Ida-Mari håller koll med en kontaktbarometer

Ida-Mari Bengtsson har ganska nyligen bytt arbetsplats. Foto: Henrik Olofsson

Ida-Mari Bengtsson sätter ett plus, ett minus eller en nolla efter varje elevs namn. Det visar hur hennes kontakt med eleven varit den senaste veckan.

Du använder en så kallad kontaktbarometer, vad är det?
– Det är en lista med alla barn i gruppen där jag antecknar hur min kontakt med varje barn har varit den senaste veckan. Om jag sätter ett plus framför en elevs namn så betyder det att jag haft övervägande positiva möten och samtal med den eleven, ett minus betyder en negativ kontakt, en tillsägelse eller kanske till och med att jag bara möter eleven i konflikthanteringssituationer med andra elever. En nolla betyder att jag inte haft någon kontakt med eleven. Men oj, jag har inte pratat med Lisa! Var har jag varit? 

Vad är det som är så bra med metoden?
– Den hjälper mig att få syn på mitt eget förhållningssätt och vad jag kan göra annorlunda när jag möter elever. Om jag reflekterar över hur jag är i möten så tar jag tillbaka ansvaret där det ska ligga, hos mig. Det är så lätt att vi pratar om att ”Josefin har svårt i det sociala samspelet”, men det kanske snarare handlar om att jag inte varit där och mött henne i olika situationer.

Ida-Mari Bengtsson

Ålder: 35 år.
Yrke: Lärare i fritidshem på Stöcke skola i Umeå. Utsågs till ”Årets lärare i fritidshem” 2018.
Kuriosa: ”Jag samlar på smink. Eleverna brukar fråga mig hur många läppstift jag har i fickan, rekordet var 13.”
Mest fascinerad av: Kommunikation och alla möten som uppstår. 

Använder ni metoden tillsammans i arbetslaget?
– Jag började på en ny skola förra hösten och nu ska vi bygga på med kontaktbarometern i vårt kvalitetsarbete. Fördelen med att använda den tillsammans i arbetslaget är att om jag ser att jag inte har pratat med Kalle, så vet jag att Kicki har gjort det för vi pratar gemensamt om det. Den gör också att vi får en utgångspunkt för att prata om bemötande i arbetslaget. Om det finns elever som enbart möter negativ kommunikation så måste vi diskutera vårt förhållningssätt. Det är viktigt att tydliggöra att även om vi har nära relationer med eleverna så behöver vi kunna prata om vårt bemötande utifrån vår profession, inte våra privata jag. Det handlar om att hitta kvalitetsfaktorer som gör oss bättre för elevernas skull. 

Hinner du med att möta alla elever individuellt? 
– Det beror på hur många barn det är i barngruppen. På en skola hade jag en grupp med hundra elever och där visade kontaktbarometern tydligt att jag inte hade pratat med alla. Elever som inte tog så stor plats blev på så sätt synliggjorda. Då gjorde vi insatser för att få de eleverna att känna sig mer sedda.

Ida-Maris bästa tips

  1. Börja prata om förhållningssätt i arbetslaget! Läs en bok tillsammans, exempelvis Bo Hejlskov Elvéns ”Beteendeproblem i skolan” och diskutera utifrån den. Eller välj ett citat ur läroplanen och utgå från det.
  2. Gör en digital idéburk. Spara videoklipp från Youtube och diskutera utifrån det. Skapa de där samtalen i arbetslaget.
  3. Gör en handlingsplan om en elev exempelvis får mycket negativ feedback och se till att någon i arbetslaget är ansvarig för att följa upp insatserna så att det inte glöms bort. 

LÄS ÄVEN

De blandar åldrarna i ett storfritids

Elevgrupperna i fritidshemmet har blivit mindre

Sundh: Elevens blick stannade kvar i mig