Läraren.se är vinnare av publishingpriset 2020!

Debatt: Dumheter att vi tvingas skapa egna läromedel

Jag känner mig otillräcklig och frustrerad, skriver debattören om att hon tvingas skapa egna läromedel. Foto: Getty Images

Varför ska jag sitta och uppfinna hjulet en gång till när det redan finns arbetsmaterial som är skapade enligt läroplanen? Jo, för att dessa uppgifter finns i arbetsboken – som vi inte har, skriver Catarina Nilsson, F–3-lärare.

Jag sitter där vid mitt skrivbord i klassrummet och ska planera en svensklektion. Mina elever har alla andra modersmål än svenska som förstaspråk och läser därför svenska som andraspråk (sva). Kunskaperna i svenska språket är begränsade. Mina sjuåringar har svårt med ordföljd, prosodi, koppla grafem till fonem, brist i fonologisk och fonemisk medvetenhet och saknar ordförråd. På den skola jag arbetar är det bara cirka 40 procent som går ut nian med godkända betyg för gymnasiet. I min årskurs 1 har eleverna inte någon arbetsbok i något ämne.

Jag känner mig otillräcklig och frustrerad. Jag återgår till min planering: bildpromenad, lyssna på berättelse, läsa högt med eleverna, läsa i par, ställa frågor om texten, prata om veckans bokstav och ord, lyssna på ljudet om det kommer först, inuti eller sist, skriva ordet och bokstaven, repetera tidigare bokstäver och ord, göra något pyssel.

Allt står bra beskrivit i lärarhandledningen vilket underlättar för att besvara de didaktiska frågorna och upprätthålla god kvalitet på undervisningen.

Läsebok och arbetsbok behövs

Eleverna tycker det är kul att läsa, både tillsammans och högt. Jo, de läser högt i klassen och vissa ljudar fast de bara gått en månad. Förskoleklassen har lagt ner tid på att förbereda eleverna med att koppla grafem till fonem. På lektionen får jag dem att följa med i boken med fingret och läsa högt med mig. Flera gånger repeterar vi texten så ordbilden sitter. Läseboken beskriver platser, karaktärer och huvudkaraktär samt händelser men här finns inga frågor, inga bilder på de ljud som vi arbetar med eller arbetsuppgifter, dessa uppgifter finns i arbetsboken, som vi inte har.

Bildkorten som används för att hitta ljud finns med som bilaga i lärarhandledningen och samma bilder finns i arbetsboken. Uppgifterna i arbetsboken för att fylla i bokstaven till rätt bild gör att eleven får ett större ordförråd. Alla kapitel börjar på samma sätt och det finns en igenkänning i uppgifterna. Kommunen har också köpt in licens på ett program för att öva uttal, skapa ordförråd och lyssna på texter men den kan vi inte använda helt då eleverna inte arbetat med bilderna i arbetsboken.

Tvingas skapa arbetsmaterial

Så jag sitter och får skapa uppgifter; i skrivboken får de skriva orden vi haft, bokstäverna repeteras igen och vi tränar mer på ljud först, inuti och sist. Vi provar att skriva korta meningar. Jag tittar på olika uppgifter som andra lärare gjort för att vinna tid. De får pyssla lite och använda sin dator för att träna svenska i det program som ingår i de utvalda uppgifterna som jag fått lägga upp vilket tagit mycket tid då jag får anpassa uppgifterna eftersom de inte kan ordet till alla bilderna.

Många lärare använder sig av sådant som andra lärare gjort och olika sidor på nätet för att hitta material snabbt. Varför ska jag sitta och uppfinna hjulet en gång till när det redan finns arbetsmaterial som är skapade enligt läroplanen? När det finns syfte, centralt innehåll, kunskapsmål och struktur i upplägget? Hur ska eleverna kunna få en systematisk kvalitet på sin undervisning när jag måste skapa själv varje gång? Vad innebär det för eleverna? Det är inte hållbart för eleverna att få löspapper med uppgifter som kommer från okänd källa. Det bidrar till att innehållet sätts på spel, man behöver ägna sig mer åt att förtydliga instruktioner, eleverna känner sig otrygga och därmed minskar deras chanser att uppnå kunskapsmålen.

Kvaliteten försämras

I Skolinspektions rapport Kvalitetssäkring och val av läromedel påpekas att: ”En konsekvens av en mindre aktiv styrning kan vara att kvalitetssäkringen av läromedel blir personberoende och därmed av varierande kvalitet. Och om inte tid avsätts för källkritik finns även risken att elever kan möta föråldrat läromedel som exempelvis inte speglar läroplanens värdegrund. I slutänden finns en risk för att elever inte möter en likvärdig utbildning av hög kvalitet”.

Mikael Bruér skriver i Skolvärlden att det är dumheter att lärare generellt ska tvingas ägna sig åt att producera läromedel. Det tar tid, energi och ger en signal till huvudmännen att satsa mindre på eleverna. En lärare kan inte ha samma kvalitet på sina läromedel som ett bokförlag. Dessutom har eleverna inte samma koll på lösblad som om de hade haft en arbetsbok.

Konsekvenser för eleverna

Arbetsboken i svenska är upplagd på ett strukturerat sätt: först fylla i och titta på bilder, sedan leta bokstav, därefter leta veckans ord, skriva några bokstäver och en utmaning. Detta medför att eleverna känner igen upplägget och mer och mer kan arbeta självständigt. Speciellt de som behöver tydliga instruktioner kommer efter hand att känna sig säkra på utformningen av uppgifterna och kan då arbeta självständigt. För det är väl det vi vill? Att eleverna ska känna sig trygga med vad som ska göras vilket bidrar till att man lyckas och självförtroendet stärks vilket i sin tur skapar motivation.

Mina elever behärskar inte svenska språket på samma sätt som en som har svenska som förstaspråk. De behöver struktur, rutin och trygghet. I regeringens nya läromedelsutredning framgår det att lärare i svenska som andraspråk beskriver det som viktigt för elevers lärande att öva på ord och uttal och att läromedel då blir ett viktigt hjälpmedel.

Oroväckande lite pengar på läromedel

Riksgenomsnittet för inköp av läromedel var 650 kronor per elev 2019, att jämföra med Finland som har 1 450 kr per elev och Norge som har 1 050 kronor per elev. Skillnaderna är enorma mellan kommunerna i Sverige. De som satsar mest är Markaryd med 2 691 kronor per elev och de som satsar minst är Grästorp med 144 kronor per elev, visar Lärarens granskning.

Det är precis som Mikael Bruér skriver: ”Rätten till bra läromedel borde vara en demokratisk rättighet. Svårare än så borde det faktiskt inte vara.”

Catarina Nilsson, grundlärare F-3

OM LÄRAREN DEBATT

Det här är en debattartikel. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Vill DU debattera hos oss? Gör så här!

Välkommen att göra din röst hörd i Läraren. Vi efterlyser debattinlägg om såväl skolpolitik som lärarnära professionsfrågor.

Skriv cirka 2-3 000 tecken, underteckna med namn, titel och gärna bostadsort. Mejla till debatt@lararen.se

LÄS ÄVEN

Kvalitetsgranskning av läromedel

Lista: Så mycket satsar din kommun på läromedel

Lärarna ska avgöra vilka läromedel som krävs

Stort behov av läromedel