Forskare ska stärka SO-undervisningen på lågstadiet

Vet lågstadieelever hur Sverige styrs? Det är en av frågorna Kristoffer Larsson (till vänster) och Klas Andersson (till höger), forskare vid Göteborgs universitet, tänker fördjupa sig i. Foto: Privat och Getty Images

Vad vet sjuåringar om hur samhället fungerar? Det ska forskare i Göteborg ta reda på – för sanningen är att vi inte känner till svaret.

Enskilda lärare kan förstås ha bra koll på sina egna elevers kunskaper om samhällets funktioner, hur Sverige styrs, vad olika myndigheter gör. Men det saknas nästan helt forskning på området.

– Vi hoppas kunna bidra med att lägga en stabilare grund för ett vetenskapligt sätt att undervisa i samhällsorienterande ämnen för de yngsta barnen, säger Kristoffer Larsson vid utbildningsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet.

Tillsammans med kollegan Klas Andersson har han fått fyra miljoner kronor från Skolforskningsinstitutet för projektet ”Att utveckla undervisning från årskurs 1 – Elevers uppfattningar om samhällsfunktioner”.

"Hamnat i bakgrunden"

Genom åren har det forskats mycket om hur barn i lågstadiet lär sig läsa och räkna, men väldigt lite om hur de tar till sig samhällskunskap. Varför?

– Bra fråga, säger kollegan Klas Andersson som själv är gymnasielärare i SO-ämnen. Man kan bara spekulera, men SO är ju ett mindre ämne i lågstadiet, med färre timmar, så det har kanske hamnat i bakgrunden.

De två forskarna ska nu under ett par års tid fördjupa sig i barnens förståelse av hur samhället fungerar. För att få en bredd i materialet ska de i ett första steg intervjua ett 60-tal barn från många olika skolor i Göteborgsområdet.

Vill inspirera lärare

I ett andra steg ska de göra klassrumsnära forskning i en enskild skola – Långmosseskolan i stadsdelen Gårdsten – och tillsammans med två lärare studera fyra klasser under en längre tid. I två av klasserna ska de designa en speciell undervisning som är tänkt att utveckla elevernas förståelse av samhällsfunktioner, medan de två andra klasserna kommer att utgöra kontrollgrupp.

Kommer dagens lågstadielärare kunna lära sig mycket av era resultat?

– Absolut, det är vår förhoppning att våra slutsatser kan inspirera lärare att utveckla sin undervisning, säger Kristoffer Larsson som själv är SO-lärare på högstadiet. Och vi ser fram emot de diskussioner som våra rön kan leda till.

Gör ni en poäng av att den klassrumsnära studien äger rum i ett område med hög andel barn med rötter från andra länder? Att deras föräldrar kanske inte haft samma möjligheter att berätta för dem hur Sverige fungerar?

– Det finns inget sådant explicit syfte, det var mer en slump att vi fick nära kontakt med läraren Marie Strid på just den skolan. Men visst är det bra att vi också får veta hur det går för barn med rötter från andra länder.

Ett ytterligare skäl till att göra den här studien just nu är förändringarna som är på gång i den nya kursplanen, berättar Kristoffer Larsson.

– Där kommer det att vara en ökad betoning på just begreppsförståelse. Därför blir det extra viktigt att ta reda på hur barn förstår begreppet samhällsfunktioner.

LÄS ÄVEN

Lärarens tips: Aldrig för tidigt att prata om Förintelsen

Låga krav i de nationella proven oroar forskare

Israelsson: Ämneslärare på lågstadiet – då krävs det mer av eleverna

Emmas lekar lyfter eleverna och svetsar ihop klassen