Sök

Forskare: Positivt med mer tidig undervisning

Mer tidig undervisning ökar chanserna till högre inkomster senare i livet visar en ny forskningsstudie. Foto: Colourbox

Fler undervisningstimmar i tidig ålder kan skapa en mer likvärdig skola och förbättrar chanserna att lyckas på arbetsmarknaden senare i livet. Det visar en ny forskningsrapport.

Det finns ett direkt samband mellan undervisningstiden i skolan och möjligheter till en högre inkomst på arbetsmarknaden senare i livet. Och ju tidigare i livet den extra undervisningen sker, desto större positiva effekter har den. Det visar en ny rapport från tankesmedjan ”Studieförbundet näringsliv och samhälle” som gjorts av tre forskare inom nationalekonomi och näringsliv.

"Betydligt större effekter"

Forskarna har med hjälp av historiskt datamaterial studerat de långsiktiga konsekvenserna på arbetsmarknaden efter två stora svenska skolreformer på 1930- och 40-talen. Den ena förlängde skolans terminer så att den ökade undervisningstiden totalt motsvarade ett extra skolår. Den andra adderade ett extra skolår för alla elever i 13-årsåldern.

”Det gav betydligt större effekter att förlänga terminstiden redan från lågstadiet än att utöka undervisningstiden i samma omfattning genom ett extra skolår vid 13 års ålder. De elever vars läsår förlängdes hade bättre chans att arbeta i kvalificerade jobb och höjde därför sina inkomster avsevärt”, skriver forskarna i en debattartikel i Svenska Dagbladet.

Tre konkreta förslag

Forskarnas menar att ökad undervisningstid i förskoleklass och på lågstadiet därför kan vara ett verktyg för att skapa en mer likvärdig skola.

”Forskningen visar att socioekonomiska skillnader i kognitiva och icke-kognitiva färdigheter uppstår tidigt i livet och att det är svårt att förändra senare. Under förskolan och på lågstadiet har vi dock möjlighet att skapa likartade förutsättningar för alla att lyckas”, skriver de i SvD.

Forskarna landar i tre konkreta förslag.

  1. Satsa på fler undervisningstimmar tidigt.
  2. Satsa på tidiga snarare än sena insatser.
  3. Öka den nationella styrningen så att man exempelvis säkrar att alla barn får lika mycket undervisning redan i förskoleklass. I dag kan det variera stort mellan olika kommuner.

Gamla reformer

Forskarna anser inte att det är något problem att studien bygger på 80-90 år gamla reformer.

”Våra resultat har likväl stor relevans i dag. Vi är tillbaka i en situation där valet av skola kan ha avgörande betydelse för en elevs framtid. Vår studie belyser den enorma betydelsen av att satsa på ordentliga baskunskaper för alla i ett sådant differentierat system”, skriver de i SvD.