Debatt: Blunda inte för flickorna som lider i det tysta

"Många flickor går under radarn i flera år och får sin diagnos först i vuxen ålder", skriver Carolina Alexandrou (till höger). Foto: Getty Images och Lise Arnstberg

Idag är diagnoskriterierna utformade efter pojkars beteenden. Tjejers symtom skiljer sig från pojkarnas, eftersom de har lättare för att dölja sina brister. Det leder ofta till att denna grupp successivt utvecklar psykisk ohälsa, skriver Carolina Alexandrou.

Flickor som inte upptäcks tidigt riskerar att drabbas av ångest, depression, ätstörningar, självskadebeteenden och tvångssyndrom. Men de blir ofta missförstådda och möts av fördomar. Dessa flickor passerar ofta osedda i skolan. Lärarna missar dem, eftersom de inte utmärker sig på samma sätt som pojkar. De kan upplevas som blyga, tysta och att de inte tar plats. Vilket gör att de går obemärkta förbi. Deras svårigheter syns inte eftersom de riktas inåt. De håller ihop i skolan för att sedan bryta ihop på hemmaplan. Detta gör att de inte uppmärksammas av lärare, och riskerar att hamna efter i skolan. 

Många flickor får ångest redan tidigt i barndomen. Flickors sociala svårigheter är väl maskerade. Det ser oftast ut som att de är med i leken, men de står snarare vid sidan om och observerar. Eller så är de ensamma och då är det viktigt för ansvarig pedagog att ta reda på varför. Pojkar är lättare att upptäcka, eftersom de är mer utåtagerande, får mer uppmärksamhet. En flicka blir duktig på att dölja sina fel och brister. Flickor får ofta mer press på sig av lärarna att de ska ta mer plats i klassrummet. Detta gör det svårare för speciellt autistiska flickor. Klassrummen är inte utformade efter deras behov, då det oftast ryms 30 elever i ett rum. Med så många elever i ett klassrum blir det lätt stökigt. Alla intryck gör att det går åt så mycket energi och det blir svårt med koncentrationen. Många har inlärningssvårigheter och behöver stöd med detta. 

"Går under radarn"

Många flickor går under radarn i flera år och får sin diagnos först i vuxen ålder. Många förblir utan diagnos. Idag är diagnoskriterierna utformade efter pojkars beteenden. Tjejers symtom skiljer sig från pojkarnas, eftersom de har lättare för att dölja sina brister. Det leder ofta till att denna grupp successivt utvecklar psykisk ohälsa. 

Flickorna misstolkas ofta av lärare i skolan vilket leder till konflikter, och det i sin tur skapar omedveten stress eftersom de hela tiden känner att de behöver bevisa motsatsen. Det är med ren envishet som de försöker kämpa sig genom skolan. Många riskerar att bli hemmasittare på grund av skolans oförmåga att fånga upp dessa elever. Skolan och även vården bidrar till de här flickorna riskerar att drabbas av utbrändhet redan i tidig ålder. 

Demokratipiloterna har startat projektet "Lyssna på oss" med medel från Arvsfonden. I projektet vill vi öka kunskap och insikt hos yrkesverksamma. Målgruppen tjejer, kvinnor och ickebinära 16-40 år med NPF-diagnoser kommer bland annat få svara på enkäter, bidra till en bok som handlar om bemötande i skola, vård och myndigheter samt utbilda yrkesverksamma i sätt att möta gruppen. Vi vill att projektet ska skapa förändring! Vi vill motverka att framtida generationer tvingas gå igenom den vanmakt och det psykiska lidande som vi, och många med oss, har gjort.

"Skolan behöver förändras"

Idag går många ur denna grupp tjejer ut skolan med bristfälliga betyg och känsla av utanförskap. Och vuxenlivet blir en utmaning som följd av det. Många tjejer fortsätter kämpa i det tysta. Lidandet blir till slut outhärdligt. Den psykiska ohälsan riskerar att förvärras med tiden. Därför är det viktigt att fånga upp dessa flickor så tidigt som möjligt.

