet betonas.
  • Autentiska inlärningsmiljöer som aktiverar eleven spelar en central roll i funktionella metoder.
  • Tanken är att eleverna genom aktivt deltagande engageras bättre i gruppen och erbjuds möjlighet till fysisk aktivitet och interaktion. På det sättet blir själva inlärningen en mer positiv och givande process.

LÄS ÄVEN

Nora jämnar ut de sjuka skillnaderna

Tidiga stödinsatser viktiga för barns matteinlärning

Framgångsrik modell gör matten tydlig

Skolan som får hela byn att läsa