Sök
Publishing-priset logga

Mattelärarens knep lär elever att förstå tid

Annika Macklin på Snättringeskolan arbetar med tidslinjer för att lära barn och elever att förstå tid.
Mellanstadieläraren Annika Macklin på Snättringeskolan i Huddinge har fått Kungliga Vetenskapsakademiens lärarpris för sin kreativa undervisning. Foto: Joakim Hall.

Att lära sig att förstå tidsskillnader kan vara både svårt, abstrakt och knepigt att visualisera. Mellanstadieläraren Annika Macklin har hittat ett effektivt sätt att lära ut tidsförlopp: att jobba med tidslinjer.

Lärare i samhällsorienterade ämnen använder ofta tidslinjer för att visualisera historiska förlopp, så varför inte göra det även när man ska lära ut tidsskillnader och tidsuppfattning i matematikundervisningen?

Den tanken blev som en aha-upplevelse för mellanstadieläraren Annika Macklin på Snättringeskolan i Huddinge som har kämpat i många år för att lära sina elever att tolka tid.

– Att arbeta med tidsskillnader är svårt men vips blev det supertydligt för eleverna. Nu har jag jobbat så i två år och kan inte förstå varför jag inte gjorde det tidigare, säger hon och tillägger att det inte verkar vara så vanligt att arbeta så. Hittills har hon bara sett det här sättet att ta sig an tidsskillnader i en enda lärobok.

Tidslinjer visualiserar uppgiften

Annika Macklin ger ett exempel på en uppgift där tidslinjer är bra att använda som illustration:

”Madeleine ska cykla till gymmet klockan 18.30. Hon slutar skolan 16.05 och det tar henne 20 minuter att cykla hem. Hur länge hinner hon vara hemma innan hon ska cykla till gymmet?”

Här är uppgiften och lösningen

IMG_2556.jpg

Varför är det bra att arbeta med tidslinjer i den typen av uppgifter?

– Att använda sig av en tidslinje är ett väldigt bra sätt att visualisera hur man har tänkt eftersom det kan vara väldigt svårt att visa hur eleverna ska tänka när de ska lösa en uppgift som har med ett tidsförlopp att göra. Och kanske framförallt: att lära dem hur de ska kommunicera sin lösning. Det kan till och med vara svårare än att komma fram till rätt svar.

Hur gör eleverna när de gör fel?

– Ibland försöker de sig på en uppställning utifrån ett tiobassystem och räknar helt galet, eller ritar klockor med visare hit och dit, vilket kan bli en ganska rörig kommunikation. Dessutom är det väldigt tidskrävande. 

Ytterligare en orsak bakom de här svårigheterna är att elever i den åldern sällan har förmågan att avgöra vad som är rimligt och inte.

– De har ju inte tränat så mycket på det här och kan svara i princip vad som helst. Men det kan också vara så att de kommer ganska nära svaret med hjälp av en vanlig matematisk uppställning och då kanske de inte förstår att det inte är rätt, eftersom det framstår som fullt rimligt.

"Jobbar med klockan kort tid"

Hon tror att en orsak till att elever har svårt att lära sig att förstå tidsskillnader är att undervisningen om klockan utgör en förhållandevis liten del av matematiken på lågstadiet.

– Man jobbar med klockan under väldigt kort tid på lågstadiet och sedan släpper man det. Till skillnad från exempelvis räknesätten där det läggs ner mycket mer tid på att lära ut strategier. Jag tror att man behöver tänka lite bredare och testa olika vinklar när det gäller klockan. Det handlar om att utmana sig själv som lärare, variera sig och fundera över om det kan finnas andra eller nya sätt att arbeta på.

Prisad av Vetenskapsakademien

Annika Macklin var en av årets fyra lärare i naturkunskap och matematik som tilldelades Vetenskapsakademiens lärarpris.

Hon fick priset i matematik ”för att hon med mod, engagemang och kreativitet bedriver individualiserad undervisning som lett till mycket goda studieresultat och för att hon aktivt informerar och inspirerar kollegor att utvecklas”.

LÄS MER

Tips: Så lär du barnen klockan

Fyra prisade lärare om hur de arbetar laborativt

Fuglesang: Matte- och NO-lärare kan göra jordens skillnad

Hon släpper ny mattebok utan ”rätt eller fel”