Så behåller vi de äldre barnen på fritids

Max och Oliver i årskurs fyra stannar kvar för att spela pingis på Oasenklubben. Foto: Lina Alriksson

Hur ska äldre elever vilja vara kvar på fritidshemmet? Lösningen på Klöxhult­sskolan i Älmhult är att ge barnen stort inflytande över verksamheten, erbjuda utmaningar – och skärmtid.

Femteklassaren Alice Winblad ropar upp namnen på tjejerna i årskurs tre som bänkat sig framför henne i idrottshallen. Hon och några jämnåriga kompisar har lärt de yngre eleverna en dans, som de snart ska få visa upp när det blir dansuppvisning på fritidshemmet. Men först repeterar treorna koreografin några sista gånger, medan de äldre eleverna tittar på och ger instruktioner.

Ena och hennes kompisar i årskurs tre övar på dansen.

Det här är ett av knepen som fritidshemmet på Klöxhultsskolan i Älmhult använder för att få elever från årskurs tre och uppåt att stanna på fritidshemmet – växande ansvar och större utmaningar ju äldre eleverna blir. 

– Ni är ju nästan en del av personalen, säger fritidsledaren Fredrik Werner skämtsamt till några av eleverna i årskurs fem när vi träffar dem tidigare på eftermiddagen. Vi sitter i ett klassrum som även används av ”Oasenklubben”, fritidshemmets avdelning för årskurs 3-6.  

Ludvig Hopstadius och Ted Lange berättar att de är med i fritidshemmets discogrupp, som bara elever i årskurs fem och sex får vara med i. Gruppen ordnar disco för lågstadieeleverna och fixar själva med inköp, skyltar och bakning.
– Pengarna vi får in lägger vi på en resa, säger Ludvig Hopstadius. 

Ida Preutz säger att hon brukar vara på fritidshemmet ibland, när hon inte är med sin ponny.
– Man har kompisar här, annars vet jag att jag bara kommer att ligga framför tv:n när jag kommer hem. 

– Jag brukar vara i idrottshallen och bygga kojor, eller spela pingis, säger Ted Lange.

Fritidsledaren Fredrik Werner

När Fredrik Werner anställdes på skolan för drygt två decennier sedan fick han i uppdrag att höja närvaron bland de äldre barnen.
– ”Lös det så att vi kan behålla de stora barnen på fritids,” sa rektorn. Då blev det mer åt fritidsledarpedagogiken, som väl egentligen inte är så annorlunda, men går ut på att barnen har mer insyn och påverkan på fritids. Allting vi gör är egentligen vad barnen har önskat, även om vi står för planeringen, säger han. 

Elevernas idéer tas in på fritidsråd, ”fritidsprat” och i en förslagslåda. De har också stor frihet att komma och gå som de vill. De enda ”måstena” är att de ska checka in när de kommer, vara med på mellanmål och samling och checka ut när de går. Föräldrarna kan se när de checkar in i en app och har på så vis ändå koll på var barnen är. 

Klubbens lokaler ser enkla ut: Här ryms en tidningshörna och i ett större rum pingisbord, fotbollsspel och några soffor framför en stor tv-skärm längst in. Fritidshemmet använder också hemkunskapssalen och ett klassrum för skapande som ligger i anslutning till klubblokalen. Nästan varje eftermiddag är även idrottshallen öppen, där man kan spela bollspel, bygga kojor och göra hinderbanor. Fritidshemmets regler har barnen också bestämt, bland annat att plocka undan efter sig i idrottshallen. Om någon ändå smiter så meddelar personalen varandra i teamchatten och skickar tillbaka eleven upp i hallen. 

Ida och Alice i årskurs fem har hittat på en koreografi som de lär ut till treorna.

Eleverna efterfrågar utflykter och den här veckan erbjuds två turer till golfbanan på schemat.
– Loven är vår höjdpunkt. Vi har alltid stående inslag som padel, simhallen eller bowling för elever i mellanstadiet. Vi har många barn på loven eftersom vi skickar ut en planering innan så att de kan välja vad de vill vara med på, säger Elisabeth Jönsson, fritidspedagog på ”Oasenklubben”.

