Nya läroplanen: Så förbereder de sig för höstens förändring

Dounya Hayyoun är pedagogisk ­utvecklingsledare, Sandra ­Grängstedt är förstelärare med fokus på ­språkutveckling och Malin Forsman är klasslärare på mellanstadiet på Visättraskolan i Huddinge. Foto: Gustav Gräll

Från och med i höst gäller nya läro- och kursplaner. Det ­påverkar allt från undervisningsinnehåll till kollegiala diskussioner och bedömning. Men hur förbereder man sig på bästa sätt? Vi besökte Visättraskolan i Huddinge för att få en inblick i deras ambitiösa implementeringsarbete.

Sandra Grängstedt ser positivt på de nya styrdokumenten, men konstaterar att det inte går att veta hur de påverkar undervisningen förrän lärarna har börjat jobba på riktigt med de nya förutsättningarna. Foto: Gustav Gräll

Det ombytliga vintervädret har den här januaridagen bestämt sig för att det är dags för några plusgrader. Så skolgården på Visättraskolan i Huddinge, ett långt och skruvat stenkast från Flemingsbergs pendeltågs­station, pryds av en mix av slask och is. 

Inne i ett konferensrum i samma paviljong­liknande byggnad som expeditionen, sitter förste­läraren Sandra Grängstedt, klassläraren Malin Forsman och den pedagogiska utvecklingsledaren Dounya Hayyoun. De pratar om implementeringen av nya läroplanen (Lgr22). 

"Mer jobb än jag först tänkte"

I och med att de nya styrdokumenten egentligen skulle ha trätt i kraft redan i höstas hann peda­gogerna på Visättraskolan en bra bit i implementeringsarbetet redan under läsåret 2020–2021. 

– Min första tanke när jag tittade på den nya läroplanen var att det inte är så stor skillnad. Man hade tagit bort några ord och lagt till lite. ”Det här blir inga problem”, så var känslan. Sen gick jag in på djupet: Vad innebär den här planen egentligen? Då blev det mer jobb än jag först tänkte, förklarar Malin Forsman som är klasslärare i 6AB. 

Klassläraren Malin Forsman ­konstaterar att det centrala innehållet får en mer framträdande plats i de nya styrdokumenten. Det är positivt, menar hon.

Sandra Grängstedt som är förstelärare med fokus på språkutveckling, konstaterar att det är först när de verkligen börjar jobba med de nya förutsättningarna som det går att ha en uppfattning om vad det innebär för undervisningen. 

– Nu är det bara gissningar. Men det som är positivt är att det centrala innehållet har fått en större plats än tidigare. Det har nästan varit lite godtyckligt innan. Om något centralt innehåll inte har stått med i kunskapskraven så har det innehållet kanske inte fått en lika stor betydelse. Men när kunskapskraven har blivit bredare så har också det centrala innehållet blivit mer framträdande, säger Sandra Grängstedt.

Försiktigt positiva till nya styrdokumenten

Den pedagogiska utvecklingsledaren Dounya Hayyoun, för dagen klädd i en svart hoodie med tryck som slår fast att hon älskar Visättraskolan, påpekar att kunskapskraven tidigare var så om­fattande, detaljerade och komplicerade, att de har styrt och påverkat undervisningen väldigt mycket.

– Jag tror att det blir lättare att använda de nya kunskapskraven i bedömningen av eleverna. Så jag ser fram emot att få jobba utifrån det nya, säger Dounya Hayyoun.  

Hon lägger till att det har behövts en förändring och att det känns som att de nya styrdokumenten kommer att innebära en positiv sådan. Främst för att kunskapskraven känns mer hanterbara. 

Dounya ­Hayyoun, pedagogisk utvecklingsledare på Visättraskolan, tror att bedömningen av eleverna kommer att bli lättare tack vare de nya kunskapskraven som införs i höst.

– Skolverket har också tänkt tydligare kring progression och vad man som lärare ska fokusera på, till exempel vad gäller kunskaper och förmågor, säger Dounya Hayyoun. 

Malin Forsman är tacksam över de checklistor som utvecklingsledare Dounya och förstelärarna har gjort för att underlätta implementeringsarbetet. Det har givit en tydlig struktur för hur och i vilken ordning saker ska göras. 

