Metoden som förenklar kartläggningen i f-klass

Nathalie Lindgren, lärare i förskoleklass, har precis gett ut en bok om kartläggning i förskoleklass. Foto: Privat och Adobe stock

Många förskoleklasslärare tycker att det är svårt att få in kartläggningen av elever i den ordinarie undervisningen. Nathalie Lindgren har hittat en lösning, vilket hon har skrivit en bok om. Hennes senaste föreläsning lockade 2 400 åhörare.

Du har skrivit boken ”Stationsarbete för undervisning och kartläggning i förskoleklass”. Vad är det för slags bok?

– Boken visar hur man kan använda sig av stationsarbete för en lustfylld undervisning. När arbetssättet är välkänt för eleverna kan man genomföra kartläggningen med hjälp av stationsarbete och på så sätt få in kartläggningen i den ordinarie undervisningen. Med praktiska och konkreta tillvägagångssätt visar jag hur stationsarbete, kartläggning, bildstöd och differentierad undervisning bildar en helhet som främjar elevernas kunskapsutveckling. Att arbeta med stationsarbete är både tidseffektivt och kunskapsfrämjande, säger Nathalie Lindgren som är lärare i förskoleklass på Kyrkskolan i Svedala.

Du höll nyligen en digital föreläsning om din bok och ditt arbete, som lockade 2 400 lärare. Grattis! Vad tror du att det beror på? 

– Jag tror att det beror på att det finns väldigt få böcker, föreläsningar och fortbildningar som enbart vänder sig till oss som jobbar i förskoleklass.

Kan du berätta hur stationsarbete går till rent praktiskt?

– Vi introducerar stationsarbetet redan första dagen för eleverna. Jag och min kollega fördelar oftast våra 25 elever i två klassrum. Vid varje station är det fyra elever. Stationerna har ett varierat innehåll som gör att det blir lustfyllt för eleverna. Med hjälp av bildstöd visar vi innehållet i stationerna, och vad de ska göra. Vid en av stationerna sitter en lärare som antingen introducerar ett nytt lärområde, tar reda på var eleverna befinner sig i sitt lärande eller genomför en kartläggningsaktivitet. De övriga stationerna har ett innehåll som eleverna kan genomföra själva. Efter 15–20 minuter signalerar vi med en bjällra eller ”Time timer” att det är dags att rotera. Vi ser att den här tydliga strukturen hjälper eleverna att bibehålla sin koncentration och att det blir en skön studiero. 

Hur påverkar det här arbetssättet eleverna?

– Vi upplever att det skapar ett större engagemang och delaktighet hos eleverna. Dessutom blir det en lugnare ljudnivå och ett bra arbetstempo eftersom alla vet vad de ska göra. Vi kan också se att det gynnar elever som kan ha det svårare att visa sina kunskaper i ett större sammanhang. Det här arbetssättet skapar möjligheter att befästa kunskaper på flera olika sätt. Därmed fördjupas också elevernas kunskaper.

Hur gör ni när ni kartlägger med hjälp av stationsarbete?

– Den lärarledda stationen blir en kartläggningsstation. Då har vi möjlighet att sitta med fyra elever i taget och ser tydligare var eleverna befinner sig i sitt lärande. Vi visualiserar många av aktiviteterna med bildstöd. När de ska berätta om något de varit med om kan jag i lugn och ro se om eleven berättar med en röd tråd. Jag kan också se hur de andra eleverna visar intresse för vad andra säger och hur de visar delaktighet. I de andra stationerna pågår ett lärande med ett varierat innehåll. Det kan exempelvis vara pussel, rit- och skrivuppgifter, eller bygglek. På så sätt får vi även in kartläggningen i den ordinarie undervisningen. 

Många förskoleklasslärare tycker att kartläggningsarbete är svårt. Vad beror det på?

– Det kan vara så att det är svårt att hitta ett sätt att få in kartläggningen i den ordinarie undervisningen. Många säger också att det är väldigt resurs- och tidskrävande och att det inte leder till någon förändring utifrån kartläggningsresultaten. Kartläggningen är obligatorisk men ibland får man kanske inte till det på organisationsnivå. Syftet är ju att identifiera de elever som är i behov av extra anpassningar, särskilt stöd eller på annat sätt har extra utmaningar.

Kan du ge ett exempel på stationsarbete som inte främst går ut på att kartlägga eleverna?

– Ett exempel kan vara att vi arbetar med samma ämnesområde, fast på tre olika sätt, vilket bidrar till att befästa elevernas kunskaper. Om vi exempelvis ska arbeta med rim kan jag ha en rimuppgift som vi ska göra tillsammans, i den andra spelar de rim-memory och i den tredje ska de rita och skriva egna rim.

Du skriver även mycket om hur man utmanar eleverna med hjälp av differentierad undervisning. Berätta.

– I en differentierad undervisning har stationerna samma ämnesinnehåll men är planerade efter var elevernas befinner sig i sitt lärande. Eleverna ska känna att de får den stöttning och den utmaning de behöver. Då roterar de inte eftersom uppgifterna är planerade efter elevernas olika kunskapsnivåer.

LÄS ÄVEN

Brister i särskilt stöd i förskoleklass

Lärarförbundet sågar nya beskedet om förskoleklass

Stora skillnader för lärare i förskoleklass

Så kan lärare förenkla barns tidiga skolövergångar