Sök
Publishing-priset logga

Marcus serverar läslust till mellis

Marcus Ramstedt ser högläsningen som en gemensam upplevelse. Foto: André de Loisted

Häng med på bokmellis! Marcus Ramstedts arbete med högläsning på fritidshemmet i Höör ger ringar på vattnet. Både i form av djupa samtal och att eleverna leker rollekar baserade på böcker.

Det är dags för mellanmål på avdelning Mellanspunken på Gudmuntorps skolas fritidshem utanför Höör. Ungefär 15 elever i årskurs två till fyra sitter med filtallrikar fyllda med flingor framför sig, utspridda runt några matbord. Stämningen är lugn, de vet vad som väntar.

– Hej allihop och välkomna till fritids! I dag är det som ni vet bokmellis, säger Marcus Ramstedt, lärare i fritidshem.

Om jag kan vara en läsande förebild så blir jag jätteglad.

”Bokmellis” är det just nu tre eftermiddagar i veckan här på Mellanspunken. Eleverna får lite tid att prata av sig runt borden innan läsningen sätter igång, det har personalen märkt att de behöver.

– I dag ska vi börja på den nya bok ni har valt, ”Kyrkogårdsboken” av Neil Gaiman. Vi pratade ju i går om att den kan kännas läskig i början, att det är lite blod och mord. Men också att det ordnar upp sig så småningom, så kom ihåg det om ni tycker att det blir obehagligt, säger Marcus Ramstedt.

Han blev färdig lärare för tre år sedan och Gudmuntorps skola är hans första arbetsplats. Att jobba systematiskt med läsning i verksamheten tog han med sig från en inspirerande handledare under VFU:n på ett annat fritidshem. Nu har han hållit i den regelbundna läsningen i drygt två års tid. Förutom högläsning vid mellanmålet som i dag, får aktiviteten ringar på vattnet även i övrig fritidshemsverksamhet.

Läsning på fritids ska inte vara som i skolan, anser Marcus Ramstedt. Foto: André de Loisted

Eleverna har tillverkat brädspel på bokteman, skrivit brev till författare och skapat sagofigurer i papier-maché som sedan har ställts ut på bibliotekets barn- och ungdomsavdelning, bland annat.

– Det blir en gemensam gruppaktivitet, en upplevelse som vi delar. Högläsning kan, om man tar sig tid, väcka många tankar som leder till viktiga samtal med och mellan eleverna, säger Marcus Ramstedt.

Eleverna har exempelvis diskuterat prinsar som tar sig friheten att pussa prinsessor som sover. Hallå, så kan man ju inte göra!

– Vilket övergrepp, faktiskt! Vi har också pratat om att prinsessor i sagor kanske inte alls är inlåsta i torn. De kanske har låst in sig på eget initiativ för att slippa jobbiga killar.

Marcus Ramstedt tänker att läsning på fritids kan ha en annan roll än i skolan. Därför är det extra viktigt att det är lustfyllt och utgår från elevernas intressen. Marcus Ramstedt samarbetar med en skolbibliotekarie och får tips av henne, men när han har sållat ut en lista om tre till fem böcker är det alltid eleverna själva som väljer genom sluten omröstning. På så vis tränas de i praktisk demokrati.

Bokmellisen blir en lugn stund för eleverna. Från vänster Julia Bong och Lillebill Jung. Foto: André de Loisted

– Det här ska vara en mysig stund att dela tillsammans, inte en fortsättning på skoldagen. Fritidshemmets fördel är ju att vi inte har specifik måluppfyllelse, vi ska däremot stödja och komplettera undervisningen i skolan.

Marcus Ramstedt funderade mycket under sin utbildning på vilka egna läsande förebilder han hade som barn. Skolans och fritidshemmets roll ska ju vara kompenserande och alla barn kommer inte från hem där läsning förekommer. Ändå är läsförmågan så viktig för att lyckas i skolan och, senare, för att kunna bli en aktiv medborgare i ett demokratiskt samhälle. Att jobba med läsning på fritidshemmet kan öppna för att nå de elever som inte skolan lyckas fånga läsintresset hos, tror Marcus Ramstedt.

– Om jag kan vara en läsande förebild för någon av våra elever så blir jag jätteglad. Dessutom ser vi att eleverna inspireras. Efter att vi börjat med högläsning hittade jag ett gäng tjejer på en rast som satt och läste ihop. De hade bildat en egen bokklubb, för det har jag också jobbat med i ett samverkansarbete med flera lärare i skolan.

