Sök
Publishing-priset logga

Vår nya krönikör om varför högläsning är viktigt

Mikhael Mikalides jobbar på Storvretskolan i Botkyrka och tycker att högläsning är ett sätt att arbeta med inkludering. Foto: Oscar Omne

Högläsning är lika med demokrati och mer betydelsefull än många tror. Man kan inte nog understryka hur viktigt den är, tycker Grundskollärarens nya krönikor Mikhael Mikalides som arbetar som mellan- och högstadielärare på Storvretskolan i Botkyrka.

Självständig läsning kan vara en väldigt energikrävande aktivitet. Och i värsta fall en ångestladdad sådan, enligt läraren Mikhael Mikalides, Grundskollärarens nya krönikör. Att enbart låta eleverna läsa på egen hand riskerar att leda till att de tappar intresset för litteratur. För hans del är högläsning en självklar väg in i litteraturen, och till frivillig läsning. På så vis får alla elever som har svårt att läsa möta nya ord som de annars inte skulle komma i kontakt med.

– Det viktigaste för att känna läslust är att man har ett någorlunda utvecklat ordförråd. Det är först då texten blir meningsfull, annars blir det väldigt svårt, säger Mikhael Mikalides.

Han är speciallärare och jobbar som mellan- och högstadielärare på Storvretskolan i Botkyrka. I dagsläget arbetar han med att utveckla Storvretsskolans bibliotek, och med läsundervisning för elevgrupper i tolvårsåldern och uppåt.

Mikhael Mikalides

Ålder: 40 år.

Bor: Huddinge.

Utbildning: Utbildad lärare för högre åldrar, behörig i svenska, sva, SO och drama. Samt speciallärare.

Undervisar: I svenska, sva och SO på mellanstadiet.

På fritiden: Går långa promenader, umgås med familjen, läser och skriver.

Lästips:  ”Grit: Konsten att inte ge upp” av Angela Duckworth.

Övrigt: Nominerad till Guldäpplet 2019. Har skrivit fantasyserien ”Agalias väktare” tillsammans med sin fru Elin Engström.

Det älskar jag mest med mitt jobb: ”När eleverna har tagit till sig min undervisning och jag kan se att de har utvecklats.”

Enligt honom är högläsning demokrati och inkludering. På hans skola har över 75 procent av eleverna utländsk bakgrund. Många har inte kommit i kontakt med skönlitteratur innan de börjar skolan.

Mikhael Mikalides betonar vikten av att följa upp högläsningen, diskutera, gå igenom svåra begrepp och att ge eleverna möjlighet att uttrycka sina åsikter om boken.

– När man läser högt delar lyssnarna på läsupplevelsen och får syn på vad de har lärt sig. Det är ett sätt att vidga läsupplevelsen och det stärker även gruppkänslan och gemenskapen. Dessutom utvecklas förmågan att lyssna på varandra.

Mikhael Mikalides son är tolv år och tycker fortfarande om högläsning. Under en period testade de att läsa växelvis, men det blev inte samma sak. Sonen ville bara få njuta och lyssna på berättelsen.

– Då får man mer ro att reflektera, lära sig om livet och människan. Det ökar empatin och förståelsen för andra människor.

Högläsning på gymnasiet

Professorn Björn Sundmark är av samma åsikt. Han håller litteraturkurser på lärarprogrammen och tycker att det oerhört viktigt att barn får uppleva känslor och existentiella frågor genom litteratur.

– Jag menar att man kan högläsa från förskola till gymnasiet, så länge det är ett innehåll som utmanar och engagerar, säger Björn Sundmark.

Han är ledamot i urvalsjuryn för Augustprisets barn- och ungdomslitteratur och diskuterar ständigt den här typen av frågor.

– Vi får heller inte glömma att man kan använda litteraturen på väldigt många sätt. Gärna genom att integrera läsning med andra typer av aktiviteter.

Ett arbetssätt som Mikhael Mikalides använder sig av är att dramatisera böcker genom att låta några elever gestalta karaktärerna. Under tiden kan resten av klassen ställa frågor till eleverna medan ”skådespelarna” får hitta på svaren utifrån vad de har läst.

Uppmärksammad av EU

Därefter berättar han om sin gratis-app Boksamtal, som har blivit uppmärksammad av EU-kommissionen och Skolverket.

– Jag har utvecklat den med mina elever, vilket känns extra roligt. Appen består av femtio generella boksamtalsfrågor som kan användas vid bokdiskussioner i alla åldrar, säger han.

Slutligen berättar Mikhael Mikalides om den internationellt kända läsforskaren Ingvar Lundberg som brukar säga att det krävs 5 000 timmars läsning för att bli en god läsare.

Ingvar Lundberg var professor i psykologi och argumenterade för högläsning utifrån olika perspektiv:

”Att uppleva högläsning handlar om att själv utveckla en intellektuell vana att använda texter. Det är en kraftfull social inlärningsprocess där vuxna fungerar som modeller som demonstrerar läsandets glädje och långsiktiga värde.”

Mikhael Mikalides bästa högläsningstips

  1. ”God natt Mister Tom” av Michelle Magorian.
  2. ”Den förskräckliga historien om lilla hon” av Lena Ollmark.
  3. ”Glasbarnen” av Kristina Ohlsson.
  4. ”Mördarens apa” av Jakob Wegelius.
  5. ”Janne, min vän” av Peter Pohl.
  6. ”Sadako och de tusen papperstranorna” av Eleanor Coerr.
  7. "Pax", en fantasyserie av av Ingela Korsell och Åsa Larsson. 
  8. "Det är en gris på dagis av Johanna Thydell och Charlotte Ramel.  
  9. "Musse och Helium av Camilla Brinck. 
  10. "Anne Franks dagbok".

Därför ska man läsa högt, enligt Ingvar Lundberg, professor i psykologi:

  • Barnen får tidigt lära sig skriftspråkets konventioner – att man läser från vänster till höger, uppifrån och ned.
  • De skrivna orden stimulerar läsaren att uttala orden tydligare än vid vanliga samtal. Det ger barnen klarare inre föreställningar om hur ord är uppbyggda.
  • Barnen får möta nya ord; ord som de sällan får höra i vanliga samtal. Det berikar deras ordförråd.
  • Barnen får möta skriftspråkets egenart – den speciella meningsbyggnaden, litterära former och uttryckssätt som aldrig hörs i vanliga samtal.
  • Efter hand får barnen klart för sig hur berättelser brukar vara uppbyggda, vilket ger dem en god beredskap inför den egna läsningen i framtiden.
  • Barnen upptäcker i böckerna en värld av äventyr, spänning, kunskap och glädje. Det banar väg för deras eget intresse för läsning och litteratur.
  • Barnen får öva sig att vara uppmärksamma, koncentrerade och stilla under en längre period när de följer bokens handlingsförlopp.

Källa: www.kodknackarna.se. Lundberg (1934-2012) var och är en internationellt erkänd forskare inom läs- och skrivutveckling och dyslexi.

LÄS MER

Mikalides: Därför söker jag mig till skolor i utsatta områden

Högläsning är Fridas nyckel

Ge plats åt högläsning

Läs med barnen och se dem växa