Temakvällar med film, spel eller tjej- och killgrupper på fredagar är också populärt. När treorna en gång om året får sova över på fritidshemmet brukar det vara runt 30 barn som övernattar. Under sommarlovets två första veckor flyttar fritidshemmet ut till ett dagläger där barnen kan fiska, paddla kanot och bada. Att fritidshemmet kan erbjuda flera aktiviteter och utflykter kräver en bra bemanning, vilket de har tack vare att de har många elever, enligt Fredrik Werner. 

Att ha roligt står alltså i fokus. Men hur hinner ni med att arbeta med läroplanens mål när allt är frivilligt?
– Sådant som alla elever måste vara med på gör vi på skoltid, som värdegrundsarbete och fritidsråd. Jag har även programmering på skoltid. Undervisning sker även på fritidstid, men på frivillig basis, säger Fredrik Werner och visar med en gest att han får knottror av det ibland förekommande arbetssättet att göra ett schema där vissa aktiviteter blir obligatoriska för alla barn.
– Om du tvingar alla barn att göra allt på fritids, då blir det ju skola. Klart att barn slutar då, säger han. 

När fritidshemmet får vfu-studenter från lärarutbildningen kan det dock bli en krock i synsätt, berättar kollegorna.
– På universitet trycker de på att det ska vara undervisning. Vfu-studenterna kommer hit med sina planeringar, men jag kan inte tvinga barnen att vara med. Det fungerar inte här, säger Elisabeth Jönsson.

Nelly hänger i spelhörnan.

På en vägg hänger fritidshemmets regler för skärmtid. De tillåtna tiderna är morgnar och vissa eftermiddagar efter kl 15 eller 15.30. Skärmtiderna har också bestämts av eleverna och tillkom, enligt Fredrik Werner, efter att eleverna tyckte att för många satt med sina mobiler i stället för att vara med på aktiviteter.
– Vissa vill spela jämt, andra vill ha helförbud. Majoritetsbeslutet kom fram till det här.  

Varför är det viktigt att äldre barn fortsätter gå på fritidshemmet?
– Det är bättre att de är här med engagerade vuxna och kompisar i stället för att de springer på byn. Vi lär dem hur de ska bete sig mot varandra och vuxna, säger Fredrik Werner.

Mellanstadieelever på fritids

19 procent av alla elever i åldern 10-12 år är inskrivna på fritidshem, enligt Skolverket. Barn som går i öppen fritidsverksamhet syns inte i siffrorna.

På Klöxhultsskolan är cirka 170 elever inskrivna på ”Oasenklubben”. Cirka 80 av dem går i årskurs 3, cirka 90 i årskurs 4-6. Skolan har cirka 260 elever på mellanstadiet.

Fritidshemmet på Klöxhultsskolan har som mål att lära barnen vad en meningsfull fritid är, att låta dem få ta del av omvärlden och stimulera deras kreativitet, fantasi och lärande.

Fritidshemmets bästa tips för att behålla de äldre eleverna

  1. Ha engagerad personal som vill jobba med äldre elever.
  2. Lyssna på vad barnen vill göra och genomför det, så långt det är möjligt. Försök se möjligheter i stället för hinder.
  3. Erbjud eleverna möjlighet att utvecklas på fritidshemmet genom att få större ansvar och utmaningar ju äldre de blir. Det blir också mer spännande om de får göra fler saker på fritidshemmet i högre årskurser.
  4. Fundera på hur ni använder budgeten. Ibland kan det ge mer att lägga pengar på en bussresa till skidbacken än att köpa dyra pysselgrejer.
  5. Förtroende hos skolledning och en bra samverkan med skolan är en förutsättning, bland annat för att samarbeta kring undervisning och utbyte av tid. 

LÄS ÄVEN

Egna lokaler är viktigt för kvaliteten

Forskaren: Fler elever bör få särskilt stöd på fritids