Högläsningsböcker som Marcus elever har gett höga betyg är: ”Mys­teriet på örn­klippan” av Kristina Ohlsson, ”Monstret Frank” av Mats Strandberg, ”Miras magiska anteckningsbok” av Johanna Schreiber, ”Ishavs­pirater” ­av Frida Nilsson och ”Haj-Jenny” av Lisa Lundmark.

Dessutom upplever eleverna nu heller inte att det är konstigt om någon väljer att sätta sig ensam med en bok på fritids. Alla orkar inte leka och vara med i gemensamma aktiviteter hela tiden.

Marcus RamstedtS initiativ möttes dock inte enbart av hurrarop i början. Mer erfarna kollegor och vissa elever var först skeptiska. Men han stod på sig och gav högläsningen ett ärligt försök.

– Man måste ha klart för sig att nya aktiviteter ofta behöver en inkörningstid. Ge det några veckor och håll i. Att bli såväl en god lyssnare som läsare tar tid.

Alla böcker går inte hem hos alla heller, så är det bara. Men Marcus Ramstedt och eleverna har pratat om att ingen bok är helt igenom ”värdelös”. Det finns alltid en författare bakom som har tänkt något och lagt ner tid på sin berättelse. Den som inte vill lyssna kan ägna tiden till att vila, har de tillsammans kommit överens om. Det är okej att lägga huvudet mot bordskivan. Eller bara sitta och titta ut genom fönstret och tänka.

Våga läsa med inlevelse, tipsar Marcus Ramstedt. Foto: André de Loisted

Kollegan Catherina Gavelstad sitter med bland eleverna under bokmellis. Hon och Marcus Ramstedt har en överenskommelse om att hon har koll på gruppen och stöttar om någon får myror i benen, så att han kan fokusera på att läsa inlevelsefullt.

– Vi har inte så många stunder i vårt samhälle då vi inte gör något, så väljer någon att bara vila är det helt okej. Bara man inte stör de andras upplevelse och börjar banka med händerna i bordet, prata eller så.

Att det här är ett läsande fritidshem syns inne i lokalerna. På en vägg sitter laminerade bokomslag uppsatta över alla de böcker som gruppen har läst tillsammans. Eleverna har fått betygsätta dem med stjärnor och sedan har personalen räknat ut ett snitt som blir det slutgiltiga omdömet.

Lillebill Jung tar över högläsningen en stund. Foto: André de Loisted

– Att omslagen sitter här gör att vi minns tillsammans, det leder ofta till samtal här vid väggen. Vi ser också hur mycket vi faktiskt har läst.

När vi senare under eftermiddagen pratar med Jasper Molin Nilsson, 10 år, och Wilton Helmersson, 9 år, som sitter och ritar, säger de att de tycker om lässtunderna.

– Det har lärt mig att lyssna bättre. Jag var inte så bra på det förut, jag ville mest prata själv, funderar Jasper.

Wilton tycker att han får inspiration från många av böckerna.

– De får mig att komma på nya saker att leka.

7 steg till ett läsande fritidshem

  • Utgå från din verksamhet. Försök se möjligheterna framför hindren. Om det är en stor grupp, kan den delas i mindre?
  • Välj text utifrån gruppens intressen. Involvera barnen! Om elever kommer och går kan det vara svårt att hänga med i en längre kapitelbok. Låt då elever som varit med återberätta vad som hänt för dem som missat. Eller välj noveller eller korta böcker som tar slut samma tillfälle.
  • Ge högläsningen tid. Det tar tid att bli en god läsare och lyssnare. Prata med barnen om det och sätt upp gemensamma regler kring hur ni vill ha det under lässtunden.
  • Öva på att läsa högt. Börja gärna med en bok som du själv gillar och redan känner till. Då är det lättare att läsa inlevelsefullt och fängslande.
  • Stanna upp. Gör en paus vid svåra ord/situationer så att du har hela gruppen med dig.
  • Variera er. Prova att läsa högt på ”annorlunda” platser. Ta till exempel med en bok ut i naturen!
  • Var lyhörd för elevernas förslag. Hur kan ni gå vidare med berättelsen? Kan ni göra musik till den? Film? Måla? Eller kanske sätta upp en teaterföreställning? Låt de elever som vill själva få testa att läsa högt.

LÄS ÄVEN

Elever förknippar läsning med skolan

Anna Ekström: "Fritidshemmet ska stimulera elevers läsintresse"