Sök

SKR: Nej till riktmärken för barngrupper

Line Isaksson, lärare i fritidshem och ledamot i Lärarförbundets styrelse, är kritisk till att tre tunga instanser säger nej till till riktmärken för barngruppernas storlek i fritidsutredningen.

Sveriges kommuner och regioner, SKR, ger tummen ner till riktmärken för barngruppernas storlek på fritids. Lärarförbundet anser däremot att en begränsning är nödvändig. Det visar remissvaren till fritidshemsutredningen.

I juni redovisades regeringens utredning ”Stärkt kvalitet och likvärdighet i fritidshem och pedagogisk omsorg”. Sedan dess har den varit på remiss hos organisationer och myndigheter.

Tre tunga instanser, SKR, Skolverket och Skolinspektionen, avstyrker förslaget om riktmärken för gruppstorlekar i fritidshemmet. SKR anger bland annat att riktmärken är svårare att utforma för fritidshemmet än för förskolan då gruppstorlekarna varierar kraftigt över dagen. SKR befarar också att en maxgräns för elevantalet skulle förvärra lärarbristen, då det kan leda till att fler elevgrupper kommer att sakna behörig lärare.

Lärarförbundet anser däremot att riktmärken är en nödvändighet för att komma tillrätta med de stora barngrupperna.

– Elevgrupperna har ökat stadigt sedan i början av 1990-talet och SKR har haft alla chanser att göra något åt de strukturella problemen, men det har man inte gjort. Nu måste vi göra något annat för att få ordning på det här, säger Line Isaksson, lärare i fritidshem och ledamot i Lärarförbundets styrelse.

För komplex fråga

Skolverket skriver att myndigheten också ser de stora barngrupperna som ett problem, men väljer ändå att avstyrka förslaget på grund av ”frågans komplexitet” och att det saknas underlag för att riktmärken i sig gynnar verksamheten.

Lärarförbundet ställer sig bakom de flesta förslagen i utredningen, men menar att utredaren borde gått längre i vissa frågor. Exempelvis lagt ett skarpt förslag om att alla barn ska ha rätt att gå på fritids. Förbundet hade också velat se fler förslag på hur lärarbristen kan lösas, genom alternativa vägar till lärarexamen och en utbildning på avancerad nivå.

I utredningen finns även förslag om att fritidshemmet ska omfattas av statsbidrag till bland annat förstelärare och personalförstärkning inom elevhälsa och specialpedagogik. Utredaren vill också att kommunerna i sin resursfördelning till fritidshemmen ska ta större hänsyn till socioekonomiska faktorer.

Lärarförbundet, som även organiserar skolledare, stödjer dessa förslag men anser att statsbidraget i så fall behöver utökas. Annars innebär det enbart en omfördelning av nuvarande bidrag.

Sveriges Skolledarförbund skriver däremot att grundskolan måste prioriteras före fritidshemmet i sitt remissvar:

”Prioriteringar av fritidshemsverksamheten får inte ske på grundskoleverksamhetens bekostnad. Att ge eleverna bästa möjliga förutsättningar att nå målen för grundskolan måste alltid vara alla politikers främsta fokus. I det fall prioriteringar av resurstilldelning är nödvändiga, måste dessa ske utifrån denna inställning.”

”Inget företag skulle göra så”

Line Isaksson är kritisk till förhållningssättet:

– De ställer den obligatoriska delen av dagen mot fritidshemmet, och yrkesgrupper och verksamheter mot varandra. Det finns inget företag som skulle resonera så, och bara se till en del, när man kvalitetssäkrar en produkt. Det är helheten som har betydelse.

LÄS ÄVEN

Förslagen som ska lyfta undervisningen

Fritidsutredning: Begränsa barngrupperna och ge lönelyft