Sök
Publishing-priset logga

Israelsson: Betyg i fyran riskerar att stämpla barnen

Jag har under mina snart 20 år som lärare aldrig stött på en elev som inte har utvecklats, skriver Tobias Israelsson som är rädd att för tidiga betyg kan ändra på det. Foto: Sofia Beijer/Getty Images

Tobias Israelsson ser hellre tydliga och framåtsyftande skriftliga omdömen än för betyg på mellanstadiet.

Tobias Israelsson, tidigare lågstadielärare i matematik, NO och idrott och hälsa, är numera lärare, rörligt stöd, i Jönköpings kommun. Foto: Sofia Beijer/Noor Studio

Riksdagen bestämde nyligen att de skolor som vill ska kunna ge betyg från årskurs 4. Ett beslut som riskerar att stjälpa mer än att hjälpa elever.

Vilka konsekvenser kan ett dåligt betyg för en tioåring medföra? Kanske en minskad lust till fortsatt lärande eller en känsla av att inte duga?

Betyg redan från mellanstadiet gagnar inte eleven, utan riskerar snarare att sätta en stämpel på individen i tidig ålder. Förmågan att hålla isär person och prestation kan många vuxna ha svårt för. Hur ska vi då kunna kräva att ett barn på mellanstadiet inte blandar ihop sitt betyg med sin självkänsla?

Omdömena måste ge framtidstro

Jag förordar i alla lägen skriftliga omdömen i stället för betyg. Omdömet ska innehålla information om vilken kunskap eleven har utvecklat, vad målet är framåt och hur läraren och eleven tar sig dit tillsammans.

Det är viktigt att de skriftliga omdömena visar på hopp om fortsatt kunskapsutveckling och framtidstro till elev och vårdnadshavare. Skriftliga omdömen ska tydligt visa vad eleven kan, gärna även med tydliggörande exempel. I en betygssiffra synliggörs inte detta över huvud taget.

Jag har under mina snart 20 år som lärare aldrig stött på en elev som inte har utvecklats. Alla elever förbättras efter sin förmåga och gör framsteg. Känslan av att kontinuerligt ta steg framåt behöver varje enskild elev få med sig genom skolgången.

Inte bra för någon

Även högpresterande elever gagnas av skriftliga omdömen snarare än betyg. Att tidigt i sin skolgång få höga betyg kan leda till att eleven tänker att hen är så gott som fullärd, med konsekvensen att kunskapsutvecklingen tappar fart. En annan risk med höga betyg i tidig ålder är att det hos vissa kan skapa en stress och oro för sänkta betyg. 

Med individuella skriftliga omdömen kan alla elever, även de som ligger högst upp på kunskapsstegen, få tydlig information om vad som krävs för att ta nästa steg i just sin individuella utveckling.

När det gäller barns fritidsaktiviteter är tidsandan att alla ska känna glädje och gemenskap i sitt utövande. I fotboll ska vi inte bedöma enskilda individers prestationer eller toppa laget i tidig ålder. Många har förstått att lusten för fotbollen då kan avta och att barnet kanske helt slutar att utöva en aktivitet som det älskar.

Varför och till vilket syfte?

I skolvärlden går strömningarna åt andra hållet, elever ska bedömas från allt tidigare åldrar. Varför och till vilket syfte?

Vi lärare ska inte på något sätt dölja eventuella kunskapsmässiga utmaningar för elever och vårdnadshavare. Däremot har vi ett stort ansvar för hur vi presenterar och informerar om eventuella inlärningsmässiga hinder. Detta kan vi göra med skriftliga omdömen, men inte med betyg.

För alla elevers bästa förespråkar jag tydliga och framåtsyftande skriftliga omdömen i stället för betyg på mellanstadiet. Varje enskild elev utvecklas efter sin förmåga och detta måste få synas.

Just nu!

Plus: Äntligen kickar EM i fotboll snart igång!
Minus: Sverige lottades i samma grupp som Spanien.  

LÄS ÄVEN

Tips: Så lär du barnen klockan

Israelsson: Undervisning i matte är mer än ett rätt eller fel i en bok

Betyg från årskurs 4 – om skolan vill

Forskare: Inga fördelar med tidiga betyg