Debatt: Fler stödinsatser måste sättas in på lågstadiet

Både förskoleklass och årskurs 1 kan passera utan att eleverna lär sig läsa eller skriva och när årskurs 2 kommer kan eleverna därför inte tillgodogöra sig kunskaperna när kraven höjs, skriver F–3-läraren Catarina Nilsson.

Forskning visar att om åtgärder sätts in i tidig ålder blir insatserna ofta mindre omfattande. Ändå fortsätter vi att sätta in särskilt stöd alldeles för sent i svensk skola, skriver F–3-läraren Catarina Nilsson.

Ja så är vi där igen. Vi ska lägga ett kuvert i en plastlåda. I kuvertet är det ett viktigt litet papper som har ett stort värde. Du som medborgare ska säga ja till ett parti. Ett parti som du tror på. Ett parti som du delar värdegrund med. Ska alla ha en plats i samhället eller bara vissa för att de ingår i normen? Ditt val kommer att påverka hur vår miljö kommer att bli för framtidens medborgare och vilken kunskap de kommer att ha. Kunskap är nyckeln till framgång för både individ och samhälle. Den erhålls både genom erfarenhet och utbildning.

Skolan är en stor och viktig del av barnens utbildning och kunskapsinhämtning. Det är språngbrädan som ges till ett innehållsrikt liv i vuxenvärlden. Att läsa, räkna och skriva är grunderna i att kunna tillgodogöra sig mer avancerad kunskap och kunna förstå och ta del av samhället.

Tar alldeles för lång tid

Garantin Läsa, skriva och räkna finns för att skolor tidigt ska uppmärksamma elever som riskerar att inte nå kunskapskraven i svenska, svenska som andraspråk eller matematik och därmed sätta in insatser tidigt. Tyvärr görs inte detta idag utan processen för åtgärder tar alldeles för lång tid. Skolverket uppmanar lärare att redan från förskoleklass göra extra anpassningar och följa upp samt intensifiera dessa under lågstadiet. Om en lärare anser att eleven riskerar att inte nå målen ska läraren informera rektor om att särskilt stöd eventuellt behöver sättas in.

Men i en undersökning som Lärarnas riksförbund gjorde hösten 2020 uppgav 80 procent av totalt 1 285 svarande lärare att elever som är i behov av särskilt stöd efter anmälan till rektor ”bollas tillbaka” till läraren för fler extra anpassningar. 62 procent svarade att elever i behov av stödinsatser får det i liten utsträckning. 50 procent svarade att ledningen inte kan fatta korrekta beslut gällande särskilt stöd och 76 procent svarade att den pedagogiska personalen inte är dimensionerad efter behoven.

Både förskoleklass och årskurs 1 kan passera utan att eleverna lär sig läsa eller skriva och när årskurs 2 kommer kan eleverna därför inte tillgodogöra sig kunskaperna när kraven höjs.

Stödinsatser i nian är alldeles för sent

Forskning visar att om åtgärder sätts in i tidig ålder blir insatserna ofta mindre omfattande. I en internationell utblick som låg till grund för Sveriges läsa-, skriva-, räkna-garanti studerades Finlands system för tidiga stödinsatser. Slutsatsen som drogs var att det finländska systemet, där man tidigt upptäcker elever i behov av stöd och direkt sätter in adekvata åtgärder baserade på specialpedagogisk kompetens, är en orsak till Finlands framgångsrika Pisa-resultat.

Ny forskning visar att elever som har problem med avkodning i årkurs tre har kvar problemen i nian. Det innebär att de under hela sin grundskoletid har problem att läsa självständigt – med självförtroende och förståelse. Kraven på självständigt arbete och lärande under högstadie- och gymnasietiden kommer därför inte att uppfyllas, eftersom de här eleverna helt enkelt inte kan läsa för att lära. Att sätta in stödinsatser först i årskurs 9 är ofta alldeles för sent. Alla elever borde screenas och nödvändiga insatser borde sättas in redan i årskurs 1, enligt forskaren Birgitta Herkner, universitetsadjunkt vid Stockholms universitet.

Inkluderingen blir exkluderande

Nya siffror från Skolverket bekräftar också att särskilt stöd sätts in alldeles för sent i grundskolan. Trots att lärare signalerar att en elev inte klarar av att vara i klasskonstellation tvingas eleven att inkluderas vilket till slut gör att hen exkluderar sig själv genom sitt avvikande beteende. Detta skapar i sin tur en negativ relation mellan eleven och övriga elever som till slut gör att hen blir utan kamrater, får dåligt självförtroende och sämre möjligheter att lyckas i skolan. Att ha ett mindre lärforum är inget som ska ses som obs-klass. Skolan har också som uppgift att visa att det finns olikheter och att man behöver olika saker för att lyckas.

Från och med den 2 juli 2022 har en ny lag införts som innebär att:

”Om det framkommer att elev inte kommer att nå målen trots extra anpassningar ska detta anmälas till rektorn. Detsamma gäller om det finns särskilda skäl att anta att sådana anpassningar inte skulle vara tillräckliga. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd.”

Lägg krutet på lågstadiet

Min förhoppning nu är att detta kommer att förstärka elevernas rätt att få stöd efter behov och att de extra anpassningar inte fortsätter i det oändliga på lågstadiet. Skolledningar runt om i landet måste ha förtroende för den kompetens vi lärare besitter och sätta in särskilt stöd redan på lågstadiet för de elever som riskerar att inte nå målen. Först då kan läs-, skriv- och räknegarantin uppfyllas för fler elever.

Det är på lågstadiet krutet måste sättas in. Annars riskerar problemen att växa och bli för stora och svåra att lösa.

Catarina Nilsson, F–3-lärare

Det här är en debattartikel

Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

OM LÄRAREN DEBATT

Vill DU debattera hos oss? Gör så här!

Välkommen att göra din röst hörd i Läraren Debatt. Vi efterlyser debattinlägg om såväl skolpolitik som lärarnära professionsfrågor.

Skriv cirka 3 000 tecken, underteckna med namn, titel och gärna bostadsort. Mejla till debatt@lararen.se

Läs fler debattartiklar

På Läraren Debatt samlar vi den mest engagerande lärardebatten, lärarnas viktigaste frågor och de mest intressanta texterna.

Läs de senaste artiklarna på Läraren Debatt här.

LÄS ÄVEN

Debatt: Dumheter att vi tvingas skapa egna läromedel

Debatt: Antistressleksaker med motsatt effekt

Debatt: Vi som arbetar i förskoleklass är redan experter på sexåringar!

Debatt: Moralpaniken runt Squid game är kontraproduktiv