Arbetslaget som jobbar för jämställd lek!

Kåtan är en av de miljöer där vi sett att barnen leker blandat, säger Nina Blixt (i kåtan), med kollegorna (från vänster): Ingela Jonsson, Karin Wiklund och Maria Lindström.Foto Simon Eliasson.

Elever ska få leka, bara vara och tänka utan att vara styrda av sitt kön. Men hur skapar man en sådan miljö? Det har kollegorna på Västra skolans fritidshem i Jokkmokk försökt ta reda på, genom att studera både barnen och sig själva. 

När Jokkmokk deltog i ett jämställdhetsarbete i Norrbottens kommuner valdes fritidshemmen ut som pilotgrupp. Här fanns nämligen sedan tidigare ett intresse för jämställdhetsfrågor. 

Nina Blixt och hennes kollegor i arbetslaget började med att läsa och diskutera forskning. Sedan gjorde de observationer, bland annat av sitt eget språkbruk och bemötande, som de skrev ner i en loggbok. De såg exempelvis att det bara var pojkar som deltog i en konstruktionslek i sandlådan, vilket fick dem att reflektera över vad flickorna missade i lärande genom att inte vara med. Dessutom upptäckte de att de själva tenderade att ha en högre toleransnivå för flickors ”bus” än pojkars.

Förändrade lekmiljöer gav resultat

Utifrån sina observationer valde de tillsammans ut en aspekt att arbeta med: tillgänglighet och inkludering i lekmiljöer inomhus. 

– Jämställdhet är ett jättestort område. För att göra det hanterbart behövde vi bryta ner det i ett mindre mål, säger Nina Blixt. 

De såg flera könskodade miljöer: ”kaféet” lockade mest flickor och legobygget mest pojkar. Eleverna fick också frågan vilka lekmiljöer de önskade sig.

– De ville ha djurlek. Så vi köpte in stora hundbäddar, hade hundmatskålar och byggde en lägenhetsmiljö av det tidigare ”kaféet”. Det gjorde att det blev en enormt blandad lek – alla gillade djurleken, säger Nina Blixt. 

Ett annat knep var att lägga djurfigurer på samma ställe som konstruktionsmaterial. Det ledde till att byggande och lek med figurer blandades i en könsöverskridande lek. Pedagogerna skapade också flexibla miljöer genom att ha leklådor som eleverna kunde flytta omkring. 

Vad har ni lärt er? 

– Det har framför allt gett en ökad medvetenhet i arbetslaget, hur vi ser på det här. Vi har också pratat om varför vi behöver arbeta med jämställdhet. Vi vill ge eleverna demokratiska värderingar och möjligheter att göra det de vill utan att vara styrda av sitt kön. 

Arbetslaget har hela tiden kunnat bolla tankar och få stöd av kommunens jämställdhetsledare Karin Forsman och forskaren Mia Heikkilä. Och tack vare att de fått mer gemensam planeringstid, två timmar varje fredag, så har de kunnat fortsätta utveckla jämställdhetsarbetet. 

– Att få arbeta systematiskt på fritidshemmet ger en oerhörd arbetsglädje, säger Nina Blixt.

Ninas tre tips

  1. Välj ut ett avgränsat område att arbeta med. Använd Skolverkets kvalitetscirkel med frågorna: ”Var är vi?”, ”Vart ska vi?”, ”Hur gör vi?” och ”Hur blev det?”
  2. Ha tålamod och se till att alla i arbetslaget är delaktiga. Utveckling tar tid. 
  3. Lästips: ”Lärande och jämställdhet i förskola och skola” av Mia Heikkilä och ”Pojkar i skolan: vad lärare och andra vuxna behöver veta för att fler pojkar ska lyckas i skolan” av Fredrik Zimmerman. 

Läs även:

Så blir ert fritids bättre på hbtq

Helens mall gör kvalitetsarbetet enkelt

Debatt: Fritidshemmet ska inte vara "efterskola"

Grimm: Att jobba på fritids är ett lagarbete