Sök

De tar f-klassen till högre höjder

Maria Bengtsson Hurtig, Ivana Petrovic och Viola Olsson arbetar på Kyrkskolan i Sorunda och är väldigt engagerade i förskoleklassens väl och ve. De brinner för lekens roll i lärandet. Foto: Casper Hedberg

För drygt två år sedan blev den obligatorisk och redan i vår väntar besked om hur F kan bli 1 i en tioårig grundskola. Förskoleklassen är i ständig förändring. Så även på Kyrkskolan i Sorunda. Införandet av ett tvålärarsystem och arbete med teman har skapat trygghet i klassrummet och kreativt utrymme för lärarna. I centrum för allt står leken.

Kommunala Kyrkskolan i Sorunda ligger nära Sorunda kyrka, det är lätt att räkna ut. Samhället i Nynäshamns kommun badar i höstsol den här dagen. Förskoleklasserna jobbar med rymden som tema och i Ivana Petrovics halvklass målar barnen med vattenfärger.

”Är det någon som kommer ihåg vad big bang är?”

”En explosion”, svarar Viggo och Ivana nickar och visar bilder på hur big bang kan ha sett ut.

”Det ser ju jätteolika ut och det är för att när big bang skedde, då fanns det inga människor. Så vi vet ju egentligen inte hur det gick till. Den här bilden till exempel, vad ser ni för färger här?”

Mia och Vanessa har precis börjat måla. Snart ska papperen fyllas med rymdexplosioner. Foto: Casper Hedberg

Svaren haglar och Ivana Petrovic förklarar hur de ska skapa sina egna big bangs, hur de först ska måla, dutta med färger och sen droppa EN droppe diskmedel för att få till en egen färgexplosion.

Maria Bengtsson Hurtig är utvecklingsledare och specialpedagog på Kyrkskolan och har tidigare varit lärare i förskoleklass. Hon talar sig varm för det förändringsarbete som har pågått på skolan i några år. Efter många rektorsbyten och en rörig tid har det hänt mycket. Skolan har numera ett system med två legitimerade lärare i varje klass och för att bädda för ett välkomnande klimat har man också infört att lärarna i förskoleklasserna står och tar emot barn och vårdnadshavare på morgnarna. Det har visat sig ge både trygghet och en bättre kontakt mellan elever och personal.

Jag önskar att förskoleklassen, inte bara på Kyrkskolan utan i hela Sverige, ska skapa en förförståelse för grundskolan.

– Jag önskar att förskoleklassen, inte bara på Kyrkskolan utan i hela Sverige, ska skapa en förförståelse för grundskolan. Man ska få en inblick i olika ämnen, exempelvis historia och naturvetenskap, men inte utifrån ämnesperspektiv utan genom teman, säger Maria Bengtsson Hurtig på sitt entusiastiska och energiska sätt.

Hon menar att förskoleklassen måste vara inkännande med höga mål, men att det gäller att ”skruva upp volymen sakta” under läsårets gång. Apropå att förskoleklasserna på Kyrkskolan jobbar med rymden nu, säger hon att eleverna lär sig om solsystemet, om den värmande solen. Det går lätt att koppla till vattnets kretslopp, som är nästa tema, och då förstår de saker även om miljön och klimatet. Kunskap ska upplevas som något intressant och lockande.

Viola Olsson, förskollärare, och Ivana Petrovic, lärare i fritidshem, delar på en av de två f-klasserna på Kyrkskolan. De vill att förskoleklassen ska vara en övergång mellan förskolan och skolan.

Ivana Petrovic samlar ­Darin, Felix, Alicia, Mia, Viggo och de andra i ­klassen innan de får <br />gå in och måla big bang. Foto: Casper Hedberg

– Den balansen hittar man mycket genom lek. Leken är viktig, särskilt i början av förskoleklassen, säger Viola Olsson.

Som hon ser det är leken grundläggande för att barnen ska lära sig det sociala samspelet i olika konstellationer och Ivana flikar in att det är en grupp barn som förmodligen ska följas åt många år framöver.

– Är det då en grupp som funkar bra och barnen känner sig trygga, då är ju förutsättningarna bättre för att de ska tillägna sig kunskap senare också, säger Ivana Petrovic.

– Leken innebär att man får sätta verkligheten åt sidan, att man får ha kontroll. Det innebär också att det inte går att misslyckas, förklarar Maria Bengtsson Hurtig.

Högst andel behöriga lärare

Totalt är andelen behöriga lärare i förskoleklass 84,4 procent, vilket gör det till skolformen i Sverige med högst andel behöriga lärare. I grundskolan är andelen lärare med behörighet i minst ett av sina undervisningsämnen exempelvis bara 70,1 procent.

Utbildningsnivå för lärare i förskoleklass i Sverige 2019/2020:

Förskollärarexamen: 55,2 %
Lärarexamen: 28,4%
Fritidspedagogexamen: 3,7%
Fritidsledarutbildning: 0,4%

Ivana Petrovic gör sitt tredje år i förskoleklass. Hon var egentligen inställd på att arbeta med äldre barn, men efter sitt första år i förskoleklass var hon helt såld.

– Det är så häftigt att få ta emot de små barnen som är förskolebarn när de börjar i augusti. I juni, tio månader senare, är de skolklara. Det är speciellt att få vara med om det, säger Ivana Petrovic.

