Sök
Läraren.se är vinnare av publishingpriset 2020!

Ny forskning: Skollunchen brister – på flera sätt

Linda Berggren är utbildad grundskollärare och lektor vid institutionen för kost- och måltidsvetenskap vid Umeå universitet. Foto: Privat/Getty Images

Syftet med skollunchen är inte bara att ge eleverna näringsriktig mat, lunchen är också en del av det pedagogiska uppdraget. Men det syftet uppnås inte idag, enligt ny forskning.

Alla som varit i en skolmatsal kan känna igen sig: ofta hög ljudvolym och kort om tid att äta upp. Men hur illa är det? Rätt så illa, visar ett flerårigt nordiskt forskningsprojekt om miljön i skolmatsalarna. 

Linda Berggren, utbildad grundskollärare och lektor vid institutionen för kost- och måltidsvetenskap vid Umeå universitet, har deltagit i projektet med sin avhandling: ”It's not really about the food, it's about everything else”.

– Att elever och lärare upplever att det är stökigt och stressigt i matsalen kom inte som någon överraskning, men jag blev lite överraskad av att skollunchen inte ses som en integrerad del av skolans arbete i större utsträckning.

"Skitigt och stressigt"

För att få en fördjupad bild av elevernas åsikter lät hon 171 elever i fjärde klass (i en skola i norra Sverige) beskriva i text och bild hur de upplevde matsalsmiljön. Deras beskrivningar var något mörkare än hon hade trott:

– De klagar på ljudnivån, på att de inte hör vad andra säger. De klagar på att det är skitigt och stressigt, att de inte alltid har tid att äta upp. Och vissa beskriver att de blir mobbade i matsalen.

Tidigare forskning om skolluncherna har främst handlat om själva maten, men ni ville komma åt något annat?

– Självfallet är det viktigt att studera om maten är näringsrik och varierad, men det spelar liksom ingen roll hur nyttig den är om inte eleverna har tid eller ro att äta upp.  

Lärarnas bild är nedslående

Lärarnas bild av matsalsmiljön överensstämmer i hög grad med elevernas, berättar Linda Berggren. Hon använde sig av en enkätstudie genomförd av hennes kollegor där över 3 000 lärare (F–9) från hela landet ingick. Drygt 800 av dessa lärare hade skrivit egna kommentarer till sina svar, kommentarer som hon analyserade.

– Det var väldigt spännande, men också nedslående. De beskriver tidspress och höga ljudvolymer, att de själva inte får någon paus när de äter med eleverna. Flera har valt bort matsalen, att de inte ”orkar längre”.

Med färre lärare vid elevernas bord blir det väl knappast lugnare i matsalen?

– Nej, det här är lite av en ond cirkel.

I hennes studie ingick också tio intervjuer med rektorer för F–9-skolor, utspridda i landet. Rektorerna är fullt medvetna om problemen, men understryker hur svårt det är att få ihop scheman och hantera bristfälliga matsalslokaler. Och flera efterlyser bättre samarbete med kommunens måltidsverksamhet.

Aha-upplevelse för skolledare

Men Linda Berggren förvånades av hur omedvetna skolledarna var över att skollunchen också ska vara en del av skolans pedagogiska arbete. Det har både Skolverket och Livsmedelsverket slagit fast.

– Det var som en aha-upplevelse för dem, många hade inte ens tänkt på att inkludera skollunchen i skolans systematiska kvalitetsarbete.

Det är lag på att skolmaten ska vara kostnadsfri och näringsriktig – men därtill ska själva matsalsmiljön vara trivsam och lugn och inbjuda till samtal. 

– Det handlar om att utveckla den sociala kompetensen, om att lyssna på andra. En måltid i en lugn miljö är något som utvecklar eleven. 

"Outnyttjad pedagogisk potential"

Så hur kan man uppnå dessa pedagogiska mål också under lunchrasten? De är inte lätt, medger Linda Berggren, men man kan pröva sig fram.

– Vissa lärare berättade att de börjat äta lunch med barnen i klassrummen, det är en möjlighet. Sedan tror jag att man kan göra mer i matsalen, kanske sätta upp skärmar eller ändra möblering. 

Mattor och tyg på möblerna skulle dämpa ljuden, men då får man å andra sidan problem att hålla rent. Vissa lokaler är säkert svåra att göra något åt, medger hon, men det är viktigt att denna pedagogiska aspekt vägs in när det byggs nya skollokaler. 

– Det pågår redan en spännande diskussion om hur skolmatsalar ska utformas i framtiden, jag är gärna med och spelar in de synpunkter som elever och lärare gett oss. Skollunchen har en outnyttjad pedagogisk potential!

Här kan du läsa avhandlingen: It’s not really about the food, it’s about everything else”.

LÄS ÄVEN

Skolmaten aldrig riktigt älskad

Kraftig ökning av dyr specialmat i skolan

Elever fick fota maten de slängde – då minskade svinnet

Stefan fick eleverna att sluta slänga mat

Skolan slänger 84 ton mat per dag