Sök

Sju steg mot ett bättre fritids

Foto: André de Loisted

Barn rymde från skolgården och var våldsamma mot personalen. Men hårt arbete med förhållningssätt, anpassningar och rutiner har förändrat allt på Heleneborgsskolans fritidshem i Svalöv.

Det är eftermiddag på Heleneborgsskolans fritidshem i Svalöv. Eleverna är utomhus och gården fylls av diverse lekar på fotbollsplan, i klätterställningar, på gungor och i buskage. Plötsligt uppstår en situation där en pojke i sjuårsåldern blir verbalt uppläxad av ett annat barn. Pojken blir väldigt upprörd, men saknar ord för att riktigt kunna förklara vad det är som händer i honom. Han springer gråtande och skrikande därifrån. Men i stället för att rymma i väg någonstans utanför skolans område, vilket kunde hända i höstas, klampar han med resoluta steg i väg till en av sina ”arg-zoner”. Bakom ett bollplank kurar han ihop sig med uppdragna knän och trumpen uppsyn.

– Nu behöver han få vara i fred ett tag. Men han stannar tryggt på platsen, som är en av dem som han själv i förväg valt just för sådana här tillfällen, tills han är redo att komma tillbaka till oss, säger fritidshems­läraren Emma Gustafsson och konstaterar att det är stor skillnad jämfört med i början av läsåret.

– Att behöva leta utanför skolans område ledde förstås till stor oro och mycket stress. Dessutom hade vi då flera elever som var fysiskt utåtagerande och vi i personalen fick vara slagträn. Men med hårt arbete har vi lyckats förändra det.

Aktiv närvaro. Varje enskild elev på fritids ska vara i fokus för en vuxen minst någon gång under dagen, menar Nanna Nilsson och hennes kollegor.
Nanna Nilsson och Linus Nilsson deltar i lek, Emma Gustafsson prickar av elever som hämtas samt bygger relationer med vårdnadshavare.

Emma Gustafsson och hennes kollegor Nanna Nilsson och Linus Nilsson har jobbat ihop på samma avdelning sedan 2018. Precis som på de flesta fritidshem har en del av eleverna olika typer av särskilda behov. Stödet i skolan, i form av såväl elevresurs som särskilda anpassningar, följer dock sällan med till fritids. Det ställer stora krav på fritidshemspersonalen, konstaterar Emma Gustafsson.

– Men vi är lösningsfokuserade. Vår inställning är att det aldrig är elevens fel om något går snett. I stället behöver vi pedagoger gå till botten med såväl situationen som vårt förhållningssätt. Vad behöver vi förändra för att det här inte ska upprepas? säger hon.

Kollegorna nickar instämmande. Emma Gustafsson tillägger att de har jobbat mycket med rutiner och hur de organiserar sig.

– Vi är inte mer personal här än någon annanstans. Men vi diskuterar ständigt, har ingen prestige oss kollegor emellan och har fått till en inkluderande verksamhet, där alla elever får plats. Men det har krävt blod, svett och tårar. Dessutom är arbetet en ständigt pågående process.

De dagliga rutinerna är tydliga. Efter samling ställer eleverna upp på led för att traska till mellanmålet. Men ibland kan man behöva ligga på led en stund i väntan på resten.

Vi backar bandet några timmar och är med vid övergången när fritidshemmet tar över efter skolan. Det är en av de situationer som personalen har märkt är utmanande för flera elever.

– För att få alla trygga är det viktigt att eleverna får veta vad som förväntas hända under eftermiddagen, säger Linus Nilsson. Därför startar vi alltid fritids med en gemensam samling. Vi använder oss då av såväl teckenstöd, TAKK, som bildstöd.

Han sitter nu framme vid en whiteboardtavla i en av förskoleklassernas klassrum. I andra änden av rummet står klasslärare Anna Häggblom och suddar ut spåren efter dagens undervisning. Emma Gustafsson står bredvid och småviskar med klassläraren. Efteråt får vi veta att det är då informationsöverlämningen sker: Anna Häggblom redogör för händelser under skoldagen som kan ha påverkat eleverna och som det är viktigt att fritidspersonalen känner till. 

”Vi är inte mer personal här än någon annanstans. Men vi diskuterar ständigt och har ingen prestige oss kollegor emellan.”

Åter till Linus Nilsson framme vid whiteboardtavlan. Barnen sitter i skräddarställning framför honom. Han hälsar välkommen och börjar med ett upprop. Sedan visar han listan där hållpunkterna över dagen är uppklistrade med såväl text som bildstöd och tecken.

