Sök
Läraren.se är vinnare av publishingpriset 2020!

Lärare, lider du av etisk stress?

Psykologen Lisa Bengtsell har nyligen skrivit boken ”Etik stress” tillsammans med två kollegor. Foto: Privat/Getty Images

Mår du ofta dåligt över att du tvingas agera på ett sätt som står i konflikt med dina egna värderingar? Då kan du lida av etisk stress. Här är expertens tips för hur lärare lär sig känna igen tecknen – och kan förebygga problematiken.

Känner du ibland att ni prioriterar fel arbetsuppgifter på din skola? Kanske upplever du en ökad administrativ börda som ger dig en känsla av att inte räcka till för eleverna? Eller så gnager kritiken från den där arga föräldern som får dig att tvivla på om du faktiskt gör ett bra jobb? Då kanske du lider av etisk stress.

Samvetsstress, moralisk stress eller etisk stress är ord som allt oftare används för att beskriva upplevelsen av att i sin yrkesroll inte kunna handla på det sätt som man själv uppfattar som det moraliskt rätta. Ofta handlar det om känslan av att inte räcka till och inte ha kontroll.

Vanligt i skolan

Fenomenet är särskilt vanligt inom vården, skolan och i andra yrken där medarbetare känner sig tvingade att agera på ett sätt som står i konflikt med egna värderingar, riktlinjer eller yrkesetik.

Psykologen Lisa Bengtsell har nyligen skrivit boken ”Etik stress” tillsammans med två kollegor, och hon märker tydligt av ett ökat behov av kunskap.

– Det är just inom människovårdande yrken som det här begreppet oftast dyker upp. Etisk stress är en typ av arbetsrelaterad stress, och lärare är absolut en utsatt grupp, säger hon.

Igenkänningen har varit mycket större än vad hon trodde att den skulle vara.

– Om du tycker att ditt arbete är viktigt så kommer du förr eller senare att uppleva etisk stress, säger Lisa Bengtsell.

Investering för måendet

Hon tror att många lärare ibland kan känna att de hindras i sin yrkesutövning eller att de behöver göra något som känns fel.

– Säg till exempel att en elev är i behov av stöd men eleven och föräldrarna sätter sig emot detta trots att man vet att det är rätt val för eleven. Att tvinga någon är att gå emot deras frihet, men man känner ändå vad som är bäst för eleven.

Etisk stress är, i sig, inte farligt utan snarare en stimulans, påpekar Lisa Bengtsell. Det är en del av ett engagerande yrkesliv att reagera på saker som känns fel. Men om stressen ligger på under en längre period, och man inte har resurser att hantera det, då kan det få konsekvenser.

– Jag är egentligen inte ute efter att minska den etiska stressen utan vill utöka den etiska kompetensen. Jag vill att etiskt svåra frågor ska få ta plats, som en investering både för måendet och för att skydda de viktiga värdena i livet, säger Lisa Bengtsell.

"Börjar glida i sina värderingar"

Problemet uppstår när vi tar viktiga etiska beslut på autopilot utan att tänka efter. Det är då man börjar må sämre.

– Man kan känna att man börjar bli luttrad med åren. Jag tror att vissa lärare börjar bli luttrade redan under praktiken, VFU:n. När jag är i ett stresstillstånd blir jag sämre på att vara empatisk, jag får en empatitrötthet och det kan leda till något som vi kallar value sickness, att man börjar glida lite i sina värderingar. Man tycker inte längre att det är lika viktigt med de där sakerna som man tyckte innan. Det leder till att man mår sämre förstås, men framför allt kommer vi inte att kunna skydda det som är viktigt i samhället längre.

Hur vet man om man är etiskt stressad då?

– Det är inte säkert att man märker att man är etiskt stressad förrän man faktiskt ställer frågan. Men jag tror att många känner att det är något som gnager, som får en att tänka på stora frågor: Vad vill jag? Vem är jag? Vad håller jag på med?