I och med att Kyrskolan infört ett system med två legitimerade lärare i varje klass har Ivana Petrovic och Viola Olsson nu möjlighet att dela in sin klass i två mindre grupper.

– Förr var det en lärare och ibland en resurs i förskoleklass. Numera är det två likvärdiga lärare som kan reflektera och utveckla förmågan att undervisa och se till omsorgen, säger Maria Bengtsson Hurtig. 

I förskoleklasserna på Kyrkskolan i Sorunda arbetar man mycket med teman. Just nu står rymden i fokus för Melany, Isabelle och Oliver. Foto: Casper Hedberg

På det sättet får de två lärarna också mer utrymme att använda sina egna kompetenser. Som när de arbetar med rymden, då skriver eleverna mycket med Viola, som är förskollärare i grunden. Och Ivana, som är lärare i fritidshem, är mer intresserad av det kreativa skapandet. Hon har också idrott och hälsa som specialämne, så idrottslektionerna är hennes.

– Teamwork gör att man kan inkludera elever mer. Och med två lärare som kan reflektera tillsammans är det lättare att förhindra att elever hamnar utanför, säger Maria Bengtsson Hurtig.

De tre pedagogerna diskuterar förskoleklassens status på Kyrkskolan och Viola menar att den blir bättre och bättre, att förståelsen för vad pedagogerna gör är större nu. Inte minst eftersom det sedan hösten 2019 är obligatoriskt för alla förskoleklasser i Sverige att arbeta med Skolverkets kartläggningsmaterial av elevers kunskaper i matematiskt tänkande och språkligt medvetande.

Maria Bengtsson Hurtig talar om vikten av att sätta in stöd tidigt i skolsystemet och om det logiska i att underlätta för elevernas kommande lärare och för eleverna själva. Kan barnen redan bokstäverna blir det också enklare att knäcka läskoden.

– Gör man ett bra jobb i förskoleklass, då kan man lyfta hela den svenska skolan, säger Maria Bengtsson Hurtig.

Innan eleverna ska börja med sina versioner av big bang ska de signera sina ­målningar. Ivana Petrovic visar hur de ska göra. Foto: Casper Hedberg

Ivana Petrovic är med förskoleklassen under dagen och följer sedan med barnen till fritids och menar att det ger en väldigt naturlig övergång. Inte minst kan hon berätta för föräldrarna hur hela dagen har varit när de hämtar barnen på eftermiddagen.

– Jag tänker också att hela sättet att lära på i förskoleklass är närmare fritidspedagogiken än ettan, tvåan och trean. Så för mig som jobbar i båda verksamheterna blir det väldigt naturligt, tycker Ivana Petrovic.

Viola Olsson har en ferietjänst som inkluderar tio timmarnas förtroendetid i veckan, medan Ivana Petrovic har en uppehållstjänst.

– Några av oss lärare i fritidshem har det. Vi är lediga samma lov som de andra pedagogerna men ”tjänar ihop” lönen under loven genom att få ut en procentuellt mindre del av vår lön varje månad. Medan lärarna jobbar fler timmar för att kunna vara lediga på loven, säger Ivana Petrovic.

Harneet är noggrann och vill att det ska bli så bra som möjligt när hon gör sin målartolkning av big bang. Foto: Casper HEdberg

Planeringstid tillsammans skulle de dock vilja ha mer av, inte minst för att hinna utvärdera det arbete som görs. Ivana, som även är arbetslagsledare på fritids, har 40 minuter egen tid i veckan och 45 minuters mentorstid tillsammans med de andra lärarna i förskoleklass.

I klassrummet exploderar rymdkreativiteten en stund.

– Shit vad coolt det blir, utbrister Lukas och runt honom ropas det efter mer diskmedel.

Andra har redan lämnat sina bord, tvättat sig och börjat leka med olika sorters klossar. Någon säger att hens konstverk ser ut som en svävande saltgurka.

Viktiga frågor för lärare i förskoleklass

Vi tog reda på vad som är viktigt för lärare i förskole­klass genom att ställa frågan i Facebookgruppen ”Pedagog i förskoleklass” med drygt
16 000 medlemmar. Här
är ett urval av alla svar vi fick.

  • Olikvärdiga förutsättningar när vissa förskoleklasser bara erbjuds 3 timmars under­visning om dagen (mini­mikravet), medan andra får 6 timmars undervisning om dagen (maxtaket)
  • Dubbla uppdrag när många pedagoger i förskoleklass också jobbar på fritids efter skoldagens slut.
  • Anställningsform/arbetstidsavtal. Många lärare i förskoleklass har semester­tjänst, trots att de hellre skulle ha ferietjänst som de flesta grundskollärare har.
  • Statusen på skolan. Många upplever att det är mycket fokus på hur förskoleklassen ska ”skolifieras”. Mer sällan pratar man om hur grundskollärare kan lära av förskoleklasslärare när det exempelvis kommer till leken som en väg till lärandet.
  • För lite planeringstid, vilket är en konsekvens av flera av punkterna ovan.

LÄS ÄVEN

Fackets krav när grundskolan kan bli tioårig

Brister i särskilt stöd i förskoleklass

Forskare: Positivt med mer tidig undervisning