Sök
Publishing-priset logga

Tidiga stödinsatser viktiga för barns matteinlärning

Kanske är det ingen som har berättat för barnen om siffror och antal och hela den världen när de kommer till skolan, säger Heidi Hellstrand.

Alla barn kan stärka sina färdigheter i matematik, men det är viktigt att snabbt identifiera de som behöver stöd och sätta in stödet tidigt. Den slutsatsen drar Heidi Hellstrand i sin avhandling, som hon lagt fram vid Åbo Akademi.

Vilket nummer står på bussen, hur många äpplen ligger på bordet? Matematiken finns överallt i vardagen, men det är inte alla barn som får hjälp att förstå att siffrorna kan ha en mening.

– Kanske är det ingen som har berättat för dem om siffror och antal och hela den världen. Många barn som kommer till förskoleklass har inte fått något pedagogiskt stöd, säger Heidi Hellstrand, forskare vid fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi.

"Funnits en tanke"

I sin avhandling undersöker hon barns matematikinlärning och hur man tidigt kan se och upptäcka deras förutsättningar för matematik.

– Ofta har det funnits en tanke om att vänta och se hur barnens matematiska färdigheter utvecklar sig, men det är viktigt att identifiera de barn som behöver stöd och sätta in stödet tidigt. Alla kan stärka sina färdigheter i matematik, säger hon.

För att veta vilka barn som är i behov av stöd och vilka färdigheter de behöver stöd i är det angeläget att göra en kartläggning, understryker Heidi Hellstrand. Som en del av arbetet med avhandlingen har hon studerat hur kartläggningsverktyget LukiMat kan användas för att identifiera barn i behov av stöd. Webbtjänsten erbjuder kostnadsfritt material för bedömning av barnens färdigheter i förskola och nybörjarundervisning.

– Min avhandling har finlandssvenska elever i fokus, men kartläggningsmaterialet finns både på finska och svenska och används även av en del lärare i Sverige.

25 procent har svårigheter

Så många som ett av fyra barn har svårigheter med matte, och uppskattningsvis 4–7 procent av befolkningen har stora svårigheter att klara matematik i vardagen och hantera information med siffror. 

Kan det inte vara svårt att se om barns svårigheter är knutna just till matematik eller om det handlar om en mer allmän omognad?

– Helt riktigt. Därför är det viktigt att göra kontinuerliga uppföljningar. Ett enda test får aldrig ligga till grund för en diagnos. Men utan att testa och kartlägga färdigheterna i ett tidigt skede kan vi inte fånga upp de barn som är risk för inlärningssvårigheter i matematik.

Vissa elever kan ge upphov till funderingar om det finns något mer bakomliggande problem. Då kan det behövas en mer utförlig kartläggning eller bedömning med hjälp av mångprofessionell expertis.

– Kanske handlar det om språkliga svårigheter. Genom att stödja språket kan vi i sådana fall också stödja deras förståelse för matematiken.

Viktigt med uppföljningar

För den mer rutinmässiga uppföljningen med hjälp av kartläggningsverktyg finns manualer som lärarna själva kan använda.

Hur ofta bör de följa upp?

– Rekommendationen är 2-3 gånger per år. En bra modell kan vara att göra en mer omfattande kartläggning på hösten och sedan mer begränsade med lite färre uppgifter i januari och en bit in på våren, säger Heidi Hellstrand.

LÄS ÄVEN

Sämre matematikundervisning i utsatta områden

Matteböcker talar till högstadieelever som att de är småbarn

Matematiklyftet förbättrade inte elevernas resultat

Elever har lågt självförtroende i matte och NO