Sök
Publishing-priset logga

Tips: Så lär du barnen klockan

Tobias Israelsson, lågstadielärare och krönikör på Grundskolläraren, och Helena Roos, forskare och matematikdidaktiker, ger sina bästa tips för hur barn lär sig klockan.
Att lära sig klockan är en stor utmaning för små barn, enligt Helena Roos, forskare, och Tobias Israelsson, lärare och skolutvecklare i Jönköpings kommun. Foto: Emelie Helldén och Sofia Beijer

Klockan är ett väldigt komplext kunskapsområde, enligt matematikdidaktikern Helena Roos. Tobias Israelsson instämmer. Han har lång erfarenhet som lågstadielärare och ger här sina bästa tips för hur man kan hjälpa barn att förstå tid och lära sig klockan.

Tar det längre tid för elever att lära sig klockan i dag än tidigare? Svårt att svara på, tycker läraren Tobias Israelsson, men ett är säkert, vi har ett annat förhållande till tid i dag.

– Tid är inte en lika naturlig del av vardagen för dagens barn. Man övar inte på tidsuppfattning på samma sätt som tidigare, i alla fall inte jämfört med hur det var när jag var liten, säger han och ger några exempel:

– Barn blir inte tillsagda att komma hem klockan 18, då middagen står på bordet. I dag ringer man bara och ber dem komma hem, säger han och tillägger att han själv ofta såg till att ha koll på klockan. Han var ju tvungen att hinna göra läxorna innan ”Lilla sportspegeln” började, annars var det kört. Då fanns det inga streamingtjänster.

Den digitala klockan är vanligast

Dessutom möter vi den analoga klockan betydligt mindre, medan den digitala syns överallt: på mobilen, mikron, spisen, paddan och datorn. Tobias Israelsson tror att det har påverkat undervisningen.

– Här har det skett ett skifte, på bara fem år. Jag upplever att den digitala klockan kommer in mer parallellt med den analoga i matteböckerna än den gjorde tidigare. Man har insett hur viktigt det är att kunna göra kopplingen mellan analogt och digitalt.

Den analoga och den digitala klockan mäter samma sak, fast på olika sätt. Kan det finnas en risk att det rör till det för eleverna?

– Nej, jag tror att man snarare kan använda den digitala klockan som en draghjälp. Om läraren säger att lektionen slutar klockan 13.00 kan man ställa frågan vad det innebär. Och konstatera att ”jo, då är klockan ett”.

De flesta nioåringar kan klockan

Enligt hans erfarenhet så kan de flesta barn den analoga klockan när de slutar trean. Men att börja räkna med tid är en helt annan sak. Exempelvis: 

”Du lämnar hemmet vid 14.00, det tar en och en halv timme att åka in till stan. När är du i stan?”

– Här är det viktigt att hela tiden checka av vad eleverna kan. Klockan består av så många delar som bygger på varandra. Och det måste man ha koll på för att kunna ta sig an svårare uppgifter, säger Tobias Israelsson.

Helena Roos, doktor i matematikdidaktik vid Malmö universitet, förklarar att det kan vara otroligt svårt att lära sig klockan, av flera anledningar.

– En orsak är förstås att vi oftast utgår från en tiobas i matematiken, men inte när vi mäter tid. I den analoga klockan har vi tolvbas – det är 12 timmar på klockan. Samtidigt består ett dygn av 24 timmar, så då är det två varv det handlar om. Och i den digitala klockan har vi 24-bas. Men då blir det också lite komplicerat för när klockan är 24.00 kan vi i stället skriva 00.00. Dessutom består en timme av 60 minuter, då ska man plötsligt utgå från en 60-bas.

Hon fortsätter:

– Och inte nog med det. När vi börjar med tidtagning och går under en sekund så pratar vi om hundradelar och tiondelar. Då går vi över till ett tiobassystem igen.

Vad är svårast att lära sig tror du? Den analoga eller den digitala?

– Det kan jag inte svara på men när jag pratar med lärare så får jag uppfattningen om att dagens barn har lättare att lära sig den digitala klockan.

Släpp inte arbetet med klockan

Precis som Tobias Israelsson konstaterar hon att en annan orsak till svårigheterna är alla de begrepp som man måste lära sig för att förstå klockan: kvart i, tjugo över, fem i halv och fem över halv.

– Att kunna läsa att klockan är 20.15 är en sak, men att förstå att den är kvart över åtta, och att det betyder att klockan har varit åtta och nu är kvart över, det är en helt annan sak, säger Helena Roos.

Hon tror att man måste jobba mer frekvent med det här i skolan, på samma sätt som man gör med läsning och räkning. 

– Det kan räcka med en minut om dagen.

Gör man inte det?

– Här kan jag bara spekulera, men jag tror att man släpper arbetet med klockan för tidigt. Man måste hålla i det lite mer. Det finns till och med mellanstadieelever som har svårt för det här. Kanske särskilt när det gäller relationen mellan den analoga och digitala klockan, säger Helena Roos.

Tobias Israelsson tips

  • Geometriska mönster. Utgå från geometriska mönster och lär eleverna att halva klockan är 30 minuter, en tredjedel 20 minuter och en fjärdedel är 15 minuter. Det här kan vara svårt för vissa men de som lär sig det får enklare att räkna med tid.
  • Parallellt: Arbeta med digital och analog klocka parallellt. Låt dem öva på att översätta tiden mellan dem. Var noga med att ha koll på var varje elev befinner sig rent kunskapsmässigt, gärna med hjälp av att föra anteckningar.
  • Klockan i vardagen. Skriv tiden både analogt och digitalt när du går igenom schemat. Gärna på en skylt. Ett vanligt misstag är att siffrorna är för små. De ska vara stora och tydliga. Börja lektionen med att fråga eleverna vad klockan är. Förklara att lektionen är 50 minuter lång, exempelvis, och fråga vad klockan är när lektionen slutar.
  • Variera arbetssätten. Jobba gärna med både böcker, arbetsblad, fysiska övningsklockor. Samt digitala läromedel där det finns många bra klockuppgifter där eleverna får snabb respons på om det är rätt eller fel.
  • Var övertydlig. Man kan inte vara nog tydlig med att timvisaren är kort, och minutvisaren lång.

Tid är väldigt abstrakt för ett barn och vetenskapen om när barn utvecklar en tidsuppfattning är inte helt samstämmig. Vad säger din erfarenhet om det? Hör gärna av dig till hampus.jarnlo@lararen.se och berätta om dina erfarenheter kring barns tidsuppfattning.

LÄS MER

Matematik i vardagen

Alla kan bli mattemänniskor

Att bli matematisk