Sök

Skolan där barnen tränar på att leka

”Snowkicks”, en sorts sparkcyklar för snö, är en uppskattad pryl i rastboden.
Den här artikeln publicerades ursprungligen på tidningengrundskolan.se

Hälften lekte. Den andra hälften drev omkring på skolgården. Några förstörde de andras lek. Så såg det ut tidigare på rasterna på Ersnässkolan i Luleå. Johan Edin bestämde sig för att ändra på det.

Genom att lyssna på barnen och ge dem rätt förutsättningar kan alla lockas med i leken. På Ersnässkolans fritidshem i Luleå hittar numera alla elever något att göra på rasten, tack vare fritidspedagogen och idrottsläraren Johan Edin.

Han fick stöd av rektorn att arbeta mer med rasterna med målet att skapa lekskickliga barn, som han kallar det.

Först tog han reda på vad de sysslolösa barnen ville göra. Det rastlösa killgänget i sexan ville cykla, vilket inte är tillåtet på skolgården. Då byggdes en cykelbana med hopp på baksidan av skolan.

Johan Edin.

– Om man har sagt åt dem i två år behöver man prova en annan väg. Jag tror inte att man kan skälla ett barn till att leka. Barn som har kul förstör inte för andra, säger han.

Skolan köpte också in nya saker till rastboden, allt från sportgrejer och ”snowkicks” till leksaker för fantasilekar. Barnen fick lånekort och klasserna turas om att stå i boden och sköta utlåningen. Enligt barnens önskemål köptes hårda spadar in.

– Då började femmor och sexor, som aldrig velat ta på sig täckbyxor innan, bygga jättefina snökojor.

Johan Edin ägnar numera två dagar i veckan åt rasterna, då han planerar och ställer i ordning för aktiviteter på skolgården, exempelvis hinderbanor, stafetter och lekar.

– Jag tror stenhårt på att barn som ska leka fritt behöver impulser och idéer. Snabba, korta lekar, som barnen kan gå in och ut i utan att det spelar någon roll, är jättebra för att undvika konflikter.

En del barn, ungefär en femtedel enligt Johan Edin, har särskilt svårt att leka. Det kan bero på att barnet saknar ”rörelseförståelse” och har svårt att exempelvis springa, hoppa eller fånga en boll, eller har problem med det sociala samspelet. De barnen behöver extra stöd.

– En elev som har svårt för att stå i led kan få gå ut före de andra och låna. Då förklarar vi för de andra att han inte klarar av det just nu, men kanske klarar han det i slutet av femman?

Han brukar också ge tärningsutmaningar som inte är tävlingar. Eleven kastar tärningen och får i uppdrag att kasta upp en boll och räkna hur många gånger det går att ”klappa” den, rocka rockring eller vara ”fotodetektiv” på skolgården.

Johan Edin försöker alltid ha flera aktiviteter i gång samtidigt på rasten.

– Då hittar alla sin nisch och det minskar risken för konflikter. Målet är alltid att inspirera barnen att börja leka själva.

Är det något nytt att man behöver träna barn på att leka?

– Jag tror att det alltid funnits barn som har svårt att leka. Men barn har också lite svårt för att hitta på lekar själva nuförtiden. När de inte har något att göra leker de med plattan eller spelar tv-spel. Därför brukar jag också delta i leken.

Johan Edin upplever att alla på skolan ser fördelar med satsningen.

– Lärarna tycker att det är lugnare i klasserna. Barn som leker och rör på sig mår bra och är nöjda när de kommer in i klassrummet.