– Vi har nog fått en del gratis i det arbetet eftersom vi har fasta, återkommande och övergripande teman, tre eller fyra stycken per årskurs. Dessa teman bygger vi det mesta av undervisningen kring. Därmed har vi haft en grund att utgå ifrån, vi kan ha dem som stöd när vi tar oss an de nya kursplanerna, säger Dounya Hayyoun.

Frågetecken kring svenskämnena

Vikten av struktur återkommer när de tre talar om det kollegiala lärandet. Två eftermiddagar i veckan har de tid avsatt för att jobba med peda­gogiska frågor. 

– Sen har vi haft en pandemi och förutsättningarna har inte varit optimala. Kanske hade det varit bättre för implementeringsarbetet om vi hade kunnat sitta mer tillsammans. Nu har vi fått dela upp det mycket mer årskursvis, säger Dounya Hayyoun. 

Hon håller med Sandra Grängstedt om att det ändå blir något annat när det väl är skarpt läge med Lgr22. Först efter ett läsår kommer de att veta vad som funkar och vad som bör finslipas. Exempelvis blir kunskapskraven mer öppna för olika tolkningar och det innebär att pedagogerna gemensamt måste komma fram till vad det betyder för dem i deras undervisning för att det ska bli så likvärdigt som möjligt. 

Vilka är de största frågetecknen i de nya styr­dokumenten?

– Ett frågetecken är svenska och svenska som andraspråk, att de ämnena skiljer sig mycket mer än de har gjort tidigare. Vi börjar hitta rätt nu men från början undrade vi hur vi ska få det att funka med elever som läser svenska som andraspråk och svenska i en undervisningssituation. Vi har landat i att det kommer att gå och att det snarare blir svenska som andraspråk som kommer att bli vår grund och att vi får anpassa utifrån elevgruppen, säger Sandra Grängstedt. 

Klass 1A på Visättra­skolan ska snart gå hem och eleverna i Rebecka Holms klass får välja mellan matte­boken, matte­bladet och tyst läsning.

Hon påpekar att frågan har diskuterats även på kommunala ämneskonferenser: Hur gör man för att kombinera? 

– Många har sagt att det inte går men det tror vi att det gör, understryker Sandra Grängstedt.

På Visättraskolan, som är en F–6-skola, har de arbetat ämnesövergripande länge och Dounya Hayyoun tror att det kommer att underlätta även nu. 

Viktigt med likvärdighet

Likvärdigheten nämndes tidigare och lärarna på Visättraskolan understryker att det är viktigt att alla tolkar kunskapskraven likadant – både på skolan, i kommunen och i riket som helhet – för att systemet ska bli mer likvärdigt. Eleverna här går vidare till andra skolor efter sexan och hamnar då i nya klasser med barn från andra skolor. Därför är det viktigt att lärarna säkerställer att de menar samma sak i sin bedömning och betygsättning. 

– Det är en fråga för hela landet för man ­jobbar så olika. Man strävar efter någon form av likvärdighet. Vi vill dit, att alla ska göra lika men det blir ändå inte lika eftersom det är ett så stort utrymme för tolkning, säger Sandra Grängstedt.

Dounya Hayyoun menar samtidigt att läraren måste få utrymme i sin profession men håller med om att det är nödvändigt att alla menar samma sak. 

Är det alltför öppet för tolkning när det kommer till de nya kunskapskraven?

– Ja, först tolkade jag det så. Men det var innan jag förstod exakt hur mycket det centrala innehållet ska läsas in i helheten. Vi har ett väl utvecklat kollegialt lärande och ett bra samarbete, inte minst vid överlämningar mellan årskurser. Det gäller bedömningar också. Så ser det kanske inte ut på alla skolor, ibland är man kanske mer sin egen ö och får inte möjlighet att resonera och diskutera, vilket krävs för att bedömningen ska bli likvärdig, säger Malin Forsman. 

LÄS ÄVEN

Sandström: Lägg fokus på det centrala innehållet när nya läroplanen införs

Tydligare rollfördelning i nya läroplanen

Låga krav i de nationella proven oroar forskare

Skolor stressar igenom kartläggningen i f-klass