Läraren.se är vinnare av publishingpriset 2020!

Stora skillnader i fritidslärarnas förutsättningar

Marita Norman och Jonna Gustafsson har helt skilda förutsättningar för sitt uppdrag. Jonna Gustafsson har totalt 9,5 timme planeringstid i veckan. Bilder: Privat

Många har ett extremt tufft uppdrag, men samtidigt uppger en tredjedel av fritidslärarna att de har bra, eller mycket bra, förutsättningar. Jonna Gustafsson i Mjölby har totalt 9,5 timmar planeringstid i veckan, medan Marita Norman i Kil knappt har 5 timmar.

Maria Norman vill se en centralt reglerad planeringstid.

Marita Norman har 1,5 timme sammanhängande planeringstid i veckan. Därutöver en halvtimmes ställtid varje dag. På förmiddagarna arbetar hon som resurs i förskoleklassen. På den gemensamma planeringstiden ska såväl arbetslagsmöte som APT och information från rektor hinnas med. 

– Vi hinner ta fram material till nästkommande vecka, göra en snabb planering och prata med köket om vi ska ha utflykter. Vi hinner inte med kvalitetsarbetet. Jag saknar att få reflektera och utveckla det vi gör, tillsammans med de andra fritidspedagogerna.

Vi hinner inte med kvalitetsarbetet.

Med flera utbildade och erfarna kollegor tycker Marita Norman att de ändå har en bra verksamhet. Aktiviteterna ”plockar de ur bakfickan” eller hämtar idéer till på nätet.

Vad skulle bli bättre om ni fick mer planeringstid?

– Vi behöver också få ta del av forskning för att kunna utveckla fritidshemmet. Jag har haft visionen att vi ska ha världens bästa fritidshem, men det är svårt. Jag tror att vi skulle kunna förbereda bättre för vissa barn som misslyckas på många ställen.  

– Jag tror att det är viktigt att planeringstiden blir en central fråga, annars är det upp till varje rektor. Skillnaderna är stora både inom kommuner och i olika regioner.

Lokalt avtal ger mer tid till planering

Tack vare ett lokalt avtal och en intresserad rektor har Jonna Gustafsson tid att förbereda för fritidshemmet.

I Mjölby kommun finns ett lokalt avtal som ger lärarna i fritidshem sex timmar planeringstid i veckan. Om man räknar in Jonna Gustafssons planeringstid för rastverksamheten så har hon sammanlagt 9,5 timmar. En förmiddag ägnas helt åt fritidsplanering, både med hela arbetslaget och med kollegan på den egna avdelningen. 

– Vi får väldigt goda förutsättningar för att fritids ska utvecklas och bli bättre, säger hon.

Fritidshemmet arbetar två veckor i taget med olika mål i läroplanen, enligt ett årshjul. De planerar gemensamma aktiviteter på loven och kan åldersanpassa.

– Vi ordnade exempelvis en Among Us-lek för årskurs 3 som krävde mycket förberedelser. De går ofta hem tidigt, men den dagen ville de flesta stanna.

Vi har jobbat mycket för att få till det, men nu har det tagits emot med öppna armar

Resurs i klassrummet är hon en förmiddag i veckan. Utöver fritidshemmet ansvarar Jonna Gustafsson och en kollega även för rastverksamheten. 

– Vi har jobbat mycket för att få till det, men nu har det tagits emot med öppna armar eftersom vi har kunnat påvisa hur det förbättrar klimatet på skolgården. 

Det gäller att visa hur viktigt fritidshemmet är för att få mer planeringstid, säger hon.

– Om man kommer med konkreta förslag på varför det skulle gynna verksamheten är det lättare att få med rektorn på tåget.