Detta vet vi som driver projektet Lyssna på oss!, då vi själva har erfarenhet av det. Att inte bli lyssnad på och inte bli sedd. Att hela tiden bli misstrodd och utsatt leder endast till ännu fler komplikationer, framför allt psykiskt. Skolan och lärarna är så viktiga för där läggs grunden till vuxenlivet.  

Skolan behöver förändras, och fler resurser sättas in. Dessutom bör man skapa mindre klasser för dem som behöver. Kunskaperna om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar måste bli en del av den grundläggande lärarutbildningen. 

Den psykiska ohälsan kan ta sig enorma proportioner, och livet blir fullständigt ohållbart. Ett liv i utanförskap formas. En miljö som inte är anpassad i kombination med okunskapen om NPF-diagnoser, kan i värsta fall leda till social utslagning.  

Personer med NPF-diagnoser löper större risk att dö i självmord, och har sämre förutsättningar i samhället. Detta på grund av att samhället inte möter deras behov. Det är hinder i miljön som skapar svårigheterna i relation till funktionsnedsättningen. Om en person med en NPF-diagnos bara får rätt förutsättningar i en anpassad miljö, kan deras styrkor blomstra. För det är inte endast svårigheter som kommer med diagnosen, det är även styrkor. Det får vi inte glömma bort. 

"Pojkar tar ofta rum i besittning"

Projektet Lyssna på oss! har som syfte att öka kunskapen och medvetenheten hos framför allt yrkesverksamma. Men även i samhället. Vi vill förändra bemötandet av målgruppen.

Vi kommer därför att arbeta fram ett studiematerial och en bok med fakta och personliga berättelser, som ska vara riktade till yrkesverksamma, anhöriga, målgruppen och allmänheten. Med hjälp av det kommer vi utbilda personal i bland annat skolan. Materialet ska också vara ett stöd till tjejerna och anhöriga om de bemöts illa inom vård, skola och myndigheter.

Några av våra samarbetspartners är bland annat Autism- och Aspergerförbundet samt Sveriges kommuner och regioner.

"När en flicka talar intensivt om ett specialintresse är hon oftast inte lika dominerande, som en pojke är. Pojkar tar ofta ett rum i besittning genom att bara vistas där. Han dominerar och tar inte hänsyn, men flickor tar hänsyn. De är oftare tystlåtna, stör inte, är inte påträngande. Tidigare har läkare sällan tänkt att det kan handla om autism. Den övervägande kunskapen, de flesta studier om autism har fram till nyligen fokuserat på pojkar", förklarar Svenny Kopp, läkare som forskar om flickor med NPF, i en intervju på Attentions hemsida.

Det är enormt viktigt att samhället och skolan fångar upp dessa tjejer tidigt. Idag har vi mer kunskap än tidigare, men fortfarande är okunskapen hos många inom skolan stor. Det behövs mer insatser. Vår vision är ett samhälle fritt från fördomar om NPF-diagnoser. 

Carolina Alexandrou

Projektmedarbetare inom projektet ”Lyssna på oss!”

För mer information om projektet, kontakta: lyssnapaoss@demokratipiloterna.se

OM LÄRAREN DEBATT

Vill DU debattera hos oss? Gör så här!

Välkommen att göra din röst hörd i Läraren Debatt. Vi efterlyser debattinlägg om såväl skolpolitik som lärarnära professionsfrågor.

Skriv cirka 3 000 tecken, underteckna med namn, titel och gärna bostadsort. Mejla till debatt@lararen.se

LÄS ÄVEN

Debatt: Antistressleksaker med motsatt effekt

Debatt: Moralpaniken runt Squid game är kontraproduktiv

Debatt: Dumheter att vi tvingas skapa egna läromedel

Debatt: Att lära sig klockan kan vara nästan omöjligt för en dyslektiker