Sök
Publishing-priset logga

Fyra av tio valde bort fritidshemmet efter examen

Pedagogikforskaren Helena Ackesjö har följt en grupp lärarstudenter efter examen.

I en studie följdes lärarstudenternas vägval efter examen upp. Fyra av tio lärare i den undersökta gruppen valde att inte arbeta i fritidshem fem år efter avslutade studier. Undersökningen visar även på svårigheter att kombinera ämnesundervisning med ansvar för fritidshemmet.

Pedagogikforskaren Helena Ackesjö, vid Linnéuniversitet, har följt en grupp lärarstudenter efter examen. Syftet med forskningsprojektet är att undersöka konsekvenserna av den nya lärarutbildningen  för grundlärare med inriktning fritidshem som startade 2011. För första gången fick lärarna i fritidshem en utbildning som både gav behörighet att undervisa i ett praktiskt-estetiskt ämne och att undervisa i fritidshemmet.

– Vi ville titta på vad som händer de första åren i yrket och hur lärarna i fritidshem träder in på arbetsmarknaden med tanke på att de har helt annan utbildning, och tillträde till fler positioner på skolan, än sina kollegor med äldre examen, säger Helena Ackesjö.

En splittrad grupp

En delstudie, som inte är publicerad än, visar var lärarna tagit vägen fem år efter examen. Resultat ger en spretig bild av den studerade gruppen på cirka 40 lärare:

29 procent arbetade endast som lärare i fritidshem.

32 procent undervisade både i ett ämne och på fritidshemmet.

22 procent arbetade endast med undervisning i sitt ämne.

18 procent hade lämnat fritidshem/skola.

Helena Ackesjö har gjort återkommande enkäter men även mejlintervjuer med lärarna där de fått svara på hur de upplever sina första år på arbetsmarknaden och beskriva sin vägval. Ungefär 60 procent av lärarna i gruppen arbetade på fritidshemmet, helt eller delvis, fem år examen.

Borde det inte vara fler, med tanke på att inriktningen är lärare i fritidshem?

– Det finns inget rätt och fel här. Lärarna behövs på båda ställena, de behövs med sin ämneskompetens i skolan och de behövs på fritidshemmet. Men det verkar som om den nya lärarutbildningen inte riktigt dockat in i skolans verklighet, där svårigheterna finns, säger Helena Ackesjö.

Lärarna tvingas välja

Endast 32 procent av lärarna arbetar både med ämnesundervisning och på fritidshemmet.

– Skolorna var inte förberedda på hur balansen ska upprätthållas mellan lärarnas olika uppdrag. Lärare beskriver i svaren hur de som ämneslärare kanske först ansvarar för att undervisa, bedöma och betygsätta hundratals elever i idrott för att sedan gå över till fritidshemmet och ansvara för kvaliteten där. Då kör man lätt slut på lärarna. Anställningsformerna har inte hängt med, och det tvingar lärarna att välja, säger Helena Ackesjö.

Det här kan se olika ut beroende på vilket ämne läraren är behörig att undervisa i. Exempelvis bild har inte lika många timmar i lågstadiet som idrott.

– En lärare med behörighet i idrott kan ansvara för väldigt mycket undervisning på låg- och mellanstadiet, samtidigt som den ska planera och kvalitetssäkra undervisningen på fritidshemmet på eftermiddagen. Det går inte ihop tidsmässigt för alla.

Vissa väljer enbart ämnesundervisning

Resultaten visar också att en relativt stor andel av lärarna, 22 procent, har valt att enbart undervisa i sitt ämne. Av enkätsvaren framkommer att det i vissa fall är en medveten strategi.

– En del studenter går in i grundlärarutbildningen med inriktning fritidshem för att bli behöriga i ett ämne. De berättelserna finns också i urvalet: ”Jag valde utbildningen därför att jag här kunde få behörighet i bild mycket snabbare än i bildlärarutbildningen. Min intention var aldrig att bli lärare i fritidshem.”

Enligt Helena Ackesjö var syftet med lärarutbildningsreformen att ge lärarna i fritidshem både en stärkt yrkesroll i fritidshemmet och samtidigt en plattform i skolan, med ämnesbehörighet i exempelvis bild och musik som inte lärarutbildningen årskurs 1-3 ger. Mellanstadielärare måste å sin sida välja bort SO eller NO om de istället vill läsa och bli behöriga i ett praktiskt-estetiskt ämne.

– Om fritidshemslärarna inte vill undervisa i ämnen utan bara i fritidshem, så skulle det kunna innebära att det saknas lärare i praktiskt-estetiska ämnen. Om de endast vill undervisa i sitt ämne kommer det att saknas behöriga lärare på fritidshemmet, säger Helena Ackesjö.

Helena Ackesjö betonar att det inte går att generalisera utifrån en så liten grupp, men hon menar att resultatet ändå visar relevanta tendenser.

– När man läser andra studier och hör berättelser från lärare i fritidshem, på sociala medier och i andra sammanhang, så verkar den här gruppen inte vara unik på något sätt. En lärdom att dra är att vi har en bit kvar innan det är möjligt att på ett bra sätt balansera ansvaret för fritidshemmet och för ett ämne.

Läs mer om forskningsprojektet här. 

LÄS ÄVEN 

Lärare i fritidshem – har du rätt lön

Lärare i fritidshem: "Vi används som hjälpredor"

Fritids skapar trygghet i krisen