Sök
Läraren.se är vinnare av publishingpriset 2020!

Forskare: Så påverkades läsförmågan av pandemin

Anna Eva Hallin, logoped och biträdande lektor vid Karolinska institutet, och Sofia Norén, verksamhetschef i stiftelsen LegiLexi.

Läsförmågan hos svenska lågstadieelever har generellt inte påverkats under pandemin, visar en ny rapport.
– Att inte stänga skolorna verkar ha varit ett bra beslut, säger Anna Eva Hallin, biträdande lektor vid Karolinska institutet.

Under pandemin har svenska lågstadieelever kunnat gå i skolan som vanligt. Däremot ställdes de årliga nationella proven in för elever i årskurs 3 under vårterminen 2020 och därför finns ingen officiell statistik över hur läskunnigheten utvecklats.

Nu har tre forskare vid Karolinska Institutet och Linnéuniversitetet i Växjö istället analyserat stiftelsen LegiLexis läsfärdighetstester, som genomförs av elever i hela landet. Resultaten från drygt 145 000 elever i årskurs 1 till 3 visar att deras läsförmåga inte påverkades under pandemin.

– Vi går nu vidare med mer analyser och undersöker resultaten hos elever från socioekonomisk utsatta förhållanden. Men jag tror inte att det kommer påverka den generella bilden. Vissa elever har självklart påverkats negativt av pandemin, men på samhällelig nivå verkar beslutet att hålla skolorna öppna ha varit bra för elevernas kunskapsinhämtning, säger Anna Eva Hallin, logoped och biträdande lektor vid Karolinska institutet.

Många lär sig inte läsa

Samtidigt visar rapporten att mer än var tionde elev i slutet av årskurs tre både före och under pandemin har en mycket begränsad läsförståelse. Många elever lär sig inte läsa ordentligt under de första viktiga åren i skolan.

– De här eleverna behöver mer strukturerad och intensiv undervisning än andra. En inte obetydlig andel har dyslexi och/eller språkstörning, säger Anna Eva Hallin.

Under arbetets gång har Anna Eva Hallin haft kontakt med forskarkollegor involverade i en studie som tittat på hur läsförmågan bland lågstadieelever i Nederländerna påverkades av att skolorna där stängde under åtta veckor under pandemin. I Nederländerna genomfördes nationella prov strax före och efter stängningen.

  – Den slutsats forskarna drog var att läsutvecklingen avstannade på ett sätt som motsvarar det vi i Sverige brukar kalla sommarlovstappet. Det vi ser är att det inte är alla elever som tappar, utan främst de med sämre socioekonomiska förutsättningar och sämre läsförmåga och som inte håller i läsningen under sommaren, Anna Eva Hallin.

Finns några felkällor

LegiLexi är en icke vinstdrivande stiftelse med ett utbud av gratis digitala tjänster och produkter som utvecklats i nära samarbete med läsforskare för att kartlägga barns färdigheter inom läsning.

– Vi samlar in statistik från mätningar som är helt anonymiserade. Det är de uppgifterna vi utgått från i den här rapporten, säger Sofia Norén, verksamhetschef i stiftelsen.

Ett problem med att kartlägga hur läsförståelsen påverkats under pandemin är att det kan finnas elever som inte fått gå i skolan på grund av sina föräldrars inställning.

– De är i så fall inte med i underlaget och det kan förstås påverka resultatet. En annan felkälla kan vara att de lärare som använder LegiLexi för att planera sin undervisning kanske är mer engagerade i undervisningen och därför får bättre resultat hos sina elever, säger Sofia Norén.

LÄS ÄVEN

AI får skolor att lägga om läsundervisningen

Svensklektorn sågar nya snabbspåret till läraryrket

Därför bör skolan vara uppmärksam på elevers synfel

Tävlingar ska få fart på elevernas läslust