Kan ta sig fysiska uttryck

Lisa Bengtsell säger att det vanligaste tecknet är att man blir sur eller arg. Men man kan exempelvis också märka att man får hjärtklappning varje gång man har ett möte på skolan och vissa saker diskuteras, så det kan faktiskt också upplevas som rent fysisk stress. Hon tycker att man bör ta de här frågorna på största allvar.

– Det handlar om att värna om livsviktiga värden. Varje gång man startar en ny termin eller omorganiserar eller gör stora förändringar bör man ta både tid och energi att stanna upp och tänka på de etiska värdena. Lärare är en stressad yrkesgrupp, utmattning är ju vanligt, och vi vet att ju mer stressad man är desto mer använder vi den här autopiloten till lite allt möjligt. Det betyder att man tar genvägar i sina beslut som gör att man inte stannar upp och tar de här viktiga etiska diskussionerna och att låta det ta tid.

Många söker sig till läraryrket för att man tycker att det är viktigt, det finns en mening som fyller en med en känsla av att göra nytta. När blir det ett problem?

– Är det ett problem att vilja ge elever bra utbildning och att vilja ge dem bra förutsättningar att växa upp och att känna att man bidrar till ett framtida samhälle? Det kan bli ett problem om man vill att barnen ska få allt som de behöver för att bli goda samhällsmedborgare i framtiden, men så hindras man på något sätt i den utövningen, till exempel om det är för stora elevgrupper och om man inte känner att man hinner prata med sina elever och kollegor om värderingar eller kan lösa konflikter på ett bra sätt, säger hon och fortsätter:

– Självklart jobbar man för att få lön men man har kanske valt yrket för att man vill något mer. Om man upplever en etisk stress kanske man begränsar sig och till slut känner att: ”Äh, jag går till jobbet bara för att försörja mig”, och då missar man anledningen till att man valde sitt jobb från början. Det är en överlevnadsstrategi som inte är så sund i längden.

Hur påverkas man då som lärare av att inte kunna ge sina elever det som man känner är det bästa för dem?

– Det behöver inte leda till någon större kris men det sliter lite på oss. Men jag tror också att förmågan att känna etisk stress kan påverka pedagoger positivt. För när jag inte hindras, när jag känner att jag kan påverka framtidens samhällsmedborgare, precis så som jag vill, ja då ger det en stor tillfredställelse. Det ger mer än bara försörjning. Det ger en känsla av mening.

Det låter som att en liten dos av etisk stress kan vara bra?

– Nja, det skulle jag inte säga men det är bra med etisk stimulans. Om man känner etisk stress men har tillräckligt med resurser för att möta upp det, och man kan sitta med sina kollegor eller rektor och diskutera, planera och lösa, ja då bidrar det till ett mer meningsfullt arbetsliv. Det håller oss friska.

Psykologens fem bästa tips

5 tips för den etiskt stressade läraren:

  1. Stanna. Det är lätt att bara rusa på. Stanna upp, ta ett andetag, sov på saken. 
  2. Tänk. Se över situationen. Vad hände, hur reagerade du och vad blev konsekvenserna? 
  3. Orientera dig. Vad har du handlingsutrymme? Vilka alternativ finns? Skriv ner, gärna tillsammans med någon annan. Kanske kan det handla om att engagera sig i en förändring fackligt, söka stöd hos kollegor eller rektor, att acceptera situationen som den är eller något helt annat.  
  4. Prioritera. Vad är viktigt? Kalibrera din etiska kompass. Hur vill du vara som människa och vilka långsiktiga konsekvenser önskar du? Här kan du ha nytta av att läsa igenom skolans läroplan, kanske finns det delar som du känner igen hos dig själv i form av värderingar, normer och riktlinjer? 
  5. Planera. Gör en konkret plan för att de goda avsikterna ska bli verklighet.

LÄS ÄVEN

Allt fler sjukskrivs för psykisk ohälsa

Skolstress leder till ökad ohälsa

Gränslöshet i yrket leder till psykisk ohälsa

3 av 4 gymnasielärare anser att jobbet är psykiskt påfrestande