Läraren om när digitala verktyg distraherar

Joakim Sveland är lärare i svenska och historia och aktuell med boken ”Ostört i skolan”.

Digitaliseringen skapar enorma möjligheter – men också allvarliga distraktioner. Digitala verktyg kan användas på ett smartare sätt än idag, säger läraren och författaren Joakim Sveland.
– Även när texter finns på nätet kan det vara bättre att låta eleverna läsa dem på papper.

Joakim Sveland, lärare i svenska och historia, har blivit en populär föreläsare om digitaliseringen, inte minst efter sin bok ”Drömmen om det digitala” som han gav ut i fjol tillsammans med Elias Granath.

Nu kommer hans egen uppföljare ”Ostört i skolan”.

– Undertiteln är ”från digital distraktion till djup koncentration”. De digitala verktygen kan verkligen distrahera och försämra lärandet om man inte noga tänker igenom hur de ska användas.

Mobilförbud i klassrummet?

– Det är absolut en viktig fråga och den jag oftast får på mina föreläsningar.

Och vad säger du?

– Att mobiltelefonen i vissa fall kan vara ett bra verktyg i undervisningen, till exempel för att redigera film eller spela pedagogiska spel. Men telefonerna ska bara fram för specifika moment, inte finnas som distraktion i fickan.

Om mobilen försvinner som distraktion, då är mycket löst, eller?

– Nej, så enkelt är det inte. En dator kan också utgöra en distraktion om den inte används på rätt sätt. Jag har två enkla tips: slå bara på internetfunktionen när eleverna behöver den och arbeta alltid i helskärmsläge så att eleverna inte kan distraheras av öppna flikar.

Ett annat läsmönster på nätet

Joakim Sveland menar att många skolor saknar en genomtänkt och konkret strategi för digitaliseringen.

– Vilka pedagogiska syften har de digitala verktygen? På vilka sätt förbättrar de undervisningen i jämförelse med de analoga verktygen? Här behöver skolorna formulera bättre svar.

Han tar exemplet med elevers läsning.

– All forskning visar att vi läser bättre på papper, att kunna ”känna” på texten i en bok eller tidning. På nätet har det utvecklats ett läsmönster där det ska gå snabbt innan man går vidare till nästa sajt, vilket gör det svårt att ta till sig långa texter.

Men om texten finns lättillgänglig på nätet innebär det mycket merarbete att få fram den på papper?

– Ja, det blir merarbete i stunden, men man tjänar på det i långa loppet eftersom eleverna lär sig mer. Fast självfallet ska detta inte ses som ett budord, om texten inte är alltför lång kan den ju läsas på skärm.

Mer nyanserat efter pandemin

Joakim Sveland har stor förståelse för att elever står inför betydligt större utmaningar idag än vad som mötte honom som elev på 90-talet före internet:

– De ska klara mer avancerad sökteknik, vara skickliga på källkritik och ha en förmåga att sortera mängder av information – samtidigt som de drabbas av digitala distraktioner!

Risken är att lärandet blir ”horisontellt” istället för ”vertikalt”, att eleverna hela tiden hoppar vidare i sitt sökande på internet utan att stanna upp och fördjupa sig i relevanta texter.

– Därför är det viktigt att vi som lärare också bestämmer vilka texter som de måste läsa, allt får inte handla om deras eget sökande efter källor.

Digitaliseringen av svensk skola har pågått i ett par decennier nu. Var står vi 2022?

– I många år har det funnits två läger: antingen de som fullt ut bejakar utvecklingen, ibland lite väl okritiskt. Eller de som är motståndare, ibland på ett bakåtsträvande sätt. Men sedan pandemin tycker jag mig se fler nyanser där emellan, vilket är mycket välkommet.

LÄS ÄVEN

Hård kritik mot digitaliseringen av skolan

Ny bok gör upp med galenskaper i svensk skola

Digitaliseringen försvagar lärarens roll som expert

Brister i digital beredskap