Sök

Israelsson: Undervisning i matte är mer än ett rätt eller fel i en bok

Jag samlar aldrig in matteböcker och rättar uppgifter efter avslutad lektion, men däremot arbetar jag med direkt feedback under lektionstid, skriver Tobias Israelsson. Foto: Sofia Beijer/Noor Studio och Colourbox

Utan att veta exakt hur lärarna på den omskrivna skolan i Göteborg arbetar skulle jag ändå vilja nyansera debatten något, skriver Tobias Israelsson.

Tobias Israelsson, tidigare lågstadielärare i matematik, NO och idrott och hälsa, är numera lärare, rörligt stöd, i Jönköpings kommun. Foto: Sofia Beijer/Noor Studio

Strax före jul publicerade Göteborgsposten en uppmärksammad artikel med rubriken ”Skolan struntade i att rätta dotterns felräkningar”. I artikeln har tidningen intervjuat en mamma som är upprörd över att dotterns lågstadielärare inte har rättat alla uppgifter i matteboken trots att uträkningarna uppenbarligen innehållit väldigt många fel.

Så här svarade skolans rektor på mammans kritik: ”Rent generellt så är matematik ett ämne där uppgifter oftast är rätt eller fel men också ett ämne där många elever tappar sugen på grund av just detta. Ett sätt att arbeta för fortsatt intresse och glädje i ämnet är att man som pedagog testar av eleverna för att samla in var eleverna ligger kunskapsmässigt för att sedan undervisa i de moment/de uppgifter som man ser att eleverna inte kan, istället för att bara rätta och visa eventuella ’fel’.”

Vill nyansera debatten

Svaret bet varken på mamman eller ledarskribenter som menar att det är ”ett svek mot eleverna att praktisera bakvänd snällism och inte påtala rena faktafel”.

Utan att veta exakt hur lärarna på den omskrivna skolan i Göteborg arbetar skulle jag ändå vilja nyansera debatten något genom att beskriva hur det går till i mitt klassrum. För undervisning i matematik handlar inte bara om att sätta ett rätt eller ett fel efter varje uppgift i en lärobok. Det krävs onekligen en viss sorts yrkesskicklighet för att på ett snyggt sätt rätta felaktigt utförda uppgifter, utan att eleven känner sig misslyckad.

Jag samlar aldrig in matteböcker och rättar uppgifter efter avslutad lektion, men däremot arbetar jag med direkt feedback under lektionstid. Det viktigaste är att eleven får en tät och tydlig respons på genomförda uppgifter. Efter varje avslutad sida måste eleven visa mig sina uppgifter. Snabbt tittar jag igenom dessa och ger återkoppling och kan direkt i stunden förklara eventuella missuppfattningar. Märker jag att flera elever har gjort samma slags fel stannar vi upp och pratar tillsammans om olika sätt att ta sig an uppgifterna.

Måste vara mycket aktiv

För att få till en bra matematiklektion med direktrespons krävs det engagemang från min sida. När eleverna räknar självständigt krävs det att jag är mycket aktiv och går runt i klassrummet för att hela tiden se hur eleverna arbetar. Snabbt och effektivt måste jag som lärare ta reda på hur eleven har tänkt och uppfattat uppgiften för att kunna hjälpa denne vidare.

Men om vi lärare inte rättar elevers matematikböcker alls, kanske på grund av en rädsla för att minska arbetslust och kreativitet, så missgynnar detta kunskapsutvecklingen längre fram. Hur ska vi fånga upp enskilda elevers, såväl som klassens behov, om vi inte korrigerar elevers uppgifter? Missuppfattningar inom matematik på ett tidigt stadie kan vara mycket svåra att justera längre fram under skolgången.

Så för att hjälpa elever framåt behöver vi rätta och korrigera deras arbetsuppgifter, men på ett väl avvägt och genomtänk sätt.

LÄS ÄVEN

Schack lyfter elever i matte

Segertåg väntar om alla rutiner upprätthålls

Israelsson: Stäng inte skolan för de yngsta

Framgångsrik modell gör matten tydlig