Lek och lärande både ute och inne

Ursprungligen publicerad i tidningen Fritidspedagogik

Tips från verksamheterna om fritidsråd där barnen föreslår vad man kan göra utomhus och om populära fritidsverkstäder. Dessutom ett tips om hur mellanmålet blev till något mer än bara föda.

Birgitta Reinholdsson arbetar på fritidshemmet Bläckfisken på Strandskolan i Kristinehamn. Här bjuder hon på ett par tips från verksamheten:

”På vår skola finns två fritidshem med sammanlagt 75 inskrivna barn. Varje måndag har vi ”rörelsemåndag”. Barnen får då välja på fyra olika uteaktiviteter ledda av fritidspersonal. Det kan vara fotboll, basket, utebandy, hinderbana, hoppa långrep eller skolgårdsorientering. Barnen har själva, på ”fritidsrådet”, gett förslag på uteaktiviteter. Vi håller på i ungefär 30 till 45 minuter och under tiden är en i personalen ansvarig för utegrillen där vi sedan bjuder på grillad korv eller hamburgare. När snön har lagt sig åker vi stjärtlapp, skridskor, leker i snön och ibland målar vi snön med vattenfärg – det blir väldigt effektfullt!

En annan dag i veckan har vi fritidsverkstäder. Då får barnen välja mellan musik-, bak- eller teknikverkstad. På musiken spelar vi gitarr och sjunger och har musiklekar. Det vi bakar fryser vi in och har senare en fest där barnen får äta upp bakverken.

På tekniken gör vi konstruktioner, experiment, med mera. Vi är med i ett teknikprojekt och har fått ett bidrag från Ljungbergsfonden för att intressera och utveckla barnens intresse för teknik. Och barnen tycker att det är jätteroligt.”

Helen Ekstrand, från Askims Montessoriskola i Göteborg, berättar om hur hon arbetar med praktisk matematik och påminner om att lärandet inte slutar efter skoldagens slut:

”Vi har valt att ha mellanmålet på avdelningen i stället för i ’bamba’, jag tycker att man kan använda det så bra i lärandet. Vi har korvkiosk, hamburgerbar och kafé med jämna mellanrum. Då får två barn ansvara för kiosken och vi använder låtsaspengar. De ansvariga barnen gör i ordning kiosken och skriver prislista, då lär de sig vad som är rimligt prismässigt. Varje barn får sedan en lämplig summa från ’banken’ (jag) som de får handla för. När vi är klara får varje barn räkna ut hur mycket de har kvar och hur mycket de har handlat för – praktisk matte på ett lekfullt sätt.

Senast gjorde vi ett bageri. Under en veckas tid bakade vi och förberedde. Vi fördelade kakor i lämpliga mängder i olika små påsar, vi skrev prisskyltar och även där kom det in vad som är rimligt. Själva bakningen är det ju fantastiskt mycket matte i. Någon frågade: ’Fröken, ska det verkligen vara 11 plus 2 deciliter socker i rulltårtan?’ Då fick vi gå igenom vad 1 ½ står för.

När själva bageriet gick av stapeln bjöd vi in föräldrarna för att handla. Varje barn fick sälja till sina anhöriga och det blev mycket matte när priserna skulle läggas ihop. Det var fantastiskt att se barnens entusiasm för sitt bageri och deras glädje när allt blev sålt och vi räknade kassan och såg vinsten av arbetet.”