Sök
Publishing-priset logga

Vikingar är fake news – från 1800-talet

Historien förvanskades och vikingar skapades i sökandet efter den optimala manligheten på 1800-talet. Foto: Getty Images

Begreppet viking nämns i historieskrivningen först på 1800-talet. Faktum är att de inte har funnits över huvud taget – så som de beskrivs i dag. I boken ”Vikingen” berättar Anna Lihammer och Ted Hesselbom hur 1800-talets sökande efter den optimala manligheten ledde till att historien förvanskades.

Sverige jagade en ny identitet

I början av 1800-talet var Sverige i kris. Landet hade förlorat Finland och var i behov av en ny och stark identitet. Då arrangerade Götiska förbundet en konstutställning (1818) med syftet att bidra till en ny sorts manlighet, inspirerad av forntiden och de isländska sagorna. Även dikten ”Vikingen” (1811), som skildrade en demokratisk äventyrare, bidrog till den optimala bilden av manlighet. Men själva begreppet vikingatid etableras först på 1870-talet – över 700 år efter att eran avslutades.

Den romantiska konstnären Bengt Erland Fogelbergs vision av Oden går att se på Nationalmuseum. Foto: Hans Thorwid/Nationalmuseum

Karl XIV Johan ville hävda sig

Karl XIV Johan var en främling för det svenska folket, kom från en relativt enkel bakgrund och var i stort behov av att stärka sin legitimitet. År 1828 lät han beställa en staty med titeln Oden (bilden), vars ansikte liknade hans eget. Den tidigare mer demokratiska manligheten som skildrades i dikten ”Vikingen” förvandlades nu till en enväldig härskare och krigarkung. Därmed blev den nordiska mytologin befäst i konsten, litteraturen och samhällets övre skikt.

Kvinnorna blev fråntagna sin makt

Före 1800-talet var status för­knippat med klass. Men när den framväxande borgarklassen byggde upp nya regler blev kvinnan underlägsen mannen. Hon skulle vara vacker, och passiv. Även forntidens kvinnor framställdes då som under­dåniga och osynliga trots att de rikaste gravar man känner till från vikingatiden är gravar över kvinnor med stor makt.

Opera gjorde nidbilden komplett

Rent arkeologiskt har man bara hittat en hjälm i Skandinavien – utan horn – som kan spåras till vikingatiden. Men i Richard Wagners opera ”Nibel­ungens ring” (1876) inspirerades en kostymör av ett antal svenska teckningar där vikingar försetts med hjälm, med vingar, fast kostymören tyckte det var häftigare med horn. Operan blev en stor succé och tur­nerade runt i världen. Nu var nid­bilden av den skäggiga, hänsynslösa och plundrande vikingen komplett.

Mer om boken

Boken ”Vikingen – en historia om 1800-talets manlighet” är skriven av Anna Lihammer, arkeolog och deckarförfattare, och Ted Hesselbom, museichef och författare.

LÄS ÄVEN

Vår förbannade plikt att fortsätta lära ut historien

Ny studie: Varannan 15-åring kan inte skilja fakta från åsikter

Forskare: Ordet "mamma" lät likadant – på stenåldern

Forskare: Stora brister i niornas historiekunskaper