Sök
Läraren.se är vinnare av publishingpriset 2020!

Här trivs fritids och f-klass under samma tak

I "storrummet" pågår allt från skapande aktiviteter till samlingar. Sham Sedeka och Louise Da Silva lyssnar på fritidspedagog Frida Lönnberg.

På Gemöskolan har lärarna i förskoleklass och fritidshemmets avdelning för F-2 varit med och planerat skolans nybyggda lokaler, som de båda verksamheterna nu delar på. För att det ska fungera har personalen tydligt delat upp vilka rum som tillhör vilken verksamhet, i första hand.

förskoleklassens klassrum på Gemöskolan i småländska Älmhult håller klasslärarna Anette Johansson och Vera Salblad på att avsluta dagens sista lektion. Dörren in till klassrummet är stängd, men genom fönstren kan de yngre eleverna följa hur halva klass 1A, som slutar skolan tidigt i dag, samlas i fritidshemmets storrum utanför under ledning av fritidspedagogen Frida Lönnberg.

Hon hörde av sig när Fritidspedagogik i sociala medier efterlyste fritidshem som upplevde att samarbetet kring lokaler fungerar bra. 

– Jag tycker verkligen att det gör det hos oss. Vi har hittat några nycklar som har bidragit till det och som vi gärna vill dela med oss av, säger Frida Lönnberg.

Först lite bakgrund om skolan. I Älmhults kommun slog Skolinspektionen vid en granskning för några år sedan ner just på fritidshemmens kvalitet. På Gemöskolan tog skolledningen det på allvar och bestämde sig för att förändra situationen. I samband med att skolan skulle byggas ut beslöt man att fritidshemmets avdelning för F-2 och de två förskoleklasserna skulle få husera i de nya lokalerna. 

– Tyvärr är det nog ganska ovanligt. Fritidshemmet och de yngsta prioriteras sällan lokalmässigt, säger Frida Lönnberg. 

I planeringen inför byggnationen satt såväl fritidspersonal som förskoleklassens lärare med och påverkade utformningen av de nya lokalerna. För fritidshemmets del var många mindre rum viktigt.

– Ibland kan vi ha 50 barn här samtidigt och då behöver man kunna sprida ut sig och dela upp eleverna, säger Frida Lönnberg.

Men det var också viktigt att fritidshemmet fick tillgång till ett stort rum som inte var utformat enligt klassiskt ”lektionstänk” och belamrat av skolbänkar. Regelbundet har fritids nämligen stormöten och varje dag inleds dessutom med ett kortare stormöte då personalen går igenom vad som kommer att ske under dagen.

– Eftersom eleverna vistas i samma lokaler under skoldagen kan det vara svårt för dem att se vad skillnaden är och när fritids egentligen börjar. Genom att inleda fritids med denna rutin skapar vi tydlighet, trygghet och sammanhållning, säger Frida Lönnberg.

tjejer-fonster_DSC_3028-3.jpg

Resultatet av lärarnas delaktighet i planeringen blev att förskoleklassen tillsammans med fritidshemmet för F-2 i dag har ungefär 350 kvadratmeter till sitt förfogande indelat enligt följande: ett klassrum med intilliggande grupprum, ett stort fritidsrum, en ateljé som går under namnet ”Skapis”, ett litet kuddrum, ett ”halvstort” rum med airhockeybord och tv-spelaktiviteter, ett rum för rollekar som kallas ”Affären” och två hallar med toaletter. Dessutom finns ett litet mysrum som kallas ”Lugna rummet”. Till det har för tillfället två elever i behov av särskilt stöd företräde under såväl skol- som fritidstid. Men när inte någon av dem är där får det nyttjas av vem som helst.

– Vi är så stolta över just det rummet för det har haft en fantastisk effekt. Många barn är trötta efter en hel dag i skolan och behöver utrymmen där de kan koppla av och ta en paus från alla intryck, säger Frida Lönnberg och öppnar dörren till rummet som är mjukt och dunkelt samt inrett med tyger, sittsäckar och ljusslingor. 