– Som ni ser ska vi först ha samling, sedan ställa upp på led, gå i väg till matsalen och äta mellanmål. Där­efter ska vi gå ut och leka. I dag har vi tillgång till multiplanen för dem som vill. Men man kan också till exempel klättra eller gunga.

Linus Nilsson talar lugnt och tydligt. Både han själv och eleverna tecknar parallellt med att orden uttalas. Det är också viktigt att allt blir konkret, som med exemplen på utomhuslekar.

Som avslutning går Linus Nilsson igenom vad som är lämplig klädsel inför den kommande uteleken. Det har hunnit bli maj månad men blåsten har tilltagit i dag. Så en jacka och skor är lagom, kan vi se på bildstödslappar.

– Vi försöker undvika otrygga valsituationer för de elever som är känsliga för det, förklarar Linus Nilsson efteråt.

” Innan vi hade matstopp kunde mellanmålet pågå i evigheter för vissa medan andra stressade och knappt åt något alls.”

När informationen om dagens planering är färdig samlar Nanna Nilsson ihop en liten grupp elever och går i förväg till matsalen. De har svårt för att stå i kö och blir utmattade när det är för många barn på en gång, som det lätt blir i kapprum och matsal.

  Därför går vi alltid i förväg med dem som behöver det, säger hon och kilar i väg.

I matsalen, som den stora gruppen når någon kvart senare, är det också ordning och reda. Alla har bestämda platser, precis som under lunchen i skolan. De elever som Nanna Nilsson gick i förväg med sitter redan med sitt mellanmål. Några av dem bär hörselkåpor.

– De behöver det. De är så intrycks­trötta efter skoldagen och orkar inte mer ljud just nu, säger Nanna Nilsson.

Att se varje elevs styrkor är viktigt för Linus Nilsson med kollegor. Om något inte funkar ifrågasätter de sitt eget förhållningssätt och går igenom situationen – det är aldrig elevens fel.

Varje mellanmål har fritids också en pratpaus med fem minuters absolut tystnad, men barnen får teckna under tiden. Denna rutin införde personalen för att sänka en alltför hög ljudnivå.

– Eleverna var snabbt med på idén och det har tagit ner ljudvolymen under hela mellanmålet, säger Linus Nilsson.

Efter ytterligare en stund utlyser Nanna Nilsson ”matstopp”. Det innebär ett tydligt slut: den som fortfarande är hungrig ska gå och bre sig en smörgås till nu, sedan kommer mellan­målet att dukas undan.

– Innan vi hade matstopp kunde mellanmålet pågå i evigheter för vissa medan andra stressade och knappt åt något alls, säger Emma Gustafsson. Nu sitter alla lugnt tillsammans och blir också förvarnade när det börjar bli dags att runda av.

Ute på gården springer såväl Linus Nilsson som Nanna Nilsson sig svettiga. De är närvarande i leken tillsammans med barnen. Emma Gustafsson har dagens ”pricka av-ansvar” och står lite vid sidan av med den digitala listan. Hon säger adjö till dem som hämtas och tar sig god tid att småprata med vårdnadshavare.

– Vi har organiserat oss så att någon av oss alltid har tid till det. Kontakten med vårdnadshavare stöttar oss i vår verksamhet. Om de har en positiv inställning till fritids och får insyn i vad vi gör så smittar det ofta av sig på barnen. 

7 SP-steg mot bättre fritids

Specialpedagogik hjälpte Heleneborgsskolan till en bättre fritidsmiljö. Här är de viktigaste åtgärdspunkterna:

Tydlig plan

Grunden är en tydlig grovplanering samt rutiner och återkommande aktiviteter för att skapa trygghet. Eleverna ska ändå ha inflytande över verksamheten inom dessa ramar.

Daglig rutinstart

Även på fritids är det viktigt med en tydlig start, exempelvis genom en samling där dagen gås igenom.

Genomtänkta övergångar

Övergångarna, som överlämning från skolan och förflyttningar, är lika viktiga på fritids. Hur kan man stötta barnen som behöver någon form av anpassningar under utmanande situationer?

”We have a deal” 

Barn som behöver exempel-vis ”arg-zoner” behöver också delaktighet. Personalen bör prata ihop sig med barnet för att skapa fungerande verktyg inför utmanande situationer.

Föräldra-kontakt

Det måste finnas tid till och en struktur för kontakt med vårdnadshavare, i synnerhet när den största ”hämtningsruschen” pågår.

Struktur med utrymme

Varje elev och situation- är unik. Verksamhet och planering ska vara föränderlig så att personalens förhållningssätt kan anpassas till aktuell barngrupp.

Bekräfta barnet

Tumregel: Se och bekräfta varje enskilt barn åtminstone någon gång under dagen.