Sök
Publishing-priset logga

Fritidslärare i rapport: "Vi används som hjälpredor"

Det är upprörande att fritidshemslärarnas kompetens inte tas tillvara på rätt sätt, tycker Monica Andersson, på Lärarförbundets grundskoleteam i Stockholm. Lee Orberson är grundskoledirektör i Stockholm. Foto: Getty.

En utvärdering av 14 fritidshem i Stockholm visar att samverkan mellan lärare i fritidshem och undervisande lärare behöver förtydligas på flera skolor. Lärare i fritidshem uttrycker att de fungerar som ”hjälpredor” i klassrummet.

I rapporten ”Skolors arbete inom fritidshem” har fritidshemspersonal och rektorer på 14 skolor i Stockholm intervjuats. På flera skolor säger lärarna i fritidshem att de är stolta över fritidshemsverksamheten, men det framkommer också av svaren att det finns områden som behöver utvecklas.

De flesta skolor uppger att de behöver utveckla den pedagogiska planeringen och arbeta mer medvetet med elevernas utveckling och lärande i planerade aktiviteter. Behörigheten är också ett problem. Det ser väldigt olika ut på skolorna. På en skola har det inte funnit en behörig lärare i fritidshem på flera år, medan det vanligaste är att skolorna har åtminstone några utbildade lärare i personalgruppen.

Otydliga förväntningar på samverkan

Samverkan pekas ut som ett tydligt område som behöver förbättras. Fritidshemspersonalens roll i klassrummet, och i förhållande till undervisande lärare, är ”en utmaning”, konstaterar rapporten. Även om flera lärare i fritidshem säger att de används på ett relevant sätt utifrån behov och kompetens, så uttrycker andra att förväntningarna på samarbetet är otydliga och att de snarare fungerar som hjälpredor åt lärarna än som jämbördiga kollegor.

Monica Andersson är lärare i fritidshem och arbetar för Lärarförbundets grundskoleteam i Stockholm:

– Det är väldigt upprörande att högskoleutbildade lärare inte används på rätt sätt. Det har vi inte råd med för barnens skull.

Stora klasser en förklaring

Hon tror att stora klasser, med många elever i behov av särskilt stöd, är en förklaring till att lärare i fritidshem får rycka in och hjälpa till.

– Jag förstår att det behövs resurspedagoger, eller elevhandledare som det kallas, i klassrummet för att stötta dessa elever, men det är en felriktad satsning om lärare i fritidshem ska göra det, säger Monica Andersson.

Däremot anser hon att lärare i fritidshem har en viktig roll i klassrummet, med sin fritidspedagogiska kompetens.

– Vi ska komplettera undervisningen i klasserna för att öka elevernas måluppfyllelse. Samarbetet med våra lärarkollegor är otroligt viktigt, arbetet i skolan är tufft och vi måste därför stötta varandra, säger Monica Andersson.

Det måste finnas tid till planering av fritidshemmets verksamhet och ställtid, betonar hon.

– Vissa kommuner har avtal om hur mycket planeringstid lärare i fritidshem ska ha, men inte i Stockholm. Här heter det ”planering efter uppdrag”, vilket gör att rektorer kan tycka att en timme i veckan är rimligt. Vi jobbar hårt för att öka likvärdigheten.

God samverkan en framgångsfaktor

Enligt Lee Orberson, grundskoledirektör i Stockholm stad, är fritidshemmen prioriterade.

– Det är ett av skälen till att vi gjorde rapporten. Vi ser att skolor som har en god samverkan mellan fritidshem och skola presterar högre än skolor som inte har det, så det är jätteviktigt. Skolorna behöver arbeta med att fastställa roller och ansvarsområden för de olika yrkeskategorierna så att man nyttjar kompetenserna så att eleverna får en så bra undervisning som möjligt. Vi har 143 kommunala grundskolor i Stockholm så det är naturligt att skolorna kommit olika långt med det.

Staden har exempelvis tillsatt fritidshemssamordnare, skapat nätverk för personalen och gjort kompetensutvecklande insatser, bland annat ökat möjligheten att läsa på högskola för att få behörighet.

Inget avtal för planeringstid

Däremot tycker Lee Orberson inte att det behövs avtal för reglera planeringstiden.

– Vi kommer inte att bestämma att lärare i fritidshem ska ha ett visst antal timmar planeringstid. De besluten fattas bäst på skolorna, men det är viktigt att man diskuterar behoven och vad som är rimligt i lokala samverkansforum.

Utvecklingsområden på fritidshemmen

Det pedagogiska ledarskapet behöver ha engagemang för fritidshemmet och det bör finnas en tydlig ansvarsfördelning där man är förtrogen med fritidshemmets uppdrag.

Skolorna behöver aktivt arbeta med att stärka en samsyn kring hur fritidshemspersonalens och lärarnas samverkan ska fungera så att olika kompletterande kompetenser tas till vara i arbetet med elevernas lärande under hela skoldagen.

Skolledningen behöver aktivt arbeta för att få fler behöriga lärare i fritidshem och höja kompetensen generellt.

Outbildad personal behöver få mer stöd, exempelvis introduktionsutbildning, handledning och former för att delta i samverkan.

Källa: Skolors arbete inom fritidshem, Stockholms stad (november 2020).

 

LÄS ÄVEN

Så fixar de samarbetet mellan fritids och skola

Här är de hetaste fritidsfrågorna 2021

För lite planeringstid – det här kan du kräva 

Här jobbar alla på samma villkor