Att skola och fritidshem har tillgång till samtliga utrymmen på detta vis skulle kunna bli rörigt, det medger såväl fritidspersonalen som klasslärarna. För att undvika det har de tillsammans satt upp tydliga regler och bestämt vilka rum som först och främst tillhör vilken verksamhet. Klassrummet, grupprummet och hallen är således i första hand förskoleklassens. Här ansvarar klasslärarna för möblering, inredning och val av material. De har första tjing, men fritids nyttjar lokalerna när skoldagen är slut. Frida Lönnberg berättar att det oftast pågår lugnare aktiviteter som bygglek, pärla, rita eller titta på film i klassrummet. 

Såväl Anette Johansson som Vera Salblad tycker att det går hur bra som helst att fritids använder ”deras” utrymmen när skoldagen är slut. 

– Bara man är noga med att städa efter sig och iordningställa allt som det var när vi lämnade, säger Anette Johansson.

Samma sak gäller rummen som i första hand ”ägs” av fritidshemmet. Såväl förskoleklassens elever som äldre elever, som har sina klassrum i de äldre delarna av byggnaden, får använda fritidshemmets lokaler under skoldagen. Men både elever och skolpersonal vet att de då är inne på fritidshemmets ”domäner” och att det måste respekteras. Exempelvis brukar de dela förskoleklassens elever i språkgrupper efter Bornholmsmodellen flera dagar i veckan. Då sätter sig ena gruppen i fritidsrummet där tv-spelen finns, medan andra gruppen stannar kvar i klassrummet, berättar Anette Johansson. 

Ibland kan det hända att elever använder fritids material under skoldagen. Men det är okej, säger Frida Lönnberg.

– Vi jobbar ju till syvende och sist med samma elever. Om det är något vi specifikt har köpt in och ska använda i en planerad aktivitet på fritids ställer vi undan det. Allt annat är allas. Att vårt samarbete med skolan fungerar så bra bygger på att vi delar med oss till varandra. Det handlar om att ge och ta, säger Frida Lönnberg.

Att hamna i ett revirtänkande är dock inte ovanligt på skolor och fritidshem. När budgeten är snäv tenderar lätt var och en att främst se till ”sin” verksamhet.

– Det har väl hänt här också att vi kan bli lite paffa när något plötsligt är slut. Man kanske tänker ”Åh nej, nu har skolan använt fritids plastmuggar”. Men man får stoppa den där första impulsen av eventuell irritation och i stället beställa nytt, säger Frida Lönnberg och konstaterar att det förhållningssättet bygger på en bra kommunikation och samverkan.

– Eftersom vi jobbar i samma lokaler har vi ett ständigt pågående samtal och förståelse för varandras verksamheter.

Snart ska nya förskoleklasselever välkomnas i lokalerna. Vera Salblad berättar att klasslärarna nu har hittat en fungerande metod inför terminsstarten som de kommer att använda i mötet med de nya sexåringarna.

– Vi utforskar lokalerna successivt. Vi börjar med klassrummet, hallen och toaletterna och utvidgar sedan allteftersom gruppen är redo.

Några veckor in på höstterminen provar förskoleklassen att ha samling på mattan i fritids ”storrum” under skoldagen. Det gör att sexåringarna får möjlighet till ett första möte med fritids lokaler utan konkurrens av äldre elever. 

– Det är tryggt för dem att de inte behöver gå till en annan byggnad när fritids börjar. De är kvar här, i samma lokaler, säger Anette Johansson och poängterar att det också ger lärarna en kontinuitet. 

Förskoleklassens lärare håller nämligen i öppningen av fritids varje morgon och är också med i övergången från skola till fritids fram till klockan 15 under tre eftermiddagar i veckan.

– Även om vi släpper våra elever efter enbart ett läsår och får en ny grupp, så gör detta att vi ändå får följa dem under flera år. Vi möts ju ofta på fritids och de känner alla oss vuxna.

LÄS ÄVEN

Så kan ni dela på klassrummet med skolan - 6 tips

Fem inredningstips till fritidshemmet